Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.

Bakgrund och problemställning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsäkerställa att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. Regelverketinnebär bland annat att kvaliteten på bankernas kapital skall stärkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i så fall kommer införas i två steg,år 2013 och 2015.Beräkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig åt avseende utfall på kapitaltäckning, kostnadför implementering och tillstånd för användande.

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande.

Relationskapandet är essentiellt inom bankbranschen. Detta för att skapa en god förutsättning för en framgångsrik verksamhet. Dock kan kundrelationer leda till ett kundavhopp av olika orsaker. Vidare väcker detta intressanta frågor till huruvida svenska banker arbetar vid uppföljning av kundavhopp.Syftet är att undersöka hur Swedbanks kontor i Västerås city arbetar med uppföljning av kundavhopp inom den privata sektorn. Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ studie där ett flertal intervjuer har utförts på Swedbanks kontor i Västerås samt Swedbanks huvudkontor i Stockholm. I studien har vetenskapliga aspekter använts inom ämnesområdet som har tagits fram utifrån en litteratursökning.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att banker vänder sig till förvärv och sammanslagningar för en internationell tillväxt. Då banker inte enbart agerar som en finansiell intermediär samtidigt som globaliseringen skapar allt större bolag ställs högre krav på banker, där dessa utvecklas mot att vara universella med bl.a. bredare produktutbud och kundsegment. Storbankerna är centrala för det finansiella ståndet och är hårt övervakade och komplexa varelser. Förvärv och sammanslagningar kan inneha en stor påverkan på en storbank vilket kan påverka samhället i en större grad än vid andra branscher.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och jämföra vad svenska banker med olika storlek väljer för strategier för att möta framtidens kundbehov med utgångspunkt från dess historia, konkurrenssituation och teknologiska utveckling. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Vår empiri har samlats in genom litteratur och genom intervjuer med de olika bankerna. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier som visar på vilka faktorer som har gjort att bankmarknaden har utvecklats som den har gjort. Därefter har vi gått djupare in på hur de olika bankernas strategier har uppkommit och slutligen bygger vår teoridel på hur de olika bankerna kan möta sina kunder på marknaden.

Då nystartade aktiebolag skall finansiera uppstartsfasen finns det utöver självfinansiering två vanliga metoder, banklån och riskkapital. Det finns klara skillnader med att finansiera starten med de två ovannämnda metoderna. Vad som granskas hos de nystartade aktiebolagen är väldigt lika och störst fokus läggs på entreprenören och aktiebolagets affärsidé. Den största skillnaden är angående de krav som ställs, där banken nästintill alltid kräver någon form av säkerhet för lånen medan riskkapitalbolagen istället blir aktiva ägare i bolaget. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur banker och riskkapitalbolag agerar då ett nystartat aktiebolag ansöker om finansiering, samt undersöka vilka problem ett nystartat aktiebolag kan uppleva i samband med finansiering i uppstartsfasen. Uppsatsen har präglats av det hermeneutiska synsättet där en kvalitativ undersökningsmetod har använts.

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd.Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Uppsatsen har två delsyften. För det första avser vi analysera och utvärdera de operativa risker som finns i samband med banktjänster via Internet och hur bankerna hanterar dessa. Vårt andra delsyfte är att undersöka hur skadeståndsansvaret fördelas mellan bank och kund. Vi avser även att diskutera och analysera om bankernas friskrivningsklausuler från skadestånd uppfyller de krav som ställs enligt svensk rätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ arbetsmetod som till största delen baseras på textstudier.

SAMMANFATTNINGTitel                     Det kontantlösa samhället - Bankernas och deras kunders syn på av-              vecklingen av den manuella kontanthanteringenFörfattare           Lisa Karlsson & Elin TorgnyssonProgram             EkonomprogrammetHandledare        Thomas KarlssonInstitution           Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar  Bakgrund: De senaste åren har fler och fler banker runt om i Sverige minskat och i vissa fall helt tagit bort den manuella hanteringen av kontanter på sina kontor. Det finns uppgifter om att den manuella kontanthanteringen har avvecklats på cirka 500 bankkontor mellan åren 2010 och 2012 och denna siffra ökar ständigt. Detta kan ses som en stor förändring som påverkar hela samhället vilket bankerna och deras kunder reagerar olika på. Syfte: Att undersöka varför fler och fler banker i Kalmar tar bort hanteringen av kontanter på sina kontor, vad som är positivt respektive negativt med detta för bankerna och hur det påverkar bankernas kunder. Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ undersökningsmetod. Empirin har samlats in genom fyra semi-strukturerade intervjuer med banker i Kalmar samt en enkätundersökning med privatpersoner i olika åldrar för att få båda parters perspektiv på förändringen i samhället. Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att bankerna främst har beslutat att minska eller ta bort den manuella kontanthanteringen med orsak av att efterfrågan på kontanterna har minskat, de vill ha ökad säkerhet och minska den svarta sektorn. Kunder kan nu få mer hjälp med mer komplexa frågor, dock har förändringen medfört att ett fåtal kunder har fått minskat förtroende för sin bank och därför beslutat att byta.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.