Företag Ă€r idag verksamma i en global vĂ€rld dĂ€r teknikens snabba utveckling och kundernas alltmer differentierade behov sĂ€tter sin prĂ€gel pĂ„ det rĂ„dande dynamiska konkurrensklimatet. För att svara mot den dynamiska marknaden anvĂ€nder sig företag av olika strategier. Strategi kan definieras som ett medvetet sökande efter handlingsplan som utvecklar och förstĂ€rker företagets konkurrensfördelar. MĂ„nga företag vĂ€ljer idag att investera i automatlager för att sĂ€kerstĂ€lla sina konkurrensfördelar.Syftet Ă€r att beskriva implementeringsprocessen av ett nytt automatlager pĂ„ IKEA Industry med fokus pĂ„ att identifiera motstĂ„ndet som kan uppstĂ„ bland medarbetarna i de olika faserna samt hur motstĂ„ndet kan hanteras under projektets olika faser.Studien Ă€r en fallstudie som genomförts pĂ„ IKEA Industry fabrik i Älmhult, ett företag verksamma inom möbelindustrin. Den största delen av datainsamlingen Ă€r hĂ€mtad ifrĂ„n intervjuer dĂ€r respondenterna identifierades utifrĂ„n ett snöbollsurval.

Near Field Communication (NFC) Àr en trÄdlös kommunikationsteknik för korta avstÄnd, vanligast med cirka 10 cm vilket medför en sÀkrare förbindelse. NFC Àr en relativt ung teknologi som Àr billig att implementera samt anvÀndarvÀnlig. NFC Àr lÀmpad frÀmst för mobiltelefoner dÀr en bred implementering av applikationer Àr möjlig. Tekniken medför snabbare och enklare utbyte av information genom att stÀlla enheter sida vid sida. I dagslÀget anvÀnds tekniken mest i Asien.

Forskningsrön tyder pÄ att organisatoriska och sociala faktorer Àr den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. FöresprÄkarna för involvering av anvÀndarna för lyckad implementering Àr mÄnga. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation dÀr det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har pÄverkat organisationens anstÀlldas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebÀra större acceptans hos anvÀndarna, dÄ de fÄr förstÄelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssÀttet, det vill sÀga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte pÄverkar utfallet av anvÀndarnas acceptans gentemot ERP-systemet, sÄ lÀnge kontexten för aktiviteten förmedlas.

Magisteruppsatsen utfördes pÄ Teknos AB i Tranemo. Företaget har ingÄtt i Teknoskoncernensedan 1989 och har under en lÀngre tidsperiod aktivt arbetat för att vara ett alternativ för denkvalitets- och miljömedvetne kunden. Synen pÄ att företaget nÄtt lÄngt i sitt miljöarbete ochatt organisationen har en vÀl fungerande utveckling av sina miljöprocesser förstÀrks av detmiljöcertifikat företaget belönats med sedan Är 1999.För att ge företaget en uppdaterad bild om hur deras verksamhet pÄverkar miljön ur olikaaspekter genomförs en miljöutredning. Utredningen Àmnar Àven resultera i förslag pÄförbÀttringar som kan leda till att brister i organisationen ÄtgÀrdas samt att den miljöpÄverkanföretagets verksamhet orsakar, förminskas.Miljöutredningen Àr frÀmst utformad i en beskrivande metodik dÀr företagets processer,rutiner och tillvÀgagÄngssÀtt förklaras och utreds. Inom de omrÄden som företaget sjÀlva intehar nÄgon information om miljörelaterade frÄgor utför miljöutredningen Àven utforskandestudier för att ge klarhet i frÄgor som anses relevanta.

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekommande erfarenheter som finnas pÄ den lokala nivÄn kring arbetet med elever som kommer frÄn förberedelseklasser till den ?vanliga klassen?. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur lÀggs arbetet upp kring mÄluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lÀrare finns? Studien bygger pÄ totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lÀrare pÄ fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att bÄde skolledare och lÀrare Àr medvetna om sprÄkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att se till hur förskolepedagogernas förhÄllningssÀtt och verksamheten vid Halmstad kommuns förskolor pÄverkar social integrering hos barn med beteendestörningar. Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod i vilken tre förskolepedagoger och tre specialpedagoger har blivit intervjuade..

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus frÄn samhÀllet pÄ ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder och utgÄr frÄn tvÄ resultatinriktade utvÀrderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvÀrderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkÀt. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mÄl har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ större insikt i hur en hÀlsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrÄn studiens huvudsakliga frÄgestÀllning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare frÄn olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag anvÀnt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstÄnds- eller kampstrategier samt problem- och kÀnslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Gapet mellan nya forskningsrön och praxis Àr stort i sjukvÄrden. Implementeringsprocessen Àr komplex och hinder för förÀndring finns pÄ flera nivÄer; individ, grupp och organisation. Chefer i vÄrden har ansvar för personal och resurser. De pÄverkar attityder och normer i de grupper de leder och Àr viktiga för förÀndringsarbete. Syftet med studien var att beskriva hur chefer med ansvar för sjukgymnastikverksamheter resonerar kring implementering av ny kunskap inom sjukgymnastik.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Bakgrund: Det förÀnderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits dÀr de i större utstrÀckning Àn tidigare behöver ta hÀnsyn till deras mÄlgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste Ären, nÀr de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nÀmnda mÄlgrupper. De traditionella mediernas envÀgskommunikation har fÄtt lÀmna plats för de sociala mediernas tvÄvÀgskommunikation. Organisationens ledning Àr ansvarig för att sÀkerstÀlla att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstÄr. För att kunna hantera detta mÄste man planera och lÀra sig undvika situationer som kan leda till en kris.

Syftet Àr att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsÀttningar för samarbete och dÀrmed frÀmjar ÀndamÄlsenliga handlingsmönster.Vilka förestÀllningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka förestÀllningar har personalen om hur de sjÀlva kan bidra till att förÀndra klimatet?Studien utgÄr frÄn samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förstÄelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter dÀr medarbetarna Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Fokus Àr pÄ interaktionen mellan medarbetarna men jag har Àven ett behov av att se bakomliggande mekanismer som pÄverkar pÄ olika nivÄer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvÀrtom dÄ dessa Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som Àr relevanta i förhÄllande till mitt empiriska material, som bestÄr av fokusgrupp, enskilda intervjuer och tvÄ mötesobservationer pÄ arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och Àven anvÀnder vissa av de strategier som finns inom forskningen.

Studien syftar till att undersöka hur bildlĂ€rare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan anvĂ€ndas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i Ă€mnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier pĂ„ fritiden. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och pĂ„ fritiden. Studiens metod Ă€r kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under tvĂ„ mĂ„naders period och intervjudelen har genomförts i tvĂ„ olika grupper, nĂ€mligen en grupp med tvĂ„ bildlĂ€rare och en grupp av elever i Ă„rskurs 7 pĂ„ en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Detta examensarbete Àr den avslutande kursen i civilingenjörsprogrammet Teknisk design, med inriktning produktdesign, vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har utförts av Mikael Vikström i samarbete mellan Permobil AB och LuleÄ tekniska universitet. Arbetet pÄbörjades i Januari 2013 och avslutades i Maj 2013. Det har utförts vid produktutvecklingsavdelningen (Research & Development) vid Permobils huvudkontor i TimrÄ.Arbetet innefattar utvecklingen av nya stödytor till ett standardnackstöd, samt utveckling av ett designmetodikkoncept för implementering i Permobil AB:s nuvarande produktutvecklingsmetodik. Syftet har varit att skapa ett nytt standardnackstöd och anvÀnda det utvecklingsprojektet som en plattform för att, i samband med studier av den nuvarande produktutvecklingsprocessen, utveckla en metodik för mer designmetvetenhet i konstruktörernas arbete.Utvecklingsprojektet med nackstödet har bland annat innefattat ergonomiska studier, konceptgenerering, utvÀrdering och framstÀllning av en funktionell prototyp.