I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna. Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden.

Beräkningar visar att det med nuvarande befolkning och en västerländsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vår försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera därtill redan är överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagsläget 120 % mer av jordens resurser än vad som är hållbart. Med den västerländska människans nuvarande genomsnittliga livsstil förmår jorden bara försörja en miljard innevånare på ett hållbart sätt.Ofta är energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslås för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis är det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

För att följa den generella trenden i samhället, det ökade intresset för trädgårdar, vill NCC utreda möjligheten att skapa trädgårdar till småhus som ger ett mervärde för kunden. Arbetet syftar till att undersöka bakgrunden till trädgårdar, dels ur ett historiskt perspektiv men även att studera tidigare undersökningar om hur svenskar idag och i framtiden vill använda sin trädgård. Målet är att som ett första steg av en produktutveckling ta fram ett beslutsstöd för utvärdering av olika alternativa produkter att använda som modulenhet. Processen illustreras genom att genomföra en analys för att därefter kunna ge en vägledning inför en framtida eventuell detaljutveckling av produkten.Information om olika processer inom industriellt byggande, trädgårdens historia samt svenskars önskemål om sin trädgård har studerats. Vidare har intervjuer och studiebesök genomförts.

Dålig uppkomst är ofta ett stort problem i Sverige och hur såbädden utformas påverkar utsädetsgroning. Mälardalsregionen utmärks av höga lerhalter och därmed ställs särskilda krav påbrukningsmetod för att lyckas med odlingen. Dessutom tillämpas mycket plöjningsfri odling och det ärdärför intressant att jämföra förhållandena i såbädden med plöjda system.I detta examensarbete har en stickprovsundersökning av såbäddar gjorts, för att se hur förhållandenapåverkar etablering, tillväxt och skörd hos maltkorn. Såbäddsegenskaper i plöjningsfria jämfört medplöjda system, samt effekter av extra harvning har också undersökts. Undersökningen ägde rum iMälardalen, där sex fält med reducerad bearbetning jämfördes med lika många plöjda fält för att skeskillnad i tillväxt, etablering och skörd.

I Sverige utförs dagligen observationer av snöns djup och utbredning under snösäsongen.Observationerna används till exempel för att årsvis avgöra maximalt snödjup, snötäckets första ochsista dag samt antal dygn med snötäcke på olika platser. Traditionellt utförs snödjupsmätningarmanuellt med en enkel mätpinne, men med ny teknik kommer nya möjligheter. Med enultraljudssnömätare kan automatiserade snödjupsmätningar utföras med bättre upplösning i bådetiden och rummet vilket därmed ger bättre uppfattning av snöns tillväxt, hopsjunkning samtsmältning och innebär att alla signifikanta förändringar i snötäcket garanterat kommer observeras.I denna utvärdering har en jämförelse gjorts av manuella och automatiska snödjupsmätningarutförda parallellt på samma plats men med olika frekvens. Instrumentet som utvärderats är enSR50A Sonic Ranging Sensor uppmonterad vid Institutionen för geovetenskapers mätstation vidUppsala universitet. Vid mätstationen görs även manuella snödjupsmätningar en gång per dag.

In the middle of the 19th century came an opposite reaction against the hospitals? treatment of their patients and a more human way was requested. A link between crowded housing, bad hygien and other bad conditions had been noticed and nature was considered to be healthy. Hospitals and sanatiories moved closer to nature due to influences from England, USA and Germany, and cities began building public parks. Employment was seen as calming and healthy for the patients.

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide.

Idag ställs stora krav på matpotatisen utseende. Att förbättra skalfinishen är många gånger önskvärt för matpotatisodlaren. En försämring av skalfastheten hos etablerade matpotatissorter har uppmärksammats av Lars Bolin, VD på Svensk Potatis. Genom att undersöka praktisk odling och därigenom samla in underlag för slutsatser alternativt för framtida studier inom området är förhoppningen att minska problem med skalhållfasthet. Målsättningen är att hitta metoder som ger potatisen ett bra hållfast skal vilket skulle öka lönsamheten för odlarna.

De senaste åren har fokus i en del forskning flyttats från att det är storskaliga tekniska lösningar som ska lösa våra miljöproblem, till att människor själva måste förändra sina liv. Ökad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det är ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rättvist samhälle. Samtidigt sker gröna livsval alltid någonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats påverkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor många som försöker leva grönare liv.

?Drömmen om den röda stugan? är ett examensarbete som fullföljts av Anna Karlsson och Sebastian Karlsson under vårterminen 2011. Examensarbetet innefattar 22,5 hp och är det avslutande momentet för Innovations- och designingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Molin på Falu Rödfärg. Lennarth Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt, har varit handledare på Karlstads universitet och Fredrik Thuvander, universitetslektor och professor, har varit examinator. Falu Rödfärg är en slamfärg som används utomhus för att måla ohyvlade träfasader. Sedan 1764 har tillverkning av Falu Rödfärg skett på området kring Falu koppargruva, där färgen då som nu kokas med bland annat vatten och rågmjöl.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trädgård bör innehålla, både vad gäller växtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda på detta behövdes en djupare granskning av det mänskliga psykets reaktioner på naturlika intryck, något som det lyckligtvis redan finns många studier om. Inom miljöpsykologin har det länge forskats om hälsofrämjande effekter av naturlika utemiljöer, och många av dessa studier har även kunnat användas i för syftet att ta reda på vad det egentligen är vi människor finner naturlikt. Sammanställningen av fakta kring ämnet naturlik trädgård har lett till ett designförslag för en trädgård där detta tema passar väl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterära sammanställningen använts både som analysverktyg och i själva designprocessen. Den litterära granskningen sammanfattar relevant historik inom ämnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag använder sig av olika planterings- principer för att få fram den naturlika känslan. Resultatet av litteraturstudien är en lista som fastställts i tabell 1 och består av sexton huvudpunkter och innehåller bland annat flerskiktiga växtmaterial, ståndortsanpassat växtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer är användbara inom både den egna trädgården såväl som i större offentliga miljöer. De kan användas oavsett storlek på trädgård samt utnyttjas för matproduktion.

I denna studie har jag tittat närmare på värdena för rådata i skörd av spannmål, genom att utvärdera skördekartering från tre olika fält, två fält på Sannarps egendom och ett fält på Nya Fjällalunda gård. Gårdarna ligger i Halland utanför Falkenberg och Sannarp AB står för driften av båda enheterna. De skördekarterade grödor som ingår i studien är foderkorn, rågvete samt höstvete. Studien har gått till på det viset att i de tre fälten har två provytor belägna nära en markarteringspunkt valts ut. I provytorna har rådata lästs ut från skördedata och sedan jämförts med medelvärdet för fältet.

Dermatofyter är fungi som finns i hela världen och orsakar dermatofytos (även kallad ringorm/tinea) hos både människor och djur. De angriper bland annat hår, hud och klor, då de använder sig av keratin som näringskälla. Denna litteraturstudie inriktar sig på marsvin och syftar till att belysa vilka arter av dermatofyter som kan infektera marsvin, deras prevalens och egenskaper, vilka symtom de framkallar hos djuren samt hur de kan diagnostiseras och behandlas. Även zoonotiska risker tas upp, då de diskuteras frekvent i litteraturen. Man har hittat ett antal olika arter av dermatofyter hos marsvin men man verkar vara ense om att dermatofyter som man på senare år har börjat kalla Trichophyton-arter av Arthroderma benhamiae är de enskilt mest förekommande hos detta djurslag. Man har hittat prevalenser mellan 1,4 % och 8,5 % i pälsen av privatägda, symtomlösa marsvin runtom i världen. Symtomen hos djur med dermatofytos kan vara allt från obefintliga till kraftiga med inflammationer i hårfolliklar och hud.

Renkavle har under lång tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig på större arealer även i Sverige. Genom sin bio-logi är renkavle mycket väl anpassad till odling av höstsådd spannmål, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av både höstsådd spannmål och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Även den pågående klimatförändringen mot ett varmare klimat i Sverige förbättrar förutsättningarna för att renkavle ska etablera sig längre norrut. Renkavle är ett ogräs som kräver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande år eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.