Målet med detta arbete är att undersöka och analysera en byggnad från miljonprogrammet i Helsingborg göra gällande energiberäkningar. Dessa beräkningar ska mynna ut i olika förslag till hur man skulle kunna styra upp en renovering av dessa byggnader så att de uppfyller de nya energikraven samt skapa en mer tilltalande estetisk byggnad..

Industriarkeologi är en relativt ny gren inom vetenskapen: den kombineras ofta med byggnadsarkeologi för att kunna få en så fullständig bild av objektet som möjligt. Bränneriet i Hyby är ett fullständigt nedgånget industriminne som förutom en fullständig renovering behöver dokumenteras. Det är det som denna rapporten gör, dokumenterar ett industriminne..

Syftet med enkätstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lågstadieskola Huutoniemen ala-aste ändrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvär och symptom. Som jämförelse undersöktes även en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgått en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkät utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. Enkäten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av åren 1997 och 2000. Tekniska mätningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och på samma tid av året i 6-8 klassrum/skola.

Avfall från rivning, ombyggnad och renovering innehåller många miljö- och hälsostörande ämnen. En viss del av detta avfall regleras i Förordningen om farligt avfall. Exempel är avfall som innehåller kvicksilver, asbest, PCB eller CFC. För denna typ av avfall gäller speciella regler om hur det ska hanteras, vem som får hantera och transportera. Det avfall som inte räknas som farligt består inte alltid av ofarligt material som kan återanvändas eller återvinnas.

Hur hanterar vi gamla industrilokaler där industrierna gått ur tiden men byggnadsstrukturerna finns kvar? Projektet utforskar arkitektoniska strategier där enkla tygstrukturer ger stor rumslig effekt - mellanrummet mellan nytt och gammalt undersöks. Platsen är Gustavsberg och den gamla Hushållsporslinsfabriken med ett nytt program där Allt är möjligt-hus i Cirkus Cirkörs regi ingår. Kulturhuset innehåller också funktioner såsom museum, bibliotek, konstall och administration..

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Ökande behov av vård i dagens samhälle kräver ett väl utvecklat transportsystem för eneffektiv vård. För att en god vård räcker det inte bara utveckla vår hälsovård, utan det måsteockså utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet avdenna studie är transportsystem i Södersjukhuset, där i nuläget all transport sker ikorridorerna via förarstyrda truckar.Korridorer är de mest besökta rummen i sjukhusen. Det är således viktigt att se till att ha entrygg och trivsam miljö i korridorerna. Därför krävs det tillsyn till en hel del normer ochbestämmelser som framförallt boverket ställer på dessa byggnader.I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) på Södersjukhuset undersökts.

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut.Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.

Flerbostadshus byggda mellan åren 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de närmaste åren ett omfattande renoveringsbehov. Detta på grund av bland annat naturligt slitage men även brist på underhållsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa områden slutar ofta på enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror främst på husens tekniska tillstånd men även på grund av skärpta myndighetskrav, hög energianvändning, sociala faktorer, efterfrågan samt ett behov av modernare bostäder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

I Sverige står byggnader idag för 40 % av den totala energianvändningen. En stor del av byggnaderna är ifrån miljonprogrammet, dessa byggnader har ofta hög energiförbrukning och är i stort behov av renovering.Syftet med denna rapport är att förbättra kunskapen om hur miljonprogramsbeståndets flerfamiljshus kan upprustas ur energisynpunkt.Rapporten har som bakgrund EUs nya hårdare miljökrav, där den totala energianvändningen mätt från 1995 ska minska med 20 % till 2020 och 50% till 2050.Rapporten inriktar sig främst på miljonprogrammets flerbostadshus. I rapporten beskrivs och analyseras tre referensobjekt, med olika typer av renoveringar. Brogården i Alingsås är det första miljonprogramsområdet i Sverige som renoverats med passivhusteknik, där totalrenoverades området och energiförbrukningen minskade med mer än hälften. Området Gårdsten i Göteborg har renoverats i energisynpunkt, där har nya tekniska lösningar används såsom solpaneler och luftvärme som värmer upp fasaden.

Dagens ökade miljökrav driver energibolagen till effektivisering av vattenkraftverken. En turbinrenovering är en omfattande process. Vid renoveringen effektiviseras turbinen och behovet av miljöfarliga smörjmedel minimeras. Genom att förse ledskenor med en rostfri motyta möjliggörs användandet av självsmörjande lager, vilket förutom minimering av miljöfarliga smörjmedel, leder till minskat underhållsbehov Målet med det här examensarbetet är att dokumentera och analysera befintligt förfarande vid renovering och uppgradering av ledskenor som ofta blir tidskrävande och komplicerade. Syftet är att presentera en produktionstekniskt förbättrad metod för modifiering av ledskenor.

The homes that were built in the 60?s - and 70's are now so dilapidated and worn that they need thorough renovations. These renovations are expensive to implement for the landlords, which means that the funding for these renovations can create problems. Currently there are no government subsidies for these renovations. This report will examine how Förbo performed the renovation of Säteriet.

Den här rapporten som syftar till att säkerställa framkomligheten och öka trafiksäkerheten på 974 över Vitån. Vi har arbetat enligt PQM (Projekt Qality Management) metoden med Vägverket som kund och de boende samt trafikanter vid Jämtön som slutanvändare. Målet med rapporten är att skapa en normenlig överfart över Vitån. De alternativa lösningar som vi jämfört är: rörbro, plattrambro, lagerbro samt renovering av den befintliga bron. Vi rekomenderar i denna rapport att det byggs en plattrambro och att den gjuts med självkompakterande betong.