Sök:

Sökresultat:

525 Uppsatser om Hćllbara transporter - Sida 35 av 35

Det gröna och det allmÀnna : om planering för grönstruktur i tÀtare stad

Den hÀr uppsatsen skrivs som en följd av en omfattande urbanisering, en ökande global uppvÀrmning, samt det faktum att svenska stÀder tills helt nyligen har brett ut sig relativt ohÀmmat över natur- och jordbruksmark med bl a vÀxande ohÄllbara transporter som följd. För att hushÄlla med mark, energi och Àndliga resurser stÀlls nu stort hopp till en mer hÄllbar stad ? sÄvÀl ekologiskt som socialt och ekonomiskt. Mycket talar för att en sÄdan stad Àr tÀt, funktionsblandad och grön. Samtidigt finns det indikationer pÄ att rÄdande förtÀtningstrend kan utgöra ett hot mot de gröna vÀrdena. Den hÀr uppsatsen undersöker till att börja med olika synsÀtt pÄ grönstruktur: dels som teoretiskt begrepp (kap. 1), dels som tillÀmpat begrepp i en planeringskontext, vilket sker genom en fallstudie av Helsingborgs stads kommande grönplan (kap.

Fairwayskötsel för minskat koldioxidutslÀpp : fokus pÄ upprÀtthÄllen spelbarhet

MÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och det faktum att vi bidrar till den globala uppvÀrmningen har blivit allt mer erkÀnt. UtslÀpp av vÀxthusgaser resulterar i en gradvis uppvÀrmning av jorden. VÄrt samhÀlle Àr till stor del uppbyggt pÄ och beroende av förbrÀnning av nÄgon form för att fÄ energi till fabrik- och vardagsprocesser. Inte minst under hobbyverksamheter sÄ som golf krÀvs förbrÀnning av brÀnsle för att golfbanan ska kunna hÄlla den standard som förvÀntas. Detta arbete syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt skötseln av fairwayytor kan Àndras för att minska koldioxidutslÀppen utan att det pÄverkar spelbarheten negativt.

Barns skolvÀgar - en studie av trafikproblemen kring Ursvikskolan i Sundbyberg

MÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och det faktum att vi bidrar till den globala uppvÀrmningen har blivit allt mer erkÀnt. UtslÀpp av vÀxthusgaser resulterar i en gradvis uppvÀrmning av jorden. VÄrt samhÀlle Àr till stor del uppbyggt pÄ och beroende av förbrÀnning av nÄgon form för att fÄ energi till fabrik- och vardagsprocesser. Inte minst under hobbyverksamheter sÄ som golf krÀvs förbrÀnning av brÀnsle för att golfbanan ska kunna hÄlla den standard som förvÀntas. Detta arbete syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt skötseln av fairwayytor kan Àndras för att minska koldioxidutslÀppen utan att det pÄverkar spelbarheten negativt.

Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Vem vÀljer bussen?: en utvÀrdering av LuleÄs nya
busslinjenÀt med avseende pÄ resande, attityder och ekonomi

Examensarbetet bestÄr av en utvÀrdering av en del av den satsning pÄ kollektivtrafiken i LLTs regi, nÀmligen införandet av ett nytt busslinjenÀt, som gjordes i LuleÄ tÀtort hösten 2003. UtvÀrderingen Àr gjord utifrÄn intervjuer med resenÀrer, en enkÀtundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel. Det nya linjenÀtet som infördes hösten 2003 i LuleÄ syftade till att öka attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtÀtheten, minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. LinjeomlÀggningen skedde efter att resandet, och dÀrmed Àven turutbudet, minskat mer eller mindre Ärligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poÀng med linjeomlÀggningen var Àven att antalet bussar i trafik inte behövde öka.

Klimat i djurtransportbil med slaktgrisar sommartid : jÀmförelse mellan naturlig och mekanisk ventilation

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje Ă„r, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet frĂ„n förflyttningen frĂ„n box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsĂ€ttas för stressande moment. Orsakerna Ă€r bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, vĂ€rmestress. Temperaturen i djurtransportbilen Ă€r en nyckelfaktor som dessutom kan förstĂ€rka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för vĂ€rmestress. VĂ€rmestress innebĂ€r att djuren fĂ„r allt svĂ„rare att avge sin vĂ€rme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det Ă€r ventilationen i transportbilen som ska transportera bort vĂ€rme och fukt frĂ„n bilen.

Efterbehandling av trÀskyddsanlÀggningar

Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av Skanska VÀg & AnlÀggning Norr, som ser ett ökat utbud av marksaneringsentreprenader. Syftet med denna rapport Àr att Skanska ska fÄ övergripande kunskap i Àmnet i form av en lÀttlÀst rapport. LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten uppger det totala antalet förorenade omrÄden i lÀnet till minst 1200 st. I MIFO, vilket Àr det inventeringsverktyg som samtliga Sveriges lÀnsstyrelser anvÀnder sig av, Àr för nÀrvarande 618 st förorenade omrÄden registrerade i VÀsterbotten. Antalet trÀskyddsanlÀggningar uppgÄr till 37 st varav fyra stycken har fÄtt den högsta riskklassningen.

Visioner och drömmar i Sveriges 4:e Storstadsregion : JÀrnvÀgens betydelse för regionalutvecklingen i Linköping/Norrköping

Regioner har alltid funnits. Det har stÄtt för det intermediÀra, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt frÄn lÀnsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sÀtt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. NÀr Sverige övergick till att bli ett industrisamhÀlle, blev regioner en viktig utgÄngspunkt för att förÀndra de nationella nÀten.

Gröna tak : en glömd resurs

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten.

Gröna tak - en glömd resurs

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten. En hÄllbar stad mÄste vara bÄde tÀt och grön.

Stadsodling i Stadsplaneringen : och dess bidrag till ökad samhÀllelig hÄllbarhet

VÄrt jordklots klimat förÀndras till det sÀmre och har blivit allt mer oförutsÀgbart. Med enormt stor sannolikhet beror det pÄ den utbredda förbrÀnningen av fossila brÀnslen vÀrlden över som vi mÀnniskor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta faststÀller IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mÀnskligheten ska leva vidare pÄ planeten behöver vi uppnÄ en hÄllbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och frÀmst i tre aspekter nÀmligen ekonomisk, ekologisk och social hÄllbarhet.

SkÀrgÄrdsutveckling Hasselö och Sladö : Hur ska skÀrgÄrden kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö?

SAMMANFATTNING VÄrt examensarbete Àr en studie av tvÄ öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i MellanskÀrgÄrden utanför VÀstervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingÄr i en glesbygdsskÀrgÄrd som under de senaste decennierna drabbats hÄrt av avfolkning. De övergripande problemen pÄ öarna Àr bristen pÄ bostÀder, avsaknaden av nÀringar samt bristande kommunikationer. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr; hur ska skÀrgÄrden kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna pÄ Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.

SkÀrgÄrdsutveckling Hasselö och Sladö - Hur ska skÀrgÄrden kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö?

SAMMANFATTNING VÄrt examensarbete Àr en studie av tvÄ öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i MellanskÀrgÄrden utanför VÀstervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingÄr i en glesbygdsskÀrgÄrd som under de senaste decennierna drabbats hÄrt av avfolkning. De övergripande problemen pÄ öarna Àr bristen pÄ bostÀder, avsaknaden av nÀringar samt bristande kommunikationer. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr; hur ska skÀrgÄrden kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna pÄ Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.

SpÄrbarhet av dagligvaror genom den svenska livsmedelskedjan

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som krÀver spÄrbarhet pÄ livsmedel och foder. Problemet Àr att upprÀtthÄlla en bra spÄrbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. VÄr uppgift Àr att undersöka vilka krav lagen om spÄrbarhet stÀller och hur bra spÄrbarheten Àr idag i livsmedelskedjan. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ myndigheternas syn pÄ spÄrbarhet och vad som krÀvs med avseende pÄ logistik, mÀrkning och förpackningsteknik för att inte spÄrbarheten skall gÄ förlorad.Syfte ? VÄrt syfte med rapporten Àr att skaffa en övergripande syn pÄ vad som krÀvs för att behÄlla spÄrbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.

<- FöregÄende sida