Sök:

Sökresultat:

212 Uppsatser om Hćllbar renovering - Sida 7 av 15

H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Energieffektivisering i sambandmed renovering : ? Analysmodell för energibesparande ÄtgÀrderutifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv

Rising energy prices and higher energy demands have led to an increased focus on energy efficiency, in particular in the real estate business, where high potential for energy savings exists. Within the next few years, buildings that were constructed in the sixties and seventies will be in need of renovation. One of the challenges of these renovations will be to improve energy efficiency. A real estate company that is facing this challenge is Uppsalahem AB, based in the city of Uppsala, Sweden. This study focused on analyzing energy efficiency measures when renovating old buildings.

Energieffektivisering i befintlig byggnad: En fallstudie av HĂ€gern 11 och EU Green Building

En av samhÀllets viktigaste frÄgor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrÄgor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila brÀnslen och bygg- och fastighetssektorn stÄr idag för 40% av vÀrldens energianvÀndning. De CO2-emissioner som förbrÀnning av fossila brÀnslen genererar pÄverkar jordens vÀxthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvÀndningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt pÄ jorden. Sverige har satt som mÄl att minska energianvÀndningen med 20% till Är 2020 och 50% till Är 2050 i jÀmförelse med vÀrden frÄn Är 1995.

SprÄkinlÀrning i mÄngkulturella klassrum

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Samspel mellan pedagogik och arkitektur : En studie av den svenska grundskolans framvÀxt och utveckling speglad genom erfarenheter hos elever och personal i samband med renovering och ombyggnad av en 1960-talsskola för 2000-talets behov

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Process för erfarenhetsÄterföring vid ombyggnad och renovering ? en studie av Skanskas Miljonhemmet

This report aims to provide an insight into the particle physics of today, and into the research that goes on within the field. The focus is partly on the recent discovery of the Higgs boson, and partly on how software can be used to simulate processes in particle accelerators. Basic concepts of particle physics and the search for the Higgs boson are discussed, and experimental results, including those from the Large Hadron Collider, are compared with simulations made in MadGraph 5. Furthermore, simple new models of particle physics are created in FeynRules, in order to make simulations based on the models. To support the presentations of these aspects, some of the underlying theory is built from the ground up.

En mikrobiologisk studie av TranÄs nya vattentÀkt

Mitt examensarbete innefattar en fönsterutredning för radhusomrÄdet SkeppsvÀgen i BÄlsta. FastighetsÀgare Àr HÄbohus AB och examensarbetet har skrivits för Skanska Sverige AB. Arbetet har skrivits pÄ plats i BÄlsta dÀr Skanska Direkt AB har eget kontor och erhÄller idag totalentreprenaden för renovering av SkeppsvÀgen. Arbetets syfte Àr att klart och tydligt redovisa eventuell effekt och energibesparing vid byte av befintliga fönster och altandörrar.Undersökning av fönster och altandörrar har gjorts okulÀrt, med vÀrmekamera och med fuktkvotsmÀtare. Vid den okulÀra besiktningen noterades fÀrgslÀpp pÄ fönster.

Ekosystemtja?nster vid exploatering : Arbete med ekosystemtja?nster i Huddinge, Nacka och Nyna?shamn

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Motivation som en grundsten i personlig tr?ning

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

BIM : Förvaltning, inventering och anvÀndningsomrÄden

ByggnadsInformationsModellering, BIM Àr ett komplext begrepp med varierande innebörd beroende pÄ var i byggprocessen det anvÀnds. Det finns ingen enkel definition av hur arbetet med BIM tillÀmpas och innefattar mÄnga aktiviteter. I rapporten har en litteraturstudie samt intervjufrÄgor legat till grund för resultat och slutsatser, dessa har riktats mot att ta reda pÄ hur digital informationshantering anpassas till en byggnads förvaltningsskede och hur inventering av en befintlig byggnad kan utföras med dagens teknik. Genom att studera vad som tidigare skrivits inom Àmnet samt med kontakter via personer som sysslar med konsultuppdrag eller förvaltningsadministration inom byggbranschen har en sammanstÀllning av nuvarande tillÀmpningar kunnat visas. I grund och botten Àr BIM ett modernt arbetssÀtt som kan nyttjas av alla discipliner för att tillge information i ett projekt som Àven kan fortsÀtta att uppdateras vidare genom produktion, förvaltning, ombyggnader samt renovering, och slutligen rivning. Inventering av en Àldre byggnad som saknar data kan Äterskapas med laserskannerteknik och ger en tillförlitlig datainsamling som sedan bearbetas i CAD-program. Forskning har skett för att försöka hitta ett sÀtt att lokalisera inbyggnadsmaterial utan att göra Äverkan pÄ byggnadskonstruktionen. .

Renoveringar av hyresrÀtter : En studie av motiveringen till renoveringar av rekordÄrens lÀgenheter i Uppsala med gentrifieringstendenser

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det Àr upp till varje individ och företag att sjÀlva vÀlja definition och ansvarsomrÄde. Allt flera företag vÀljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter Àven kallade hÄllbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar pÄ en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad Àn etiska företag. Syftet med denna studie Àr observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar pÄ en oetisk bransch.

Energieffektivisering och dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön - En fallstudie av en kontorsbyggnad

Titel: Energieffektivisering och dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön ? en fallstudie av en kontorsbyggnad. Syfte: Syftet Àr att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsbyggnad samt att ta reda pÄ hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En byggnad, benÀmnd LU1, pÄ UmeÄ universitet har i samband med en renovering genomgÄtt en rad energieffektiviserande ÄtgÀrder. Ett nytt nÀrvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras Ànda ned pÄ rumsnivÄ har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men Àven en rad andra övriga ÄtgÀrder har vidtagits.

Nybyggnation eller ombyggnation, vilket alternativ genererar minst vÀxthusgaser? : Fallstudie för ett mindre hyresradhus i GÀvle

Beslutom att riva en byggnad och resa en ny eller renovera befintlig byggnad tas oftautifrÄn aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart pÄ beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utslÀpp av vÀxthusgaser för ett mindre hyresradhusi GÀvle om den renoveras eller rivs och ersÀtts av en ny byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta berÀknade utslÀpp av koldioxid och andra vÀxthusgasers vÀrde ikoldioxidekvivalenter för tillverkade byggnadsmaterial, uppvÀrmning,fastighetsel och nödvÀndiga transporter. BerÀkningarna görs för etttidsperspektiv pÄ 50 Är.

Styrning av hydraulisk ventilprovkrets

Den hÀr rapporten redogör för det examensarbete som utfördes pÄ Cargotec ABsutvecklingslaboratorium i Hudiksvall vÄren 2012. Cargotec AB Àr en vÀrldsledande leverantörav lasthanteringslösningar för lokal transport, terminaler, hamnar, distributionscenter ochfartyg. I Hudiksvall tillverkas lastbilskranar för hantering av timmer och styckegods.Hudrauliska ventiler utgör en viktig del av de system de ingÄr i och deras egenskaper, bÄdestatiska och dynamiska, har en enorm betydelse för systemet som helhet. Det Àr dÀrför viktigtatt kunna identifiera egenskaperna hos de ventiler som anvÀnds. För att tillgodose detta behovfinns en provkrets för ventiler pÄ Cargotecs utvecklingslaboratorium i Hudiksvall.

Fysisk klassrumsmiljö : Ur ett lÀrarperspektiv

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->