Sök:

Sökresultat:

37701 Uppsatser om Hćllbarhet inom banker - Sida 48 av 2514

Ombildning - De ekonomiska faktorer som pÄverkar en bostadsrÀttsförening och dess medlemmar

Bostadsmarknaden har under Ären 1991-2008 ökat sitt bostadsrÀttsbestÄnd med 46 procent medan hyresrÀttsbestÄndet endast ökat med fyra procent. Cirka hÀlften av de bostadsrÀtter som tillkom under de Ären Àr ombildade frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Viljan att Àga sitt boende Àr hög. Vid en ombildning Àndras lÀgenhetens upplÄtelseform frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Initiativet till denna process kan komma frÄn fastighetsÀgaren men Àven av de boende.

Valet av kapitalstruktur : En lönsam finansieringsstrategi för svenska börsföretag?

Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillrÀckligt mycket pÄ strategiska frÄgor dÄ detta skulle ge en större avkastning för aktieÀgarna. FrÄgan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu nÀr konjunkturen gÄr upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hÀvdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill sÀga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsÀttning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens lÄga rÀntor, dÄ det skulle ge ett ökat företagsvÀrde.Denna finansieringspolitik bygger pÄ teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner frÄn 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen.

Lastbilsinvesteringar. : En fallstudie av tvÄ Äkerier i UmeÄ.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte Àr att ge Àgarna vÀrde. VÀrde uppstÄr genom att tillgÄngar genererarett lönsamt kassaflöde. För att Äkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebÀr bÄde möjlighet till framtida avkastning men Àvenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strÀvan mot optimal kapitalstruktur, det vill sÀgafördelningen av eget kapital och lÄn, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

SmÄföretagens finansiering vid ökat kapialbehov : -En fallstudie med tre smÄföretag

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.

En kartlÀggning av Ärsredovisningars kvalité efter revisionspliktens avskaffande

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags Ärsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i Ärsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i Ärsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kÀnnetecknas av de kvalitativaegenskaperna frÄn Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar pÄ fullstÀndighet i Ärsredovisningenenligt rÄdande lag.

Lean och Agile : En jÀmförelse inom IT och produktion

Lean och Agile Àr tvÄ arbetsmetodsfilsofier utvecklade frÄn produktion respektive IT. Denna rapport Àmnar besvara hur dessa Àr relaterade och om filosofierna med fördel kananvÀndas inom motstÄende omrÄde. En teoretisk litteraturstudie har genomförts med sökningar i databaser efter relateradforskning. Detta gav en god inblick om de bÄde omrÄdena var för sig och Àven omanvÀndandet av Lean inom IT. DÀremot saknades information om Agile inom produktion.

Swedbank - En företagsanalys

Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter pÄ finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur Äterspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron vÀxer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i vÀrsta fall gÄ i konkurs. Det medför att förtroendet frÄn allmÀnheten och aktieÀgarna minskar. Den finansiella turbulensen som rÄder idag började med bolÄnekrisen i USA dÀr en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs.

TILLIT OCH KONTROLL : UNDER VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR LITAR VI PÅ VARANDRA?

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper pÄverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön pÄverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpÄ det skapades en teoretisk syntes utifrÄn tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan pÄ tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkÀt ut till medarbetarna inom tvÄ arbetsgrupper pÄ ett svenskt byggföretag. EnkÀten hade som syfte att fÄnga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkÀten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.

En studie om marknaden i ett geografiskt omrÄde gÀllande vÀgar och infrastruktur

Arbetets mÄl var att inom 5 veckor (motsvarande 7,5 högskolepoÀng examensarbete) göra en marknadsundersökning, samt ta fram en plan eller ett verktyg för att sÄ fort som möjligt kunna fÄ en marknadsundersökning av ett omrÄde inom vÀgar och infrastruktur. Rapporten Àr en sammanstÀllning av inhÀmtad information frÄn Sverige bygger,samt frÄn intervjuer med platschefer inom verksamhetsomrÄdet.Det omrÄde som har granskats Àr Sundsvall med nÀrliggande stÀder samtkonkurrenter inom omrÄdet..

DokumentÀren och det personliga uttrycket

Det finns idag mÀngder med olika sorters portrÀttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det hÀr kandidatarbetet bearbetar vi frÄgestÀllningen: ?Hur kan vi med hjÀlp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeportrÀtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur lÄngt man som fotograf kan gÄ ifrÄn riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gÄ över den tunna grÀnsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som hÀnder nÀr man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fÄtt bevisat för oss att det Àr tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeportrÀtt med hjÀlp av att bryta riktlinjer..

Slopad revisionsplikt : -hur pÄverkar detta bankernas krav pÄ ekonomisk information vid kreditgivning?

Sverige Ă€r ett av fĂ„ lĂ€nder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten gĂ„r het idagom vad som skulle hĂ€nda med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har dĂ€rför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn Ă€r pĂ„ detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förĂ€ndrasom Sverige vĂ€ljer att införa en frivillig revisionsplikt för de smĂ„ aktiebolagen?I den svenska regeringen har frĂ„gan varit upp mĂ„nga gĂ„nger om kravet pĂ„ revision för smĂ„aktiebolag verkligen Ă€r till nĂ„gon nytta för företaget och i sĂ„ fall vĂ€ger mervĂ€rdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansĂ„g regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslĂ„revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, Ă„r 2006 togs det upp pĂ„ tapeten igen och denna gĂ„ng villeman göra en grundligare undersökning pĂ„ frĂ„gan.I vĂ„r teoretiska del har vi sett nĂ€rmare pĂ„ hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som anvĂ€nds samt i vilken utstrĂ€ckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för lĂ€saren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit frĂ„n artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrĂ„n bankernas perspektiv och med hjĂ€lp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vĂ„r problemformulering.

Ung arbetskraft inom Àldreomsorgen

Syftet med denna studie var att belysa unga mÀnniskors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom Àldreomsorgen innefattar. Vad kÀnnetecknar ett attraktivt arbete och anses Àldreomsorgen uppfylla dessa krav pÄ vad ett attraktivt arbete innehÄller. Intervjuer med omvÄrdnadspersonal frÄn hemtjÀnst och Àldreboenden har genomförts. Studien innefattar Àven intervjuer med gymnasieelever frÄn omvÄrdnadsprogrammet och belyser deras förvÀntningar och erfarenheter pÄ ett arbete inom Àldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom Àldreomsorgen Àr ett arbete som anses bra men att vissa förbÀttringar ÀndÄ Àr nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla framtidens personalförsörjning.

KartlÀggning av systemutvecklingsutbildningar i Sverige med tyngdpunkt pÄ informatik : vad Àr det man utbildar inom?

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhÀlle dÀr information och funktionella informationssystem Àr av största vikt. Detta gör att det Àr en stor efterfrÄgan pÄ systemutvecklare och vÄr nyfikenhet i frÄgan har vÀckts genom att vi kÀnde att vÄr utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrÄgas. Vi hade en kÀnsla av att det finns olika synsÀtt pÄ systemutveckling och dÀrför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikomrÄdet för att se vad det Àr man utbildar inom. Vi har funnit att det finns tvÄ olika synsÀtt dÀr ett Àr tekniskt inriktat och ett Àr mer verksamhetsorienterat.

Kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap. Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Dramatik i modeportrÀtt

Det finns idag mÀngder med olika sorters portrÀttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det hÀr kandidatarbetet bearbetar vi frÄgestÀllningen: ?Hur kan vi med hjÀlp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeportrÀtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur lÄngt man som fotograf kan gÄ ifrÄn riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gÄ över den tunna grÀnsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som hÀnder nÀr man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fÄtt bevisat för oss att det Àr tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeportrÀtt med hjÀlp av att bryta riktlinjer..

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->