Ridning är för många en hobby, en verksamhet eller en livsstil. Hästar är något som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhället med sin existens. De påverkar jordbrukets produktion, samhällsekonomin, den privata ekonomin och folkhälsan, för att nämna några saker. Tillgång till naturen är en av huvudanledningarna till att människor börjar rida och umgås med hästar. I många delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrätten, men i områden, likt Skåne, där åkerlandskapet är dominerande råder även andra förhållanden. I allt mer tätbefolkade områden och där kraven på produktion höjs på jordbruket möts det urbana och rurala på ett sätt som inte kan tillfredsställas av dagens planering. Kravet på multifunktionella användningsområden och ytor ökar.

I detta examensarbete i ämnet Fysisk planering lämnas förslag på lämpliga sätt att förtäta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrån målet en hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, Användbarhet och Hållbarhet. För att tillämpa detta i den fysiska planeringen krävs en analys av förutsättningarna inom de aktuella områden som berörs. Den analysmetod som tillämpas i detta arbete är i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger på Falsterbonäset och hade båda sin storhetstid under medeltiden, då handel och fiske dominerade. Efter en nedgång väcktes intresset på nytt för städerna under 1900-talet, då antalet invånare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande småhusbebyggelse, ägde rum. Under senare år har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott på att ett generationsskifte i boendet inte ägt rum samt att det varit svårt att finna platser för nya bostäder. Prognoser talar för att antalet invånare kommer att öka i kommunen, vilket ställer krav på utökad och blandad bebyggelse. Framöver förväntas klimat förändringar leda till bland annat stigande havsnivåer, vilket får konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen på Näset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslås en omgestaltning av Skanörs centrum, där bostäder kombineras med handel och kontorsverksamhet.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv? För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till orten om deras syn på samhället.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sätt legat i topp på grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk språkkunskap. Den svenska grundskolan är fortfarande internationellt sätt i topp men på nationell nivån har det skett en förändring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa språkmoment även försämrats. Vad som orsakat denna negativa förändring finns det många spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till ämnet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnet motorik i trä-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna går till väga vid planering och upplägg och ?tänket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förståelse och kunskap om hur man uppnår en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa på likheter, skillnader och gemensamma nämnare i tankegångar, planering och arbetssätt. En kvalitativ metod har använts och i studien har tre pedagoger som är ansvariga för ämnet motorik på träningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Klimatförändringarna är ett aktuellt ämne som det skrivs mycket om. En följd av dessa är stigande havsnivåer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte är att belysa problematiken kring en havsnivåhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till ämnet. Målet är att ta reda på vilka konsekvenser en havsnivåhöjning kan få samt vilka strategier och åtgärder som kan användas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivåhöjning presenteras med utgångspunkt i hållbar utveckling, ett begrepp som används mycket i dagens samhällsplanering.

Syftet med studien är att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas även åt hur man som förskollärare arbetar med främjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen. Metoder som använts för att samla information är i form av en enkät samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkäten och fyra av dessa ställde sedan upp på intervjun. Enkäten bestod av åtta frågor och intervjun baserades på svaren från tre av enkätfrågorna.

Enligt Förskolans läroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte värderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ändå värderingar och kontroller på barnet som individ. I förskolan uppmärksammas värderingsdilemmat främst inför utvecklingssamtalen. För att inte värdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i ämnet som kan stärka oss och andra förskollärare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med åtta intervjuade förskollärare där vårt syfte är att beskriva och analysera deras syn på, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska också studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte värdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit är olika syn på syftet med utvecklingssamtalet och därmed olika syn på vilket tidsperspektiv som främst ska belysas på samtalet. Studiens resultat visar också att förskollärarna blandar nya och gamla synsätt på barnet.

Vårt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse på olika förskolor. Vi utgick från en huvudfråga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehåll och utformning? Vi har också utgått från tre underfrågor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen? Vi valde i vår studie att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra frågeställningar. Inför analysen av vårt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mål med utomhusvistelse efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998 så har vi i vår kunskapsbakgrund använt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig på utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av Läroplanen för förskolan 1998.

To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study.