Sökresultat:
212 Uppsatser om Hćllbar renovering - Sida 11 av 15
Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia
Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.
Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.
N?r sj?lvbest?mmandet ?sidos?tts : En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser av psykiatrisk tv?ngsv?rd
Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.
Utbildning och hÄllbar utveckling : En studie av inneha?ll och normativitet i utsagor om ha?llbar utveckling i utbildningssammanhang
Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Ă
sikterna kan delas upp i utbildning förhÄllbar utveckling och utbildning somhÄllbar utveckling, dÀr den senare Àr skeptisk till experters förmÄga att sÀkert veta om ett beteende Àr mer hÄllbartÀn ett annat och istÀlletföresprÄkar en pluralistisk och kritisk ingÄng dÀr sjÀlvstÀndigt tÀnkande premieras. Valet mellan att frÀmja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestÄr av tvÄ delar: Den första undersöker vilket innehÄll som ges till utbildning och hÄllbar utveckling i utsagor frÄn utbildningsansvariga för lÀrarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehÄlleti utbildning och hÄllbarutvecklingförhÄller sig till dilemmat med normativitet som nÀmns ovan.De slutsatser som kan dras utifrÄnundersökningen Àratt innehÄllet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrÄntidigare studier. Det visar pÄ att det har börjatvÀxa fram en ram för vad hÄllbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehÄll.
Energianalys och effektivisering av kommunal byggnad : Dagcenter i Hultsfred, med fokus pÄ ventilation och belysning
Hoten om klimatförĂ€ndringar och global uppvĂ€rmning blir allt mer pĂ„tagliga och kraftiga Ă„tgĂ€rder mĂ„ste till. Genom att lĂ„ta den offentliga sektorn föregĂ„ med gott exempel hoppas vĂ€rldens ledare att resurs- och energieffektiviserande arbete ska bli en sjĂ€lvklar del för alla vĂ€rldens företag. PĂ„ uppdrag av Ăstra SmĂ„lands Kommunalteknikförbund har dĂ€rför potentialen för energieffektivisering undersökts i ett dagcenter i Hultsfred, SmĂ„land, med fokus pĂ„ ventilation och belysning. Med en metod som bland annat innefattade att studera ritningar och statistik, intervjuer med fastighetsskötare samt flertalet platsbesök, har energianvĂ€ndningen analyserats. För byggnaden i allmĂ€nhet och dessa bĂ„da system i synnerhet och förslag pĂ„ tekniska lösningar för att minska förbrukningen av vĂ€rme och el har tagits fram.
Mot ett befolkat Brunkebergstorg
Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmÄl för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med lÀngre öppettider och en större mÀngd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor pÄ Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg Àr aktuell.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet pÄ Brunkebergstorg och dÀrmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. TillvÀgagÄngssÀttet utmÀrks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan anvÀndas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.
Jag och Tensta : personligt perspektiv pÄ det offentliga rummet
NÀst lÀngst ut pÄ blÄ linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan frÄn t-centralen och under nÄgramÄnader Äkte jag till Tensta ett tjugotal gÄnger. Jag deltogi lÀxhjÀlp, var pÄ politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skrÀp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och Àr en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pÄdet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgÄngspunkt frÄn olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lÀgga stor tid pÄ inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt fÄ fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus pÄ upplevelse och önskningar snarare Ànmer mÀtbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag frÄn början inte visste vilken vÀg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" bestÄr av elvavÀderskydd placerade centralt i Tensta. VÀderskydden kananvÀndas till torghandeln, som sittplatser och nÀr de inteanvÀnds fungerar de som en del av belysningen av centrum.VÀderskydden Àr utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett frukttrÀd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur pÄ ett mer pÄtagligt sÀtt.
ARBETSRELATERAD STRESS HOS SJUKSK?TERSKOR En litteratur?versikt om stressfaktorer som p?verkar patients?kerheten
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda
till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten
negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors
v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av
Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress
och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.
Bevarandeplan för Stenshamn och UtlÀngan i Karlskrona skÀrgÄrd - att skydda en kulturmiljö med hjÀlp av omrÄdesbestÀmmelser
I det hÀr examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med
hjÀlp av planinstrumentet omrÄdesbestÀmmelser.
Bakgrunden till arbetet: Den Ăstra skĂ€rgĂ„rden i Karlskrona kommun bestĂ„r av fem
bebyggda öar, dÀr Stenshamn och UtlÀngan Àr tvÄ av dessa. Gemensamt för dem Àr
att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De Àr
ocksÄ utpekade som riksintresse för kulturmiljövÄrden. För att skydda dessa
föreslÄs, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun betrÀffande
skÀrgÄrden antagen 1999, att omrÄdesbestÀmmelser bör upprÀttas.
Bevarandeplan för Stenshamn och UtlÀngan i Karlskrona skÀrgÄrd : att skydda en kulturmiljö med hjÀlp av omrÄdesbestÀmmelser
I det hĂ€r examensarbetet har jag studerat hur man kan skydda en kulturmiljö med hjĂ€lp av planinstrumentet omrĂ„desbestĂ€mmelser. Bakgrunden till arbetet: Den Ăstra skĂ€rgĂ„rden i Karlskrona kommun bestĂ„r av fem bebyggda öar, dĂ€r Stenshamn och UtlĂ€ngan Ă€r tvĂ„ av dessa. Gemensamt för dem Ă€r att de utgör kulturmiljöer som bör bevaras och skyddas för framtiden. De Ă€r ocksĂ„ utpekade som riksintresse för kulturmiljövĂ„rden. För att skydda dessa föreslĂ„s, i den fördjupade översiktsplanen för Karlskrona kommun betrĂ€ffande skĂ€rgĂ„rden antagen 1999, att omrĂ„desbestĂ€mmelser bör upprĂ€ttas.
JÀmförelse mellan platsbyggda och modulbyggda förskolor
I Hudiksvalls kommun Àr förskolorna byggda pÄ 70- och 80-talet och Àr i behov av renovering. Kommunen har kommit fram till att det Àr billigare att ersÀtta de gamla förskolorna med nya förskolor Àn att renovera de befintliga. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att göra en jÀmförelse mellan platsbyggda- och modulförskolor, för att fÄ en klarare bild över vilken typ av förskola som Àr mest fördelaktig, med fokus pÄ byggtekniska egenskaper som pÄverkar arbetsmiljön.I kommunen finns det sÄ kallade ?flyttbara? förskolemoduler sen början av 2000-talet och en ny permanent modulförskola började byggas i januari 2012. De modulförskolor som redan fanns i kommunen kommer frÄn tvÄ olika leverantörer.
FörtÀtning av tÀtort utan att bebygga orörd mark : En utredning för Eidar AB:s förutsÀttningar att förtÀta TrollhÀttan Stad
SammanfattningFörtĂ€tning Ă€r idag ett högaktuellt begrepp dĂ„ den svenska befolkningen berĂ€knas passera tio miljoner invĂ„nare Ă„r 2025. FörtĂ€tning innebĂ€r att stĂ€der vĂ€xer inĂ„t istĂ€llet för utĂ„t som trenden lĂ€nge varit i Sverige. TrollhĂ€ttans Stad Ă€r inget undantag och kommunfullmĂ€ktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mĂ„l om förtĂ€tning och en ökad hĂ„llbar utveckling. Ăversiktsplanen slĂ„r fast att staden skall öka med 14 000 invĂ„nare och att det dĂ„ behövs byggas 7 000 nya bostĂ€der till Ă„r 2030 för att klara behovet. Som svar pĂ„ översiktsplanen har Eidar AB, som Ă€r TrollhĂ€ttas allmĂ€nnyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till Ă„r 2030 producera minst 1 000 nya bostĂ€der. Syftet med undersökningen har varit att ta reda pĂ„ vilka förutsĂ€ttningar Eidar AB har till att förtĂ€tat tĂ€torten TrollhĂ€ttan utan att det behöver innebĂ€ra att nyproducera bostĂ€der pĂ„ oanvĂ€nd mark, men Ă€ven hur Eidar AB kan bidra till en hĂ„llbar utveckling av TrollhĂ€ttan.
Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments
Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).
Analys av energieffektivitet vid renovering av fastigheter
Sverige stÄr inför omfattande renoveringsbehov med anledning av det stora antalet hushÄll som byggts frÄn 1960-talet och framÄt. LÀckage blir ett större problem med fler slitna och Älderstigna rör. För att ÄtgÀrda rör anvÀnds frÀmst tvÄ metoder: stambyte och relining. Med utgÄngspunkt i att Sverige stÄr inför relativt stora klimatpolitiska utmaningar, syftar detta projekt till att analysera och kvantifiera hur energianvÀndning, koldioxidekvivalenta utslÀpp och materialÄtgÄng skiljer sig Ät mellan metoderna.Rapporten bryter ned metoderna i tre delsystem: materialframstÀllning, transporter och utförandeprocess. Data- och informationsinsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer, databaser, publicerade rapporter och webbaserade kÀllor.
Operationssjuksk?terskans upplevelse av stress
Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.