Sök:

Sökresultat:

512 Uppsatser om Hćllbar stadsplanering - Sida 19 av 35

Struvit i Skövde biogasanlÀggning : En studie av struvitpÄvÀxt i rör och alternativa lösningar för att minska problemet och dess uppkomst

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Blandstad : en studie av dess sociala aspekter

Throughout the history, the theories which have shaped our cities have varied from time to time. We have gone from a city development characterized by spontaneousness, where commerce and people side by side shared the space, into a function-based planning where people and functions are being increasingly separated. Regardless the forms of planning the city design causes implications for those who live there when the physical environment controls were we live, work and meet. In today's society where `sustainability ' has become a watchword the current community planning needs to be questioned so we, in the best possible way, can meet future changes. Searching for new planning strategies is part of this and in this essay the term `mixed-useÂŽ will be investigated and analyzed in terms of its social aspects.

Uppsalas cykelinfrastruktur : förslag pÄ utveckling baserat pÄ studier av danska och nederlÀndska exempel

HÄllbarhet har blivit ett av vÄr tids nya ledord. VÄr resursförbrukning och ökande koldioxidutslÀpp har gett negativ effekt pÄ klimatet och ekosystemen. I stadsplanering Àr infrastruktur för cykeltrafik en viktig bestÄndsdel av hÄllbara stÀder. Detta examensarbete Àr tÀnkt att vara en inspirationskÀlla för alla som vill skapa bÀttre trafiklösningar för cyklister pÄ stadsgator med blandtrafik. De olika delarna i arbetet ger en sammansatt bakgrund till behovet av en sÀkrare trafiksituation för cyklister.

ABC-staden Va?llingby vs. Norra Djurga?rdsstaden : Visioner som pra?glat nya stadsdelar - nu och da?

Vi har genomfört en studie som berör förhÄllningssÀtt dÀr könsroller i Àmnet idrott ochhÀlsa undersöks och analyseras. Studien Àmnar undersöka lÀrares förhÄllningssÀttgentemot elever beroende pÄ könstillhörighet samt elevernas förhÄllningssÀtt tillvarandra. För att söka svar har vi anvÀnt oss av observation som metod dÀr vi varitkÀnda icke deltagande observatörer. Studien bygger pÄ att undersöka den socialainteraktionen mellan lÀrare och elev, men Àven elevernas förhÄllningssÀtt mot varandra.I studien har vi anvÀnt oss av tvÄ idrottslÀrare pÄ tvÄ skilda skolor dÀr Äldrarna pÄeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare Är,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de Àldre.

Postindustriella landskap under omvandling : en utvecklingsstrategi för Gredby bangÄrd

Med ett sÀrskilt fokus pÄ nedlagda bangÄrdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella landskapens nyckelroll i formandet av vÄra samtida stÀder. Centralt belÀget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet VÀster finns Gredby bangÄrd, ett drygt 20 hektar stort omrÄde dÀr verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangÄrd i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsomrÄde med inslag av nya verksamheter och bostÀder. MÄlet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario dÀr en omvandling baserad pÄ bangÄrdens befintliga vÀrden kan resultera i en stadsmiljö med sÄvÀl en stark egen karaktÀr som en fysisk och idémÀssig integration med det nya VÀster och Eskilstuna. Arbetet Àr strukturerat i tvÄ huvudsakliga delar dÀr den första, baserad pÄ en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella landskap, typsituationen bangÄrd och identitet.

Mellan husen i stadens periferi

År 2030 förutspĂ„s Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebĂ€ra en befolkningsökning pĂ„ cirka 150 000 personer. För att möta den vĂ€xande befolkningen mĂ„ste man bygga nya bostĂ€der. En av stadens strategier Ă€r att komplettera ytteromrĂ„dena med nya bostĂ€der och arbetsplatser. Idag prĂ€glas mĂ„nga stadsdelar i Stockholms ytteromrĂ„den av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En pĂ„taglig kvalitet i mĂ„nga av stadsdelarna Ă€r de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsomrĂ„den som ofta finns i dess nĂ€rhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen BredĂ€ng, sydvĂ€st om Stockholms innerstad, kan pĂ„verkas av stadens aktuella planer pĂ„ ny bebyggelse.

Perenners vÀrde i stadsmiljö

Är perenner ett anvĂ€ndbart material för vĂ„ra grönytor i stadsmiljöer, som kan vĂ€cka livslust och förmedla en kĂ€nsla av livets gĂ„ng och kontinuitet i en förĂ€nderlig vĂ€rld? NĂ€r Ă€r det bĂ€st att anvĂ€nda sommarblommor och nĂ€r kan perenner vara ett bĂ€ttre alternativ? Är murar och buskar det enda sĂ€ttet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla Ă€ven hĂ€r? Jag söker i denna uppsats svar pĂ„ dessa frĂ„gor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mĂ„ngskiftande kvalitĂ©er. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i Ă€mnet. Även intervjuer med företrĂ€dare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tĂ€tortsmiljöer i allmĂ€nhet och jĂ€mför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men ocksĂ„ buskar, grĂ€smatta eller rent av hĂ„rdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden Ă€r bĂ„de barn och vuxna mer stressade Ă€n förr och ofta lever man i en miljö med mĂ„nga hĂ„rdgjorda ytor.

För vem? ?om rÀttvisa i fysisk planering

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas.

ParkkaraktÀrer : ett verktyg för planering och gestaltning av grönomrÄden

An increasing number of peole are resisting the attraction of living around nature and opting instead to spend their lives in cities. Parks and green areas play an important part in our well-being and we become fascinated with the diversity of nature, in which we find a peacefulness that is unique. Amongst other things, being surrounded by nature can reduce high blood presure, lower the production of stress hormones and stimulate the mind and our ability to concentrate. It is therefore vitally important to entice city residents to parks and green areas to improve their physical and mental well-being. Previous research has shown that humans are seeking for certain characteristics in the parks and green areas which they are visiting.

Stadsplanerares syn pÄ sin roll och relation till politiker : En inblick i stadsplaneringsprocessen

Den hÀr studien Àr en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter pÄ sin roll och relation till politiker. Syftet med studien Àr att identifiera hur stadsplanerare ser pÄ sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman Àr fokus för studien: Stadsplanerarens syn pÄ sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn pÄ politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrÄn ett kunskaps-, kommunikations- och sjÀlvbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker Àr till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men pÄverkas ocksÄ av externa aktörer och intressenter. BÄde stadsplanerare och politiker strÀvar efter en friktionsfri planprocess, dock Àr det svÄrt att Ästadkomma de har olika kunskapsnivÄer, förvÀntningar och motiv.TvÄ stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn pÄ rollen som planerare och relation till politiker.

Val av energisystem för en hĂ„llbar stadsdel : En fallstudie av Östra Sala backe

Uppsala County has ambitious environmental aims for the planned residential area inÖstra Sala backe. In this thesis different energy sources have been evaluated todetermine which system that would be most favorable given currently availableinformation about the project. Planned energy usage has been divided into tap waterheating, space heating and power. Three base case scenarios were made with districtheating, small scale bio fuel and heat pump. Solar power and solar heating were thensimulated and the production from the two could individually be deducted from theenergy need in the base cases, constituting 9 different scenarios.

Planarkitekters arbete för jÀmstÀlldhet - "vad Àr det egentligen vi ska göra?"

JÀmstÀlldhet lÄter bra ? men vad Àr det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jÀmstÀlldhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i nÄgon större omfattning. FrÄgan Àr varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka rekommendationer frÄn experter och deras möjliga tillÀmpning. Rekommendationer om jÀmstÀlldhetsarbete i arbetsprocessen frÄn nulÀgesbeskrivning fram till ett fÀrdigt planförslag undersöks.

Ystad hamn i förÀndring

Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot smÄbÄtshamnen i vÀster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, nÄgot som föreslÄs i bÄda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger pÄ en utfyllnad lÀngs den vÀstra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Parkeringsplatsens vara eller inte vara : En studie av parkeringsytor intill tvÄ utvalda centrumnÀra bostadsomrÄden i Eskilstuna

Bilparkeringsplatsen Ă€r nĂ„got som under en vĂ€ldigt lĂ„ng tid har vart en sjĂ€lvklar del av staden likasĂ„ har Ă€gandet av en egen bil har varit en sjĂ€lvklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i ansprĂ„k av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast nĂ„gra fĂ„ kan utnyttja. Det hĂ€r tillsammans med att allt fler mĂ€nniskor vĂ€ljer att bosĂ€tta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta mĂ„ste tas tillvara pĂ„ ett mer effektivt sĂ€tt för att klara av den höga efterfrĂ„gan. Detta gör att stadsplaneringen blir Ă€n viktigare. Även stadsmiljön pĂ„verkas negativt av att bilantalet ökar, dĂ„ luften försĂ€mras och bullernivĂ„erna och slitaget pĂ„ stadens gator ökar.

Ägglossningstest för kvinnor : en möjlig metod att detektera LH-toppen vid Ă€gglossning hos nöt och hund?

Mellan Är 1996 till Är 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar pÄ att denna utveckling kommer att fortsÀtta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa nÄgra fÄ starka tillvÀxtomrÄden i landet med tydliga grÀnser mot omvÀrlden. NÀr allt fokus lÀggs pÄ att utveckla storstadsomrÄdena, blir det allt svÄrare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invÄnare.Syftet men denna uppsats Àr att lyfta fram problematiken med krympande stÀder i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. MÄlet Àr att ge en ökad förstÄelse för situationen som rÄder i mÄnga svenska stÀder idag och hur kommuner arbetar med att vÀnda den nedÄtgÄende trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om Àmnet och bÀttre möjligheter för att jÀmföra situationen i olika delar av landet.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->