Sök:

Sökresultat:

3432 Uppsatser om Hćllbar planering - Sida 33 av 229

Förslag till omgestaltning av Hoglands park

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

Prognosobjekt och grupperingsnivÄ pÄ Kinnarps AB : -För resursplanering pÄ strategisk och taktisk nivÄ

Kinnarps AB Àr ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har mÄnga produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela vÀrlden. De normala leveranstiderna Àr tvÄ till fyra veckor men för nÀrvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlÀngts dÄ efterfrÄgan gÄtt upp kraftigt.Produktionen prÀglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebÀr att den lÄngsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrÄgeinformation som finns tillgÀnglig Àr svÄr att tillÀmpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjÀlp av mer utvecklade prognoser Àr förhoppningen att bÀttre kunna hantera efterfrÄgevariationer sÄ som sÀsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbÀttringsomrÄden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie pÄ Kinnarps AB.

PÄverkar RÀtt Metod den psykosociala arbetsmiljön hos Stora Ensos maskinförare?

Stora Enso har sedan 2012 arbetat för att implementera ett nytt drivningkoncept, kallat RÀtt Metod, med det primÀra mÄlet att minska körskadorna, men som förhoppningsvis ocksÄ kan ge andra positiva följdeffekter. Till exempel en förbÀttring av arbetsmiljön. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ huruvida RÀtt Metod har lett till förÀndrad psykosocial arbetsmiljö hos berörda maskinförare, och pÄ vilket sÀtt det yttrar sig. Vi undersökte Äsikterna hos Ätta maskinförare och tvÄ produktionsledare med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Ett lag var Stora Ensos egna, och det andra ett entreprenörslag.

Effekter av ny infrastruktur

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

BoendetillfredsstÀllelse och fysisk planering: En analys av den fysiska planeringen i bostadsomrÄdet Tomtebo, UmeÄ kommun

Under vÄren 2009 blev UmeÄ kommun intresserade av att göra en utvÀrdering av bostadsomrÄdet Tomtebo inom ramarna av ett kandidatarbete. Tanken var att utvÀrdera det befintliga bostadsomrÄdet Tomtebo för att kunna lÀra av detta, och pÄ sÀtt förbÀttra framtida utveckling av bostadsomrÄdet.Syftet med arbetet och utvÀrderingen Àr alltsÄ att den ska ligga till grund för en förbÀttring av samhÀllsutvecklingen i UmeÄ kommun. Arbetet Àr begrÀnsat till att endast handla om Tomtebo i UmeÄ kommun, och genom hela arbetet har svar pÄ frÄgan ?Hur har UmeÄ kommun lyckats med planeringen av Tomtebo?? efterstrÀvats.Arbetet inleds med en litteraturstudie och parallellt med denna tillverkades tre enkÀtformulÀr som skickades ut till Tomtebos invÄnare 2009-10-01. Totalt postades 1337 anonyma formulÀr.

Elevinflytande pÄ tid : En aktionsforskningsstudie om att involvera elever i planeringsprocessen i Àmnet idrott och hÀlsa

Aktionsforskningens syfte Àr att öka elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sÀllan tillÄts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och dÀrmed saknar förstÄelse för dess syfte och innehÄll. Studien prÀglas av ett relationellt perspektiv i strÀvan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lÀrande. I Àmnet idrott och hÀlsa beskrivs att förutsÀttningar för detta mÄnga gÄnger saknas.

Entreprenör : Hur fattar entreprenören beslut, egentligen?

Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.

Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Planeringens dilemma : hur förbereder sig strÄklÀrare?

Syftet med studien var att undersöka strÄklÀrares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kÀnde att jag under min utbildning pÄ Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva strÄklÀrare försökte jag fÄ svar pÄ hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lÀrare som jag talat med före min studie hade svÄrt att sÀtta ord pÄ deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken pÄ att grÀva djupare och se om jag genom mer utförliga frÄgor kunde fÄ svar kring detta.

Att planera för tillvÀxt : med utgÄngspunkt i Lund och Köpenhamn

Politiska och ekonomiska svÀngningar samt geografiska förutsÀttningar prÀglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns rÀkning har planeringsprocessen under drygt femtio Är tillbaka skett utifrÄn ett antal plandokument, upprÀttade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur stÀderna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillvÀxt. Under 50- och 60-talen bredde stÀderna ut sig för att kunna erbjuda fler och bÀttre bostÀder under devisen ?vÀlfÀrd Ät alla?.

Gatans teater - en studie av stadens offentliga rum

Syftet med arbetet Àr att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan mÀnniskor uppstÄr och vad rummet anvÀnds till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebÀr i nutid. Arbetet belyser Àven teorier om vad ett offentligt rum innehÄller för aktiviteter och vad rummet bör innehÄlla för att locka till sig mÀnniskor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för DeltavÀgen pÄ Backaplan i Göteborg, dÀr fokus ligger pÄ strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna lÀngs gatan. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt inventeringar av tvÄ gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd.

N?r sj?lvbest?mmandet ?sidos?tts : En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser av psykiatrisk tv?ngsv?rd

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Detaljplan med enskilt huvudmannaskap : En granskning av planering och genomförande

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplanelÀggning med enskilt huvudmannaskap för allmÀnna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestÀmmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket anvÀnds enskilt huvudmannaskap mycket oftare Àn vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmÀnna kostnader lÀggs över pÄ fastighetsÀgarna. Denna problematik har vÀckt vÄrt intresse för Àmnet.En litteraturstudie har gjorts av AnlÀggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus pÄ enskilt huvudmannaskap.

Utbildning och hÄllbar utveckling : En studie av inneha?ll och normativitet i utsagor om ha?llbar utveckling i utbildningssammanhang

Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhĂ„llbar utveckling och utbildning somhĂ„llbar utveckling, dĂ€r den senare Ă€r skeptisk till experters förmĂ„ga att sĂ€kert veta om ett beteende Ă€r mer hĂ„llbartĂ€n ett annat och istĂ€lletföresprĂ„kar en pluralistisk och kritisk ingĂ„ng dĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande premieras. Valet mellan att frĂ€mja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestĂ„r av tvĂ„ delar: Den första undersöker vilket innehĂ„ll som ges till utbildning och hĂ„llbar utveckling i utsagor frĂ„n utbildningsansvariga för lĂ€rarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehĂ„lleti utbildning och hĂ„llbarutvecklingförhĂ„ller sig till dilemmat med normativitet som nĂ€mns ovan.De slutsatser som kan dras utifrĂ„nundersökningen Ă€ratt innehĂ„llet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrĂ„ntidigare studier. Det visar pĂ„ att det har börjatvĂ€xa fram en ram för vad hĂ„llbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehĂ„ll.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->