Sökresultat:
169 Uppsatser om Hćllbar stadsbyggnad - Sida 5 av 12
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Jakten pÄ en hÄllbar stad : reflektioner kring hÄllbarhet samt en applicering av BREEAM Communities pÄ Bo01
Detta examensarbete Àr resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning pÄ Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig frÀmst till de med ett intresse för frÄgor som hÄllbar stadsbyggnad och stadsplanering.
Arbetets grund ligger i en utvÀrdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvÀrldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrÄgor, och dÄ i synnerhet sÄdana med relation till staden. Med hjÀlp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvÀrdering av ett antal aspekter pÄ Bo01.
Urban Symbios : stadsbyggnadsstrategi för King i Helsingborg
Examensarbetet behandlar det s.k. KingomrÄdet i södra Helsingborg. PlanomrÄdet benÀmns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstÄnd till innerstaden pÄ ca i kilometer. OmrÄdet bestÄr idag frÀmst av bangÄrd och verksamheter av olika karaktÀr. Under en kommande 20-Ärsperiod kan stora förÀndringar förvÀntas ske i dessa delar av staden och det Àr i denna utveckling som arbetet tagit sin utgÄngspunkt.
SprÄkinlÀrning i mÄngkulturella klassrum
Fo?rfattare:
Ellen Hedin
Handledare:
Elisabeth So?derquist
Examinator:
Jan Ha?rdig
Titel:
Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet
A?mne:
La?rarutbildning
A?r:
2012
Syfte:
Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning.
Metod och teori:
Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna.
Slutsats:
En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.
Planavvikelser : en studie i tolkningen av begreppet
Merparten av nyexploatering gÀllande flerbostadshus sker pÄ mark som Àr detaljplanelagd ? det finns dÀrmed ramar för vad som kan tillÄtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" frÄn detaljplanen om den Àr fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillÀmpas i praktiken.Den första tydliga upptÀckten jag gjorde i detta arbete Àr den nÀst intill totala avsaknaden av rÀttspraxis gÀllande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lÀgger ett stort an-svar pÄ kommunala tjÀnstemÀn ? dÄ de ska tolka lagen utan stöd av praxis.
Uppsala konstmuseum
MĂ„nga konstmuseum vĂ€nder vĂ€rlden ryggen, och deltar inte i stadslivet. SĂ„ Ă€r inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som bĂ„de tar plats i staden, och lĂ„ter staden ta plats i museet.Uppsala Ă€r rikt pĂ„ symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men Ă€r det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i FyrisĂ„n, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt vĂ€rdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Ă
rummet delar staden, men ger en unik stadskaraktÀr i utbyte.Museet spelar pÄ denna karaktÀr, men lÀmnar ocksÄ plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas sjÀl bestÄr av, och hur ett museum kan bidra till denna.PÄ platsen fanns tidigare endast parkering.
Ekosystemtja?nster vid exploatering : Arbete med ekosystemtja?nster i Huddinge, Nacka och Nyna?shamn
En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.
Motivation som en grundsten i personlig tr?ning
Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag
?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt
att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt
beteendef?r?ndring.
Urban Symbios - stadsbyggnadsstrategi för King i Helsingborg
Examensarbetet behandlar det s.k. KingomrÄdet i södra Helsingborg. PlanomrÄdet
benÀmns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstÄnd till
innerstaden pÄ ca i kilometer. OmrÄdet bestÄr idag frÀmst av bangÄrd och
verksamheter av olika karaktÀr. Under en kommande 20-Ärsperiod kan stora
förÀndringar förvÀntas ske i dessa delar av staden och det Àr i denna
utveckling som arbetet tagit sin utgÄngspunkt.
Fr?n rapportering till transformering: H?llbarhetskonsulters perspektiv p? CSRD:s potential till h?llbar verksamhetsomst?llning
Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by
reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability
reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance
sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s
goal of net-zero emissions by 2050.
Förflyttning som drivkraft: Case à rstaberg
Rörelse i staden Ă€r avgörande för hur staden fungerar. Platser och strĂ„k med stora flöden har annorlunda förutsĂ€ttningar Ă€n platser och strĂ„k med smĂ„ flöden. Flödena pĂ„verkas i sin tur av stadens struktur.  Det hĂ€r examensarbetet handlar om hur förtĂ€tning kan vara en del i en medveten förĂ€ndring av stadsstrukturen och hur man genom förĂ€ndringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsĂ€ttningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.FöremĂ„let för den hĂ€r studien Ă€r omrĂ„det runt Ă
rstabergs pendeltÄgsstation i södra Stockholm. OmrÄdet Àr en viktig kollektivtrafikknutpunkt och mÄnga mÀnniskor passerar hÀr dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.
Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare
Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares
motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa
fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare
forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt
inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare
och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare
forskningen p? ?mnet.
Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus
p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att
komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat
incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.
KULTURV?RD & CIRKUL?R EKONOMI Att skydda befintlig bebyggelse och fr?mja en h?llbar utveckling i fysisk planering
This paper examines the opportunities and challenges of integrating conservation practice and the circular economy into practical planning processes. In recent years, the discussion of circular economy and its relevance in the sustainability debate has intensified. According to the Swedish Environmental Protection Agency, the transition to a circular economy is crucial to achieving the national and international environmental and climate goals as well as the global goals in Agenda 2030. Parallel to this, there is a long established heritage discourse that emphasizes the importance of preserving buildings and cultural environments as part of our cultural heritage. These two discourses have common goals, but they differ in how they present their respective arguments.
JÀmstÀllhetsperspektivet i den fysiska planeringen : En kvalitativ studie
ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.
Regeringens miljösatsningar och deras förhÄllande till en hÄllbar livsstil hos det svenska folket : En studie av bistÄndssatsningars pÄverkan pÄ hÄllbar livsstil i givarlandet
Swedish government aid is divided into three main themes: democracy and human rights, the environment and climate, and gender equality and women's role in development. These three themes in aid are considered by the government to be vital in order to fight poverty and create fair and sustainable development. This study will examine two of the four focus areas designated under the theme of "environment and climate". The study observes the relationship between projects in energy and water and how it promotes a sustainable lifestyle. A survey on environmental habits will be conducted.