Bakgrund: De flesta är medvetna om att vi matas med och påverkas av varumärken, men sällan om det arbete som ligger bakom ett varumärkes uppbyggnad. Därför är det av stor vikt vid varumärkesuppbyggnaden att förankra de värderingar som företaget vill positionera sig med. För att i sin position kunna differentiera sig gentemot konkurrenter med ett starkt varumärke måste företaget kommunicera samma värderingar, både i den interna och externa marknadsföringen för. Det finns de som anser att man kan utföra detta genom marknadsföring på två skilda sätt, genom att agera ?marknadsförare? eller att agera ?försäljare? gentemot sina kunder, där ?försäljare? ofta är bättre på att skapa relationer där kunden rekommenderar företaget vidare än en ?marknadsförare?.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar.

Uppsatsens syfte är att återge ett antal danska banktjänstemäns bilder av konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande och försöka utröna om Sverige kan dra några lärdomar av dessa. En kvalitativ metod med en induktiv-deskriptiv ansats och semistrukturerade öppna intervjuer har använts. Intervjuerna har genomförts med sex banktjänstemän på fyra olika banker i Danmark. Samtliga intervjuer har ägt rum på respektive respondents bankkontor i Köpenhamn. Teorier kring kreditbedömningsprocessen och informationsasymmetri har använts.

Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste åren inom bank- och finansvärlden tyder på att bankerna ses som en kategori av tjänsteföretag som i dagsläget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sådana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar årsredovisningar med tilläggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del på legitimitet som erhållas från aktieägare och investerare, givet att tjänsteföretags handlingar måste överensstämma med aktieägares och investerares förväntningar och krav på verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via årsredovisningar kan bidra till en bättre insyn i organisationen och dess beteende för aktieägare och investerare.Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur tjänsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan eftersträva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie på de fyra svenska storbankerna med utgångspunkt i aktörssynsätt.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Denna uppsats behandlar hur fastighetsbolagens finansiering har utvecklats efter finanskrisen, hur finanskrisen specifikt har påverkat fastighetsbolagens finansieringsverksamhet samt i vilken utsträckning fastighetsbolagen har börjat använda alternativa finansieringssätt i sin verksamhet. Detta ämne är intressant då finanskrisen har haft en stor inverkan på det ekonomiska klimatet världen över vilket också inkluderar de svenska fastighetsbolagen och de svenska bankerna.Uppsatsen kombinerar en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsbolagskapitalstrukturer med en kvalitativ undersökning bestående av ett antal intervjuer medrepresentanter från flera fasighetsbolag och banker.Den kvantitativa undersökningen visar att det skett stora förändringar i fastighetsbolagensfinansiering. Användningen av alternativa finansieringssätt, såsom preferensaktier, obligationer,MTN- och Certifikatsprogram har blivit vanligare i fastighetsbolagen. En stor anledning till detta är att bankerna i många fall har velat begränsa sin utlåning till fastighetsbolagen samtidigt som kreditmarginalerna har ökat på grund av bland annat högre kapitaltäckningskrav för bankerna.Utvecklingen av fastighetsbolagens finansiering kommer fortsätta framöver och alternativa finansieringssätt kommer i större utsträckning användas som komplement till banklån och stamaktiekapital..

The ever-growing e-commerce brings many opportunities for society's consumers and businesses. Digitization has strongly contributed to these opportunities and has, among other things, facilitated the search for information and increased the range for the customer. While the opportunities are many, the increased consumption has also brought consequences. The increase in consumption contributes, among other things, to quantities of deliveries and returns as well as increased waste, all of which results in environmental destruction. The issue of sustainability is very topical today and is influenced by almost everything today. In connection with the markets changing, the consumers' behaviors and expectations also change.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försäkringsbolag. Varumärken är ett annat aktuellt område och starka varumärken anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa två områden men kunskapen om hur varumärken skall hanteras vid fusioner är fortfarande liten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den varumärkesproblematik som uppstår vid en fusion hanteras av svenska bank- och försäkringsföretag och utifrån detta ge en egen option på hur denna hantering bör gå till.Genomförande: För att besvara syftet har vi utgått ifrån litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försäkringsföretag samt med tre varumärkeskonsulter och tre anställda vid reklambyråer. Utifrån dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option på hur varumärkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.Resultat: Vad företag måste göra innan en fusion är att se över om de kärnvärderingar som finns i respektive varumärke går att kombinera, samt om en lösning på varumärkeshantering som är acceptabel både för företagens anställda och kunder kan nås. Kan en acceptabel lösning på dessa frågor nås är en fusion möjlig.

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

This study aims to scrutinize the four major banks in Sweden on how their profit havedeveloped over a time span of 15 years, whether stricter regulations have had anyimpact on financial key ratios and if there is any correlation between the banksprofitability and their risk taking. The period covered is the years 2000-2014. Thefigures are annually and the four major banks are; Handelsbanken, Nordea,Skandiviska Enskilda Banken (SEB) and Swedbank.The findings are that financial key ratios that include net income are pro-cycle whereSwedbank has the biggest volatility over the period and that the three other banks areless, but clear pro-cycle. There are also indications that stricter rules have madeimpact on the volatility of the profitability even though the period covered is notenough to ensure this claim. Nordea has had the lowest and most stable capital ratiothroughout the period and the other three banks lowered their debt-to-equity ratiosignificantly after the financial crisis in 2008.

Författarna erhöll i februari 2009 ett uppdrag från Nordea Skoghall. De var intresserade av Hammaröbors beteende gällande banktjänster och vad som efterfrågas utav dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka förortsbors val av bankkontor, samt analysera hur de värderar tillgänglighet, öppettider, rådgivning, priser och kontanthantering hos banker. Uppsatsens empiriska del är uppbyggd utifrån en kvantitativ metod där insamlingen bygger på 130 enkäter. Utifrån resultatet, som sammanställts i siffror istället för ord, har ett stort antal observationer gjorts. Teorin har samlats från litteratur som berör relationsmarknadsföring, tjänstemarknadsföring samt information från relevanta källor på Internet.

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer.