This study aims to scrutinize the four major banks in Sweden on how their profit havedeveloped over a time span of 15 years, whether stricter regulations have had anyimpact on financial key ratios and if there is any correlation between the banksprofitability and their risk taking. The period covered is the years 2000-2014. Thefigures are annually and the four major banks are; Handelsbanken, Nordea,Skandiviska Enskilda Banken (SEB) and Swedbank.The findings are that financial key ratios that include net income are pro-cycle whereSwedbank has the biggest volatility over the period and that the three other banks areless, but clear pro-cycle. There are also indications that stricter rules have madeimpact on the volatility of the profitability even though the period covered is notenough to ensure this claim. Nordea has had the lowest and most stable capital ratiothroughout the period and the other three banks lowered their debt-to-equity ratiosignificantly after the financial crisis in 2008.

Författarna erhöll i februari 2009 ett uppdrag från Nordea Skoghall. De var intresserade av Hammaröbors beteende gällande banktjänster och vad som efterfrågas utav dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka förortsbors val av bankkontor, samt analysera hur de värderar tillgänglighet, öppettider, rådgivning, priser och kontanthantering hos banker. Uppsatsens empiriska del är uppbyggd utifrån en kvantitativ metod där insamlingen bygger på 130 enkäter. Utifrån resultatet, som sammanställts i siffror istället för ord, har ett stort antal observationer gjorts. Teorin har samlats från litteratur som berör relationsmarknadsföring, tjänstemarknadsföring samt information från relevanta källor på Internet.

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer.

Titel: Individuellt pensionssparande - Där förväntad avkastning inte kan förutspås Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien är att undersöka värdeutvecklingen hos ett antal portföljer som ärkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten läggs på att med Value at Risk ta reda på ett möjligt sämsta utfall som är ett resultat av placering i olika risknivåer. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrånderas rekommendationer. Hänsyn har tagits till individers olika riskbenägenhet samt en begränsad tidshorisont.

För att den ekonomiska tillväxten inte ska stagnera krävs det att nya företag hela tiden startas. Antalet nystartade företag i Sverige år 2001 uppgick till 35 570 företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procentjämfört med år 2000. Det innebär att antalet nystartade företag nu är tillbaka på samma nivå som 1996. Det finns vissa regionella skillnader i Sverige och de regioner som har en positiv tendens i nystartade företag är Stockholm, Göteborg och Malmö samt Jämtlands län. Vi ställde oss frågan om alla har samma möjlighet att starta företag eller om exempelvis en ung företagare missgynnas av sin ålder.

I alla tider har det funnits förväntningsgap, inte bara inom ekonomi utan även i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig på är dock förväntningarna som klienter och intressenter har på revisorn. De förväntningar som intressenter ställer på revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig från det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. Då förtroendet för revisorerna skadas påverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter.Denna uppsatsstudie kring förväntningar och relationer inom revisorsyrket bygger på en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i Umeå tätort. Syftet är att undersöka hur relationerna mellan parterna påverkas av förväntningsgap samt varför skillnader i förväntningar uppstår och vad som bör förbättras för att undvika att dessa skillnader uppstår.

Att vid 18 års ålder tvingas ansvara för sina handlingar är för många ett stort steg, inte minst då en del av ansvaret är ekonomi. Ungdomarna vänder sig ofta till föräldrarna med frågor, men var ska de vända sig när föräldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lägre ner i åldrarna med sin marknadsföring för att fånga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande är det många frågetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar från banken. En undersökning genomfördes med en enkätundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna känner att banker är alldeles för avlägsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lättare vänder sig till banken vid frågor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frågor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket på en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillåter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

Sammanfattning Titel Venture Capitalmarknadens integration i Öresundsregionen Författare Martin Larsson, Katarina Jönsson, Anna Westin Handledare Hans Landström Seminarium Venture Capital i Öresundsregionen Syfte Syftet med denna uppsats är att studera integrationen mellan Malmös och Köpenhamns Venture Capitalmarknader. Syftet har även varit att undersöka eventuella barriärer för integration. Vår avsikt har även varit att konkretisera tillvägagångssätt för att eventuellt öka integrationen. Metod I denna studie har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt. För att uppnå det resultat vi önskat valde vi att göra kortare intervjuer per telefon med experter inom Venture Capital.

The new accounting standards IFRS and IAS was implemented in January 2005, the purpose was to harmonize accounting standards world wide. As a result of these new rules the real estate companies are allowed to appraise real estates assets at market value. It has long been debated whether this appraisal fulfils the requirements for relevance, reliability and comparability.The paper attends to how banks control the information given by the real estate companies in the process of credit granting. As an introduction we describe the purpose of accounting and the problematic´s about appraisals with market values. Further on there is a discussion on which factors are taken into consideration when banks grant credits.The study is built on interviews at three different commercial banks.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.

Syftet med denna uppsats var att utreda vad som händer när en bank eller ett kreditinstitut går i konkurs samt hur vi som konsumenter är skyddade. Vårt resultat kom vi fram till genom en traditionell juridisk metod. På 1990-talet upplevde Sverige en bankkris och eftersom det inte fanns några riktlinjer över hur en sådan kris skulle hanteras fick man därför improvisera vad som skulle göras. Finansmarknadsministern säger att det än idag inte finns något legalt ramverk för banker som hamnar i kris och de få riktlinjer som finns anser Regeringen är för luddiga. Resultatet denna uppsats visar är att garantisystem såsom insättningsgarantin och investerarskyddet är vad som skyddar konsumenters insättningar.

Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar. När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker. Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

Lantbrukarens inkomster har under senare år varierat mycket på grund av stora prisfluktuationer. En grundförutsättning för att minska priskänsligheten är att bruka någon form av prissäkring. Ett alternativ som relativt nyligen tillkommit på marknaden är de finansiella instrument som flertalet banker erbjuder. Uppsatsen syftar till att utifrån ett urval av lantbrukare beskriva hur de hanterar fluktuationerna på spannmålsmarknaden med terminshandel på börsen. Målet med uppsatsen är att kartlägga faktorer som är avgörande för lantbrukarens val av prissäkringsmetod. Handelsbanken var först ut på den svenska marknaden med att erbjuda finansiella instrument för spannmålsodlande lantbrukare. De finansiella instrumentens syfte är att stabilisera fluktuationer och ge lantbrukarna en jämnare och stabilare inkomst.

Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete.Vår problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn.