Sökresultat:
1451 Uppsatser om Hćllbarhet i staden - Sida 36 av 97
Fa?rskinn fo?r anva?ndning i bilindustrin - En utva?rdering av vilket fa?rskinn som ba?st uppfyller de ho?ga krav som sta?lls pa? textil interio?r i bilar
Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.
Parkering i Karlskrona innerstad : Handelshamnen
Biltrafiken ökar idag i allt större utstrÀckning. Bilen, och dÀrmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgÀnglighet och ger starkt utslag i sÄvÀl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de stÀder som har en trÄng stadskÀrna kan det vara svÄrt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden Àr det hög efterfrÄgan pÄ parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken Àr hög för alternativ markanvÀndning. Biltrafiken tar ofta Àven upp stora ytor i stÀderna och kan pÄ sÄ vis bidra till en lÀgre densitet och en mer bilberoende stad.
Staden ur barnens ögon
?Staden ur barnens ögon?
Denna uppsats Àr ett resultat av en undersökning om
barns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin nÀrmaste
omgivning. Studien bestÄr av tvÄ delar. I den första
delen intervjuade vi barn och tog sedan med dem pÄ en
promenad i sitt nÀromrÄde. PÄ sÄ sÀtt fick vi förstÄelse
för hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden.
Staden och konsten
En Äterkommande debatt i pressen Àr huruvida gatukonst/spontankonst, sÄsom graffiti, Àr en konstform som bidrar till stadsrummet eller Àr klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud pÄ stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och strÀcker sig alltifrÄn tillÄtande av lagliga vÀggar för graffitikonstnÀrer till en uppfattning att graffitiutövare Àr grovt kriminella och att en nolltolerans ska hÄllas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhÄller sig olika till frÄgan, och det gör ocksÄ debattörerna pÄ vÄra stora svenska dagstidningar; Äsikterna gÄr isÀr. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika Äsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta pÄ olika infallsvinklar frÄn olika ÀmnesomrÄden sÄsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag fÄ fram en mer sammansatt bild Àn den som ibland upplevs i mediedebatten.
Hur man utformar hÀlsofrÀmjande utemiljöer : med rehabiliteringstrÀdgÄrdar som förebild
I dagens samhÀlle sker en förtÀtning av staden och det Àr ofta pÄ bekostnad av grönytorna dÄ det anses att de inte blir tillrÀckligt anvÀnda (Grahn, 1991, s. 6). Men det Àr samtidigt bevisat att man mÄr bÀttre av att vistas i naturen Àn bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för ÄterhÀmtning frÄn stress (Sahlin, 2010, s. 29).
Brukarnas pÄverkan av en handelsplats omlokalisering
Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige Àn idag.
Flera marknader
har
stor
popularitet
och
har
blivit
en
mötesplats
för
mÄnga
mÀnniskor.
I
en
av
Sveriges
största
stÀder
finns
en
sÄdan
marknad.
Marknadsplatsen
har
under
lÀngre
tid
dragits
med
nedlÀggningshot
eftersom
fastighetsÀgaren
och
staden
har
andra
planer
för
omrÄdet.
Reaktionerna
mot
en
eventuell
nedlÀggning
har
varit
stora
och
i
denna
uppsats
har
det
undersökts
ett
annat
alternativ,
nÀmligen
om
marknaden
kan
omlokaliseras.
FrÄgorna
som
har
stÀllts
Ă€r
?Vilka
aspekter
kan
bidra
till
en
lyckad
omlokalisering??
och
?Hur
skulle
hyresgÀsten
och
brukarna
pÄverkas??.
Med
brukarna
avses
de
som
nyttjar
lokalen,
det
vill
sÀga
marknadens
besökare
och
sÀljare.
För
att
komma
fram
till
ett
resultat
har
kortare
intervjuer
hÄllits
med
62
av
marknadens
brukare.
LĂ€ngre
intervjuer
har
genomförts
med
marknadens
Ă€gare,
fastighetsÀgaren
och
representant
frÄn
staden.
Litteratur
och
vetenskapliga
artiklar
har
eftersökts
i
vÀletablerade
databaser
utifrÄn
nyckelord
i
uppsatsens
problemformulering.
Teorierna
som
uppsatsens
slutsatser
grundats
pÄ
handlar
om
mÀnniskors
behov,
förÀndringars
innebörd,
risker
med
omlokalisering
samt
relevant
lagrum.
Slutsatsen
Ă€r
att
brukarna
kommer
att
följa
med
till
en
ny
lokal
och
deras
pÄverkan
kommer
att
vara
minimal
om
en
mötesplats
kan
uppstÄ.
MÄnga
av
brukarna
bor
i
nÀromrÄdet
och
en
ny
lokals
mest
optimala
placering
Ă€r
i
samma
omrÄde.
Det
Ă€r
viktigt
att
lokalen
Ă€r
lÀttillgÀnglig
oavsett
fÀrdsÀtt
och
att
lokalhyran
Ă€r
relativt
lÄg.
Bra
parkeringsmöjligheter
Ă€r,
enligt
sÀljarna,
viktigt.
Nyckeln
till
marknadens
framgÄng
Ă€r
ett
stort
och
varierat
utbud,
och
det
Ă€r
en
förutsÀttning
för
framtidens
marknad.
FörÀndringen
en
omlokalisering
innebÀr,
Ă€r
mildare
Ă€n
om
marknaden
tvingas
lÀgga
ner.
För
att
förÀndringen
ska
kunna
genomföras
pÄ
bÀsta
sÀtt
bör
marknadens
Ă€gare
liksom
flera
brukare
Ă€ndra
instÀllning
och
arbeta
aktivt
för
förÀndring.
En
förÀndring
kan
leda
till
en
Ă€nnu
bÀttre
marknadsplats,
om
mÀnniskor
vÄgar
se
möjligheterna..
Hur lek stimulerar till sprÄkutveckling i förskolan?
Denna studies syfte var att fÄ en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan. UtgÄngspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet pÄ sprÄkutveckling och lÀrande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lÀrarkandidat. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden dÀr jag intervjuade tre förskollÀrare.
Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och sprÄkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan anvÀndas vid utomhus- sÄvÀl som vid aktiviteter inomhus.
Utvidgning av Kalmar centrum - via stadens strategiska strÄk
Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort
internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att
staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden.
För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens
kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt
okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av
vÀrdefull bebyggelse.
Trelleborgen : om bruket av en borg i upplevelsemarknadens kulturarvsproduktion
De senaste Ärens kulturarvsdiskussioner har prÀglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr en upplevelseanlÀggning; den sÄ kallade Trelleborgen i den sydskÄnska staden Trelleborg. Borgen Àr en rekonstruktion av en fjÀrdedels ringborg som man funnit spÄr av i samband med uppdragsutgrÀvningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel pÄ kulturarvsproduktion, dÀr stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken Àr dock överhÀngande att mÄnga av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..
Att upptÀcka Mellanstaden : En studie av stadens ytteromrÄden med Kristiansta som exempel
Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.
AnvÀnd konsten! : den offentliga konsten som en betydelsefull och angelÀgen del i bildundervisningen
Jag har i min undersökning uppmÀrksammat den dolda konsten som alltid finns tillgÀnglig i vÄrt allmÀnna stadsrum. UtifrÄn tre platsbestÀmda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frÄgestÀllningen, Hur anvÀnds stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsomrÄden? Syftet med uppsatsen Àr att genom fÀltstudier undersöka hur konstverk i bostadsomrÄden anvÀnds av de barn och unga som bor dÀr. De konstverk uppsatsen stÀller i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De Àr alla belÀgna i Stockholms ytteromrÄden.
Parkering i Karlskrona innerstad - Handelshamnen
Biltrafiken ökar idag i allt större utstrÀckning. Bilen, och dÀrmed
parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgÀnglighet och ger
starkt utslag i sÄvÀl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de stÀder
som har en trÄng stadskÀrna kan det vara svÄrt att tillgodose behovet av
parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden Àr det hög efterfrÄgan pÄ
parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken Àr hög för alternativ
markanvÀndning. Biltrafiken tar ofta Àven upp stora ytor i stÀderna och kan pÄ
sÄ vis bidra till en lÀgre densitet och en mer bilberoende stad.
För att minska bilberoendet kan stÀderna satsa pÄ förtÀtning som gynnar
alternativa transportmedel som cykel, gÄng och kollektivtrafik.
Belysning för ökad trygghetsupplevelse : tre exempel pÄ hur Uppsala kommun har arbetat
Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskÀnsla i stÀders mörker-landskap. En del mÀnniskor Àr oroliga över att drabbas av brott och undviker dÀrför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstÄr helt frÄn att gÄ ut nÀr det Àr mörkt. Detta Àr ett problem dÄ det begrÀnsar hur mÀnniskor egentligen skulle vilja anvÀnda det offentliga rummet, vilket betyder inskrÀnkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskÀnslan under dygnets mörka timmar.
En litteraturstudie genomfördes för att ta reda pÄ hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit lÄngt i belysningsfrÄgan och Àr en av landets bÀst belysta stÀder.
LÀsuttal av or-Àndelser, er-förled, rÀv och grÀs : En undersökning av skriftsprÄkets inflytande pÄ talsprÄket i tre olika Äldersgrupper i Stockholm
Uppsatsen belyser hur uttalet av or-Àndelser, er-förled samt vokalen i orden rÀv och grÀs förÀndrats i stockholmssprÄket under 1900-talet. Den utförda undersökningen berör tre olika Äldersgrupper i staden.Störst uttalsvariation uppvisas i den Àldsta gruppen, medan det i den yngsta gruppen uppvisas minst variation. Det som jÀmförs Àr hur ord uttalas isolerat (genom ordelicitering) samt hur samma ord uttalas i ett textsammanhang (genom höglÀsning av en text). I viss mÄn diskuteras Àven utbildningen och yrkesrollens betydelse för lÀsuttalet..
Staden, planen och marknaden - en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen
I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret
behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i
den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn
samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De
huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens
anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i
planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen.
Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en
planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer
förvÀntats. Fallet som undersöks Àr processen kring omvandlingen av Norra Backa
i BorlÀnge.