Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare uttrycker att de arbetar med sagoberÀttande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollÀrare tillskriver sagoberÀttande. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Det resultat vi fick var att alla förskollÀrare arbetar med sagoberÀttande men pÄ olika sÀtt. SagoberÀttande gÄr att arbeta med pÄ en mÀngd olika sÀtt vilket framkom av resultatet. Det framkom Àven att förskollÀrarna anser att sagoberÀttande ger barn möjligheter till utveckling inom olika omrÄden som exempelvis sprÄket och de sociala fÀrdigheterna.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.

Syfte med studien Àr att undersöka pedagogernas tankar kring rörelsetrÀning i förskolan. Metod för datainsamling Àr kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelsetrÀningen Àr för barns utveckling. Pedagogerna anvÀnder rörelsetrÀning i olika utstrÀckning. Slutsatsen Àr att det Àr pedagogens förhÄllningsÀtt som avgör vilken betydelse rörelsetrÀningen har i verksamheten..

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. HÄllbar utveckling beskrivs idag som lösningen pÄ dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta Àven för miljömanagement. Miljödiplomering Àr ett verktyg som anvÀnds för att företagets verksamhet skall pÄverka miljön sÄ lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av lÀnder som arbetar med hÄllbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i vÀrlden kÀnner företag press frÄn kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förÀndra klimathoten och kÀmpa för hÄllbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur förskolor arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan. Studien har utförts med strÀvansmÄlen inom omrÄdet naturvetenskap och lÀrande frÄn förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev. 2010) som bakgrund. Genom intervjuer med pedagoger har vi studerat hur olika förskolor arbetar med hÄllbar utveckling. Genom observationer med barn, dÀr vi har varit deltagande genom att utföra tvÄ olika experiment, har vi tagit del av barnens kunskaper och tankar kring Ätervinning och ÄteranvÀndning.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i Àmnet kommunikation gett nÄgon utveckling av tolkning eller reaktion pÄ ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan Àr en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsÀttning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartlÀggning försökt pÄvisa om nÄgon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till Ätta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av tvÄ elever i tvÄ olika klasser pÄ skolan. KartlÀggningen har skett genom enkÀtsvar och intervjuer av förÀldrar, klasslÀrare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter ingÄr hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsÀttningens betydelse.

Följande undersökning Àr genomförd genom en kvantitativ metod med enkÀter som forskningsverktyg. Studien Àr gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hÄllbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jÀmförs och diskuteras sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Resultaten pÄvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling mellan flickor och pojkar.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av höglÀsning i elevernas tidiga lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse samt att ta reda pÄ hur höglÀsning kan pÄverka elevers lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse. Tidigare forskning har visat pÄ att höglÀsning Àr en viktig del i elevernas lÀsinlÀrning. Genom att lyssna till höglÀsning sÄ fÄr eleverna bland annat ett större ordförrÄd, en medvetenhet kring sprÄkförstÄelse och grammatisk förstÄelse och de fÄr kunskaper om om olika Àmnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. UtifrÄn en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lÀrare i Ärskurs f-3 fÄtt svara pÄ hur de anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen för att stödja elevernas lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av höglÀsning nÀstan varje dag för att frÀmja elevernas lÀsinlÀrning.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvÀrdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade lÀroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att pÄverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvÀrdering kan se ut. Teori: Studien utgÄr frÄn ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). UtvÀrdering ses som ett slags lÀrande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förÀndringar i förskolornas kvalitetsarbete pÄ grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling?. FörÀndringarna kommer att bli tydligast pÄ avdelningsnivÄ dÀr den största utmaningen tycks vara att uppnÄ en likvÀrdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling mellan avdelningarna.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva lÀsutveckling och utveckling av lÀslust genom talbokslyssnande. En fallstudie pÄ en gymnasieelev med lÀs- och skrivsvÄrigheter. (Svenska för gymnasieskolan.

Med detta examensarbete vill jag pÄ enklast möjliga sÀtt beskriva vad FMT-metoden Àr och hur den kan praktiseras. MÄlet Àr att sÄ mÄnga personer som möjligt ska fÄ en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för mÀnniskor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har Àven den sensoriska integrationen stÀrkts. .