I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete.Vår problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Cash Management, En studie av hur ett förbisett vinstgenererande område hanteras av medelstora företagSeminariedatum: 2006-06-08 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Lars Hansen, Rikard Johansson och Patrik JonssonHandledare: Tore ErikssonFem nyckelord: Cash Management, Medelstora företag, Likviditetsplanering, Likviditetshan-tering, Cash Management-systemSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning medelstora företag arbetar med likviditetshantering och planering. Vidare kommer företagens och bankernas rela-tion inom området Cash Management studeras för att undersöka hur banker kan bli mer effek-tiva när det gäller att tillmötesgå företagens behov.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes hos medelstora företag, en bank samt en revisor. Ansatsen i uppsatsen var deduktiv. Vidare har resultaten från intervjuerna analyserats och jämförts med hypoteser i teorin. Slutsatsen ses som en utveckling av analysen där även tankar om förbättringar förs fram.

SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de konsekvenser vilka kan uppstå för bankerna på grund av implementeringen av den nya rådgivningslagen och Finansinspektionens föreskrifter. Uppsatsen bygger på ett kvalitativt angreppssätt där vi genomfört fallstudier på två banker. Vi har valt att använda intervjuer som metod för att få en djupare insikt i vilka konsekvenser respondenterna tror kan uppstå, både för kundrelationen samt för banken. Efter att ha studerat de grundläggande teorierna om relationsmarknadsföring tittade vi på rådgivningslagen samt Finansinspektionens föreskrifter. Därefter genomfördes intervjuer för att få en bild av de konsekvenser vilka kunde uppstå.

BakgrundBankers kreditgivning till företag föregås av en noggrann granskning och kontroll av företagets status. För att sänka riskerna till en acceptabel nivå används olika bedömningsverktyg. Kreditbedömingen skiljer sig dock mellan olika banker. Vissa tar in mer information och gör en grundligare riskanalys, medan andra går mer på magkänsla. Kassaflödesanalysen är ett verktyg som vissa kreditgivare använder sig av.

Bakgrund: I Sverige råder det idag revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket innebär att en oberoende part granskar en organisations bokföring och förvaltning. Revisionen får då funktionen som en kvalitetssäkring för alla organisations intressenter. En borttagning av revisionsplikten kan skapa problem för intressenterna då revisionen ofta är det enda konkreta de har till beslutsgrund för ett eventuellt samarbete med företaget. Problemformulering: Forskningsfrågan för uppsatsen är följande: Hur bör småföretagen agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner? Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur mikroföretagen vid en borttagning av revisionsplikten bör agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering.

Författaren har på uppdrag av AB Volvo i Göteborg valt att se över vilka möjligheter börsnoterade svenska bolag har att identifiera aktieägare som är knutna till större förvaltare såsom fondmäklare, banker etc. Det är framförallt det mera omfattande utländska ägandet som finns i Tyskland och England som har stor betydelse för AB Volvo. Tungdpunkten i uppsatsen har således varit på dessa länder. Anledningarna är många men det är framförallt syftet att förbättra kommunikationen med aktieägarna samt att skapa en stabil ägarstruktur och rättvisande bild och värdering av aktien. Uppsatsens huvudsakliga syfte är dels att utreda rättsläget avseende hur svenska börsnoterade bolag sk avstämningsbolag, bättre kan följa utländska aktieägares aktie innehav i bolaget för att därigenom kunna utreda vilken rapporteringsskyldighet bolagen kan kräva av de utländska förvaltarna, dels att klargöra vilket intresse bolagen ser som mest skyddsvärt avseende rapporteringsskyldigheten.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration,Mid Sweden University in ÖstersundSpring term 2008Title: Abolishment of statutory audit ? a qualitative research on banks attitude when credit rating small businessesAuthor: Rima Harouki, Carina HoffmannSupervisor: Anna-Maria JanssonBackground & problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished.

Basel II planeras att träda i kraft den 1 januari 2007 och kommer sannolikt att få en stor betydelse på den svenska finansmarknaden. Ett grundläggande syfte med mer riskkänsliga kapitaltäckningsregler är att bidra till en prissättning av risk som är mer korrekt, sett ur samhällsekonomisk synvinkel. De nya reglerna torde innebära en förändring i bankernas kundrelationer då bankernas metoder för kreditbedömning blir mer riskkänsliga, vilket i sin tur kan medföra en förändrad situation för såväl bankerna som företagskunderna. Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring hur de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II, kommer att förändra bankernas kreditbedömningar och deras kundrelationer gentemot företag. I studien används huvudsakligen ett hermeneutiskt förhållningssätt och utifrån detta har en kvalitativ ansats och ett deduktivt tillvägagångssätt valts.

Sammanfattning Titel: Den personliga bankmannens betydelse för kundnöjdheten Författare: Mattias Berg, Jerker Olsson och Michael Persberg Handledare: Thomas A Michel Kurs: Kandidatarbete, Företagsekonomi Problem: Inom den finansiella sektorn har gränserna mellan olika finansiella institut blivit mindre skarp, vilket resulterat i ökad konkurrens. Bankerna har därför valt att, genom relationsmarknadsföring och personlig marknadsföring, strategiskt utveckla långsiktiga relationer med kunderna. Genom att etablera relationer med kunderna ämnar bankerna förbättra kundnöjdheten, vilket långsiktigt leder till minskad kundomsättning och ökad lönsamhet. Följaktligen har kundrelationen utvecklats till en konkurrensavgörande faktor. I utvecklandet av dessa kundrelationer är kundkontakten betydelsefull och därför är den personliga bankmannens roll central.

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag.

Bakgrund: I en artikel i nättidningen E24 menar Isacson (2009) att den finansiella krisen uppdagat att förtroendet för de svenska storbankerna har minskat och det visar sig genom att många kunder valt att lämna sin bank. När kunderna inte längre är lika lojala som de varit tidigare är det viktigt att bankerna arbetar med att återfå kundernas förtroende. Då bankerna är en del av tjänstesektorn innebär det att de anställda är av stor betydelse för att kunderna ska välja en specifik bank och därför spelar rådgivarna på kontoren en viktig roll i förtroendeskaparprocessen.Syfte: Syftet med studien är att utifrån rådgivare på de svenska storbankerna Swedbank, SEB och Handelsbankens perspektiv identifiera hur kundernas förtroende byggs upp och bibehålls för respektive bank. Studien undersöker även hur svårigheter som framträder vid en förtroendeupplösning hanteras.Metod: Studien bygger på kvalitativ metod där det empiriska materialet består av intervjuer med 14 rådgivare och två kontorschefer på tre olika banker i tio olika städer.Slutsats: Hur förtroendet byggs upp och bibehålls hos kunderna är likartat hos de olika bankerna även om det finns skillnader i deras sätt att arbeta. Förtroendeskaparprocessens tyngdpunkt läggs på det personliga mötet.