Byggsektorn prÀglas idag av en rad problem och brister i utvecklingen jÀmfört andra branscher. Entreprenadverksamhet Àr en delbransch som traditionellt kÀnnetecknas av en starkt konservativ kultur, dÀr planeringsarbete ofta stÄr tillbaka till förmÄn för den faktiska produktionen. Forskning kring utvecklingsmöjligheter bedrivs pÄ mÄnga hÄll, men förankringen i branschens aktörer Àr lÄngsam och hÀmmad. Krav pÄ allt kortare genomförandetider medför att produktiviteten bör ökas. Studien tar sin utgÄngspunkt i mindre aktörer, som till antal klart dominerar byggbranschen.

AB Perstorps Persienn Àr ett mindre företag i solskyddsbranschen. Deras omsÀttning har ökat stadigt under flera Är och de Àr nu nÀra en kapacitetsgrÀns. Informationssystemet som har funnits pÄ företaget har varit ett lösbladssystem dÀr ett lösblad med information cirkulerar genom hela verksamheten och dess processer.Detta examensarbete bestÄr av tvÄ, i tiden Ätskiljda, delar. I sin helhet handlar det om verksamhetsutveckling pÄ AB Perstorps Persienn. Den första delen Àr just en förundersökning för ett utvecklingsprojekt som involverar effektivisering och att upphandla ett nytt standardsystem till verksamheten.

Att stÀndigt förÀndra sig och förbÀttra sig Àr nÄgot företag bör arbeta med kontinuerligt för att kunna anpassa sig till markandens krav. Det handlar om att pÄ sÄ vis överleva det markandskrig som pÄgÄr dÀr man antingen vinner eller försvinner. FörbÀttringsprocesser Àr allt arbete för företagets överlevnad. Kvalitet, kundorientering och verksamhetsutveckling Àr nyckelord som stÀndigt krÀver uppmÀrksamhet. Intern marknadsföring Àr aktiviteter som motiverar de anstÀllda att arbeta engagerat och effektivt.

AB Perstorps Persienn Àr ett mindre företag i solskyddsbranschen. Deras omsÀttning har ökat stadigt under flera Är och de Àr nu nÀra en kapacitetsgrÀns. Informationssystemet som har funnits pÄ företaget har varit ett lösbladssystem dÀr ett lösblad med information cirkulerar genom hela verksamheten och dess processer.Detta examensarbete bestÄr av tvÄ, i tiden Ätskiljda, delar. I sin helhet handlar det om verksamhetsutveckling pÄ AB Perstorps Persienn. Den första delen Àr just en förundersökning för ett utvecklingsprojekt som involverar effektivisering och att upphandla ett nytt standardsystem till verksamheten.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen Àr att konkurrensutsÀtta marknader och förhindra att skattemedel anvÀnds pÄ ett otillbörligt sÀtt. En konsekvens av lagen Àr att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lÀgga stor vikt vid priset och kostnader istÀllet för att vÀga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen pÄverkar kvaliteten pÄ de tjÀnster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

VÀrlden förÀndras i en allt snabbare takt. Kraven ökar pÄ samhÀllets organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lÀgger ett stort ansvar pÄ de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige har vi sedan slutet av 1990-talet fÄtt se konsekvenser av denna utveckling i form av en kraftig ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som en kontrast till detta finns det grupper som pÄ ett utmÀrkt sÀtt klarar av att hantera denna snabba förÀndringstakt.

I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.

Den hÀr uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som Àr relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlÀtta för grupper att föra samtal och dialog, men ocksÄ för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsÀttningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket stÄr högt pÄ mÄnga organisationers agendor idag. I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som rÄder inom organisationer idag. En kultur dÀr medarbetare och chefer avsÀtter mycket tid i möten som vare sig ger dem sjÀlva, organisationen eller samhÀllet nÄgot av vÀrde.

Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare har en central roll pÄ svenska arbetsplatser (Lindgren, 2001). Idag ses medarbetaren frÄn Human Resources Managements perspektiv mer som en tillgÄng att vÀrna om Àn en kostnad. För att företaget ska kvarstÄ som en framgÄngsrik aktör pÄ marknaden krÀvs det att medarbetarna stÀndigt utvecklas och försörjs med rÀtt kompetens för uppdraget. Zainab Marrakchi, student frÄn KTH och Stockholms Universitet har skrivit ett examensarbete om utvecklingssamtal hos Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar och har förslag pÄ hur deras utvecklingssamtal kan nÄ högre kvalité.Syftet Àr att undersöka hur utvecklingssamtal uppfattas av chefer och medarbetare pÄ ett teknikföretag. Studien har en metodtriangulering som bestÄr av medlevande observation, enkÀtstudier samt fokusgruppssamtal.

Problem: Dagens företag Àr beroende av att kunna vara snabba pÄ att förÀndras och utvecklas. För att kunna utvecklas kontrollerat krÀvs det kunskap om var man börjar, vart man ska och hur man ska ta sig dit. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ frÄgan om var man börjar. Som förberedelse för förÀndringen bör företaget kartlÀgga sin aktuella position. De behöver ett mÀtsystem.

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer pĂ„ inhemska energiresurser. Energi frĂ„n skogen (skogsbrĂ€nsle) fick Ă„terigen ett industriellt vĂ€rde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgĂ„ngar. Idag Ă€r Sveaskog Sveriges största skogsmarksĂ€gare och tillika en av de största skogsbrĂ€nsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbrĂ€nsle pĂ„ 2,7 TWh, en ökning med 42 % frĂ„n föregĂ„ende Ă„r. Konsumtionen i Sverige för samma Ă„r var 127 TWh av bioenergi, torv och avfall.