I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas pÄ respekt utifrÄn den enskilde individens integritet och sjÀlvbestÀmmande samt i största möjliga utstrÀckning ge den funktionshindrade medbestÀmmande och inflytande över insatser som ges. Vidare Àr det verksamhetens ansvar att frÀmja jÀmlikhet, gÀllande levnadsvillkor och full delaktighet i samhÀllslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen pÄvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. VÄr uppsats syftar till att pÄ en strukturell nivÄ se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att frÀmja brukarnas inflytande och sjÀlvbestÀmmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment Àr ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar pÄ olika sÀtt för att frÀmja brukarnas möjlighet till sjÀlvbestÀmmande och inflytande..

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid bistÄndsbedömning av en Àldreboendeansökan. VÄra frÄgestÀllningar berör det som sker i stadsdelarna vid bistÄndsbedömningen av en Àldre-boendeansökan utifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur uppfattas den Àldres behov?? Hur tillÀmpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsÀttningarna?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgÄtt frÄn en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju bistÄndshand-lÀggare frÄn fyra olika stadsdelar.

Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstÄ inom föreningslivet i stÀder med en mÄngfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste Ärtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city dÀr klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. FrÄgestÀllningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats Àr: Hur Àr fördelningen av samhÀllsklasser i Malmös olika stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet Àr mellan samhÀllsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika stadsdelarna i Malmö? Dessa frÄgor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv dÀr teorier frÄn Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att pÄ grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv.

Denna uppsats syftar till att undersöka det kommunala uppföljningsansvaret för ungdo-mar under 20 Är och hur organiseringen av detta ser ut i Göteborgs Stad i förhÄllande till olika ansvarsomrÄden och samarbetet mellan dem. Vi tar vÄr utgÄngspunkt i lagen som behandlar det kommunala uppföljningsansvaret (lag 2004:1298) och hur den implemen-terats. Vi har frÀmst studerat de huvudansvariga aktörerna Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.Vi sÀtter in frÄgan om det kommunala uppföljningsansvaret i diskursen ungdomsarbets-löshet, unga utanför och arbetsmarknadsÄtgÀrder för unga. Den teoretiska utgÄngspunk-ten Àr organisationsteori, vilket inrymmer teorier om organisationsstruktur, organisa-tionsförÀndring, implementering och styrning samt samverkan. Studien har genomförts med kvalitativ metod.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts. GIS (Geografisk information system) har anvÀnts för att visualisera aktivitets lokalisering. KartlÀggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för Àldre i ordinÀr boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Titel: Stadsdelen som varumÀrke - InvÄnares uppfattningar om GÀvles stadsdelar NivÄ: Kandidatuppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Martina Engebretzen Jonsson & Josefin Lundström Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att analysera hur varumÀrket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts pÄ lÀnder och stÀder kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivÄ. Metod: I den hÀr studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att anvÀndas. Vidare kommer det positivistiska synsÀttet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkÀt har utformats, utifrÄn en modifiering av City Brands Index, anpassad för stadsdelar. Resultatet pÄ enkÀten har sedan sammanstÀllts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel dÀr ett nytt index tagits fram.Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör stadsdelarna till ett varumÀrke.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till anvÀndningen av pedagogisk handledning En studie av tvÄ stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vÄrt arbete Àr att studera tvÄ stadsdelar med olika förutsÀttningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens anvÀndande. Den teoretiska referensram vi anvÀnt oss av Àr systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i nÄgon form.

Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Är det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar? Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och analysera nĂ„gra bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ vem som har ansvar för Ă€ldres omsorg; samhĂ€llet eller anhöriga? Vidare Ă€r syftet att studera bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ hemvĂ„rdsbidrag, hur hemvĂ„rdsbidraget pĂ„verkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pĂ„ i vilken typ av stadsdel bistĂ„ndsbedömarna arbetar.I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ă„tta bistĂ„ndsbedömare i Ă„tta olika stadsdelar i Göteborg.

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

De senaste tio Ă„ren har flera hamnomrĂ„den i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostĂ€der och verksamheter, detta pĂ„ grund av de hamn- och industrinedlĂ€ggningar som drabbat mĂ„nga stĂ€der. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i bĂ„de planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts pĂ„ liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jĂ€mföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hĂ„llbarhetsperspektiv. Detta dĂ„ vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hĂ„llbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hĂ„llbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde dĂ€rför att arbeta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hĂ„llbara för att skapa ekologisk och social hĂ„llbarhet?? Behandlas hĂ„llbarhetsfrĂ„gor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hĂ„llbara? I sĂ„ fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som Ă€r profilerade som hĂ„llbara med stadsdelarna som inte Ă€r det? I sĂ„ fall, i vilken mĂ„n?För att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar undersökte vi tvĂ„ omrĂ„den som profilerar sig som hĂ„llbara, Östra KvillebĂ€cken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Stockholms innerstad Àr tydligt uppdelad i sina olika stadsdelar. Stadsdelarna skiljer sig imÄnga avseenden gÀllande befolkning, image och i den allmÀnna uppfattningen hosstockholmsbor. Dessa skillnader i stadsdelar i kombination med ett intresse för köpcentrumoch hyresgÀstmix resulterade i en undran om köpcentrum belÀgna i olika stadsdelar ser olikaut avseende hyresgÀstmix och image.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att fÄ en inblick i Àmnet hyresgÀstmix. Ilitteraturen fanns mycket information om hyresgÀstmix och image utanför Norden, frÀmst IUSA och Storbritannien. En kort fördjupning inom relevanta begrepp gjordes.En statistisk undersökning genomfördes för att ta reda pÄ mixen av hyresgÀster i de trestudieobjekten FÀltöversten, Ringen Centrum och VÀstermalmsgallerian.