Sök:

Sökresultat:

1454 Uppsatser om Hćllbarhet i staden - Sida 36 av 97

TrÀdplanen som ett styrdokument i kommunal trÀdförvaltning

Urbana omrÄden Àr komplexa strukturer som styrs av mÄnga olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana omrÄdena allt fler. VÀldsbefolkningen vÀxer och fler mÀnniskor vÀljer att leva och bo i stÀder. Den pÄgÄende urbaniseringen innebÀr att det just nu bor över 3,5 miljarder mÀnniskor i vÀrldens stÀder och samhÀllen, vilket Àven stÀller krav pÄ staden som hÄllbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna omrÄden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa omrÄden Àr just trÀden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

Röster ur den Islamska Rörelsen i Israel

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

V?sentlighetsanalysens utveckling. En studie om hur presentationen av v?sentlighetsanalyser varierar ?ver tid inom ledande industrif?retag i Sverige

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Parkering i Karlskrona innerstad : Handelshamnen

Biltrafiken ökar idag i allt större utstrÀckning. Bilen, och dÀrmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgÀnglighet och ger starkt utslag i sÄvÀl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de stÀder som har en trÄng stadskÀrna kan det vara svÄrt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden Àr det hög efterfrÄgan pÄ parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken Àr hög för alternativ markanvÀndning. Biltrafiken tar ofta Àven upp stora ytor i stÀderna och kan pÄ sÄ vis bidra till en lÀgre densitet och en mer bilberoende stad.

Staden ur barnens ögon

?Staden ur barnens ögon? Denna uppsats Àr ett resultat av en undersökning om barns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin nÀrmaste omgivning. Studien bestÄr av tvÄ delar. I den första delen intervjuade vi barn och tog sedan med dem pÄ en promenad i sitt nÀromrÄde. PÄ sÄ sÀtt fick vi förstÄelse för hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden.

Staden och konsten

En Äterkommande debatt i pressen Àr huruvida gatukonst/spontankonst, sÄsom graffiti, Àr en konstform som bidrar till stadsrummet eller Àr klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud pÄ stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och strÀcker sig alltifrÄn tillÄtande av lagliga vÀggar för graffitikonstnÀrer till en uppfattning att graffitiutövare Àr grovt kriminella och att en nolltolerans ska hÄllas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhÄller sig olika till frÄgan, och det gör ocksÄ debattörerna pÄ vÄra stora svenska dagstidningar; Äsikterna gÄr isÀr. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika Äsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta pÄ olika infallsvinklar frÄn olika ÀmnesomrÄden sÄsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag fÄ fram en mer sammansatt bild Àn den som ibland upplevs i mediedebatten.

Hur man utformar hÀlsofrÀmjande utemiljöer : med rehabiliteringstrÀdgÄrdar som förebild

I dagens samhÀlle sker en förtÀtning av staden och det Àr ofta pÄ bekostnad av grönytorna dÄ det anses att de inte blir tillrÀckligt anvÀnda (Grahn, 1991, s. 6). Men det Àr samtidigt bevisat att man mÄr bÀttre av att vistas i naturen Àn bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för ÄterhÀmtning frÄn stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Brukarnas pÄverkan av en handelsplats omlokalisering

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige Àn idag. Flera marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för mÄnga mÀnniskor. I en av Sveriges största stÀder finns en sÄdan marknad. Marknadsplatsen har under lÀngre tid dragits med nedlÀggningshot eftersom fastighetsÀgaren och staden har andra planer för omrÄdet. Reaktionerna mot en eventuell nedlÀggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nÀmligen om marknaden kan omlokaliseras. FrÄgorna som har stÀllts Àr ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgÀsten och brukarna pÄverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill sÀga marknadens besökare och sÀljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hÄllits med 62 av marknadens brukare. LÀngre intervjuer har genomförts med marknadens Àgare, fastighetsÀgaren och representant frÄn staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i vÀletablerade databaser utifrÄn nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats pÄ handlar om mÀnniskors behov, förÀndringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen Àr att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras pÄverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstÄ. MÄnga av brukarna bor i nÀromrÄdet och en ny lokals mest optimala placering Àr i samma omrÄde. Det Àr viktigt att lokalen Àr lÀttillgÀnglig oavsett fÀrdsÀtt och att lokalhyran Àr relativt lÄg. Bra parkeringsmöjligheter Àr, enligt sÀljarna, viktigt. Nyckeln till marknadens framgÄng Àr ett stort och varierat utbud, och det Àr en förutsÀttning för framtidens marknad. FörÀndringen en omlokalisering innebÀr, Àr mildare Àn om marknaden tvingas lÀgga ner. För att förÀndringen ska kunna genomföras pÄ bÀsta sÀtt bör marknadens Àgare liksom flera brukare Àndra instÀllning och arbeta aktivt för förÀndring. En förÀndring kan leda till en Ànnu bÀttre marknadsplats, om mÀnniskor vÄgar se möjligheterna..

Hur lek stimulerar till sprÄkutveckling i förskolan?

Denna studies syfte var att fÄ en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan. UtgÄngspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet pÄ sprÄkutveckling och lÀrande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lÀrarkandidat. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden dÀr jag intervjuade tre förskollÀrare. Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och sprÄkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan anvÀndas vid utomhus- sÄvÀl som vid aktiviteter inomhus.

Utvidgning av Kalmar centrum - via stadens strategiska strÄk

Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av vÀrdefull bebyggelse.

Fa?rskinn fo?r anva?ndning i bilindustrin - En utva?rdering av vilket fa?rskinn som ba?st uppfyller de ho?ga krav som sta?lls pa? textil interio?r i bilar

Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.

Trelleborgen : om bruket av en borg i upplevelsemarknadens kulturarvsproduktion

De senaste Ärens kulturarvsdiskussioner har prÀglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr en upplevelseanlÀggning; den sÄ kallade Trelleborgen i den sydskÄnska staden Trelleborg. Borgen Àr en rekonstruktion av en fjÀrdedels ringborg som man funnit spÄr av i samband med uppdragsutgrÀvningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel pÄ kulturarvsproduktion, dÀr stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken Àr dock överhÀngande att mÄnga av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..

Att upptÀcka Mellanstaden : En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

AnvÀnd konsten! : den offentliga konsten som en betydelsefull och angelÀgen del i bildundervisningen

Jag har i min undersökning uppmÀrksammat den dolda konsten som alltid finns tillgÀnglig i vÄrt allmÀnna stadsrum. UtifrÄn tre platsbestÀmda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frÄgestÀllningen, Hur anvÀnds stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsomrÄden? Syftet med uppsatsen Àr att genom fÀltstudier undersöka hur konstverk i bostadsomrÄden anvÀnds av de barn och unga som bor dÀr. De konstverk uppsatsen stÀller i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De Àr alla belÀgna i Stockholms ytteromrÄden.

Parkering i Karlskrona innerstad - Handelshamnen

Biltrafiken ökar idag i allt större utstrÀckning. Bilen, och dÀrmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgÀnglighet och ger starkt utslag i sÄvÀl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de stÀder som har en trÄng stadskÀrna kan det vara svÄrt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden Àr det hög efterfrÄgan pÄ parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken Àr hög för alternativ markanvÀndning. Biltrafiken tar ofta Àven upp stora ytor i stÀderna och kan pÄ sÄ vis bidra till en lÀgre densitet och en mer bilberoende stad. För att minska bilberoendet kan stÀderna satsa pÄ förtÀtning som gynnar alternativa transportmedel som cykel, gÄng och kollektivtrafik.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->