Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste Ären. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna Àr utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.För att fÄ en vÀlfungerande distansutbildning mÄste det finnas nÄgot slags IT-stöd som Àr lÀnken mellan studenter och lÀrare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning nÀr det gÀller kommunikation och informationsutbyte.För att komma fram till ett tÀnkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts pÄ lÀrare och experter pÄ Högskolan i Skövde (His).

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.

Detta examensarbete utgör resultatet av en studie pÄ uppdrag av byggföretaget Peab och dess dotterbolag Skandinaviska Byggelement. Syftet med studien har varit att undersöka transporternas pÄverkan till följd av en högre grad prefabricering vid byggnationer av flerfamiljshus. Med hjÀlp av kartlÀggning och data har en analys renderat i rekommendationer för företagen.FrÄn Skandinaviska Byggelements fabrik i Katrineholm transporteras prefabricerade skalvÀggar till Peab och övriga kunder. Studien har dÀrmed en helhetssyn frÄn underleverantörer till kund för att försöka identifiera problem som stör transportflödet genom försörjningskedjan.Transporter till och frÄn Skandinaviska Byggelement fungerar i nulÀget tillfredsstÀllande, med fÄ praktiska problem och en tillfredsstÀllande fyllnadsgrad. Transporterna Àr vÀl integrerade i Skandinaviska Byggelements strategi att hÄlla lÄga lagernivÄer pÄ ingÄende material.

MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

DÄ IT idag spelar en central roll inom i stort sett varje organisation ökar Àven kravet pÄ organisationen att förstÄ verksamheten och dess processer och vilka problem man försöker lösa med hjÀlp av IT. I denna studie kommer vi försöka identifiera de problem som Àr kopplade till kravhantering och kommunikation i ett multi-nationellt företag dÀr kravinhÀmtningsprocessen sker kontinuerligt snarare Àn projektbaserad. Vi kommer ocksÄ att försöka föreslÄ lösningar pÄ de problem vi identifierar. Datainsamlingen har skett via enkÀter och intervjuer. EnkÀten skickades ut till slutanvÀndarna av systemen och intervjuerna riktades till fyra nyckelintressenter i kravhanteringsarbetet.

I en vÀrld dÀr organisationer fokuserar allt mer pÄ att vÄrda kunden blir kundservice allt viktigare för organisationer. För att sÀkerstÀlla att organisationen inte förbrukar onödiga resurser pÄ aktiviteter som inte tillför vÀrde för kunden Àr lean och kaizen vÀrdefulla filosofier. Lean samt kaizen hÀrstammar frÄn den japanska bilproduktionen och har utvecklats till vÀrdefulla verktyg för att effektivisera organisationer. Slöserier bland annat i form av vÀntan, onödiga förflyttningar, omarbete och transporter finns definierade som inte vÀrdeadderande för kund. Syftet med examensarbetet har varit att studera ett försÀkringsbolag arbete med att leverera mesta vÀrde för kunden och hur slöseri kan identifieras och elimineras.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. IstÀllet för att se kommunikation som information som skickas frÄn en aktiv sÀndare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som nÄgot som skapas i en dialog mellan tvÄ aktiva aktörer. Man rör sig frÄn en strategisk syn pÄ publiken som en pÄverkbar mÄlgrupp till en dialogisk syn pÄ publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte Àven Àgt rum i praktiken? Hur ser man pÄ kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det nÄgra likheter och skillnader i synsÀtt, och vad kan dessa tÀnkas bero pÄ? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat sprÄk Àn majoritetssprÄket i det land dÀr de befinner sig. Det stÀller krav pÄ samhÀllets institutioner, sÄsom hÀlso- och sjukvÄrd. Enligt svensk lag ska vÄrd ges pÄ lika villkor till alla invÄnare vilket krÀver stort engagemang inom vÄrden. Centralt i hÀlso- och sjukvÄrd Àr vÄrdmötet mellan vÄrdgivare och patient. VÄrdmötet krÀver en god kommunikation och att patienten Àr delaktig.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vÄrt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie dÀr utvalda organisationer har svarat pÄ ett formulÀr pÄ Internet.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign pÄ Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mÀnskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge nÄgra möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. MÄlet Àr att överraska anvÀndaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlÀngning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

Bakgrunden till studien Àr de förÀndringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört frÄn och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsomrÄden stÀnger ner sin tillverkning frÄn fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer pÄ SMT inför rekryteringen av semesterersÀttare Är 2007. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört Ätta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, sÄsom processbeskrivning och rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat pÄ svÄrigheter i kommunikation och samverkan som vi frÀmst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, dÄ kontaktmannen bÄde har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat..