Sök:

Sökresultat:

512 Uppsatser om Hćllbar stadsplanering - Sida 9 av 35

Om hÄllbar stadsplanering i Sverige

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som hörs överallt idag. Men vad betyder det och vad Àr en hÄllbar stad? Som blivande landskapsarkitekt har jag blivit intresserad av vad jag kan göra i framtiden för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka min förstÄelse för hur planerare kan frÀmja utvecklandet av en hÄllbar stad samt att andra inom samma yrkesomrÄde skall kunna ta del av mina insikter. Jag har i denna uppsats fördjupat mig i hur svenska stÀder idag arbetar med hÄllbara lösningar med litteraturstudie som frÀmsta metod. Inledningsvis i uppsatsen, tas grundlÀggande mÄl, riktlinjer och regler upp för att ge en grund till följande redogörelser.

Ekosystemtja?nster vid exploatering : Arbete med ekosystemtja?nster i Huddinge, Nacka och Nyna?shamn

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

HÄllbar stadsutveckling idag : en studie av Delegationen för hÄllbara stÀders arbete mot ett mer hÄllbart Sverige och ett praktiskt exempel

I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hĂ„llbara stĂ€der, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hĂ„llbara stĂ€der, samhĂ€llen och tĂ€torter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hĂ„llbara stĂ€der. I denna uppsats lĂ€ggs fokus pĂ„ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hĂ„llbara stĂ€der genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hĂ„llbara stĂ€ders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med hĂ„llbar stadsutveckling definieras, vilka omstĂ€llningar som krĂ€vs i samhĂ€llet och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Motivation som en grundsten i personlig tr?ning

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Medborgardeltagande i stadsplanering - En fallstudie av Södra GÄrda

This essay examines how public planners and the inhabitants of södra GÄrda relate to the physical planning of the area and to the demolition versus the preservation of the quarters Eken and Cedern, and how the dialogue between planners and citizens appears to be. How do the planners and policymakers relate to citizen participation in urban planning, and how is participatory planning carried out in the legislation, rhetorically and in practice. Former research indicates a distinct gap between rhetorics, legislation and actions in practice regarding citizen participation in planning, which is why we find it an interesting topic for further research. The essay aims to highlight the different actors interests and visions of the development of the area. Which are the standpoints and arguments the different actors set out for the future visions of the area? The essay focuses on citizen participation in urban planning in the city of Gothenburg.

Faktorer som bidrar till uppehÄllande aktivitet i staden

Allt fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och utnyttjar den i sin vardag. Det kan vara lÄngt till rekreativa platser som omkringliggade natur och parker. DÀrför tror jag att gatorna i staden kommer fÄ större betydelse för mÀnniskans vardagsrekreation. För att kunna planera för vistelse i staden tycker jag det Àr viktigt att kÀnna till vilka faktorer som bidrar till att mÀnniskan vill vistas dÀr. Det hÀr kandidatarbetet behandlar vilka faktorer som bidrar till att mÀnniskan vill uppehÄlla sig pÄ gator i staden för nÄgon form av rekreativ aktivitet.

Personen Professionen & Staden - om det sociala arbetes roll i en socialt hÄllbar (stads)utveckling

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Academica

Academica Àr ett stadsbyggnadsförslag för omrÄdet lÀngs ValhallavÀgens östra del mellan Roslagstull och korsningen ValhallavÀgen/Odengatan. Bakom förslaget stÄr StockholmsbyggmÀstarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som stÀller sig positiva till att utvecklaomrÄdet. I samband med NorraLÀnkens fÀrdigstÀllande Är 2015 förvÀntas trafikmÀngden minska och transport av farligt gods kommer inte lÀngre att tillÄtas pÄ ValhallavÀgen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla omrÄdet och inte minst att bebygga det med bostÀder.

Trygg i stadslandskapet? Ett exempel pÄ genusperspektiv i stadsplanering :

Safe in the cityscape? Gender aspects on spatial city planning In this thesis, theories regarding gender and spatial planning are applied to the comprehensive plan Fortuna och HemgÄrden in eastern Malmö. Independent of factors like class, ethnicity and age women experience lack of safety to a larger extent than men do. Today, safety aspects on housing projects is scarcely a controversial issue, quite the contrary. However seldom are the central terms such as safety and security defined. Research has shown that women feel safe when they experience little risk of being subjected to violence; security is deeply interconnected with feeling safe.

Parkens betydelse för stadens identitet :

För att locka nya invÄnare och turister strÀvar mÄnga stÀder efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invÄnare i Uppsala och företrÀdare för trÀdgÄrdar och parker i staden. Parken Àr betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktÀr Ät staden. Parken har Àven betydelse för individens upplevelse av staden beroende pÄ hennes förestÀllningar om parken. Detta kan bero pÄ parkens tillgÀnglighet och attraktivitet och Àven pÄ hur stor kunskap om platsen man har.

FrĂ„n militĂ€romrĂ„de till stadspuls : Stadsdel Norr - en (nĂ€stan) vit flĂ€ck pĂ„ Östersunds stadskarta

How can former military area I5 in Östersund, Sweden, evolve into Stadsdel Norr ("The Northern Quarter") ? an attractive part of the town center? In a theoretical part of the essay the significants of well functioning towns and streets are investigated. The history of Östersund and I5 is shortly reviewed. Present recommendations concerning city design are presented along with guidelines from VĂ€gverket (National Road Administration) for urban streets. The conclusion reached is that a fundamental structure of streets and roads, public and private spaces, is crucial for the possible future development of an area.

Vision Handelshamnen

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

Fr?n rapportering till transformering: H?llbarhetskonsulters perspektiv p? CSRD:s potential till h?llbar verksamhetsomst?llning

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Kulturarv i stadsplanering : En fallstudie av tolkning och tillÀmpning av regelverket under Stumholmens funktionsomvandling

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->