Sökresultat:
306 Uppsatser om Hćllbar landsbygd - Sida 17 av 21
Kommunikationslösningar för SkellefteÄ Kraft ElnÀts elmÀtare i glesbygd
I detta examensarbete har en undersökning av kommunikationslösningar för fjÀrravlÀsning av elmÀtare i glesbygd utförts. SkellefteÄ Kraft ElnÀt AB har ett fjÀrravlÀsningssystem för elmÀtare, Turtle, som saknar funktionalitet för att klara av dagens krav pÄ mÀtning och rapportering. I systemet finns 32 000 mÀtpunkter, huvuddelen i glesbygd. MÄlet var att hitta en kostnadseffektiv kommunikationslösning för att ersÀtta Turtle-systemet. Energimarknadsinspektionen utreder vilka funktionskrav framtida elmÀtare skall ha, rapport publiceras senast 4 juli 2015, innan dess Àr det fördelaktigt att vÀnta med en utvÀrdering av funktioner för elmÀtare.
Resan frÄn Tyskland till SmÄlÀndska TorsÄs : Tyska fritidshusturisters dilemma mellan  resekostnader och lönsamhet
I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dÄvarande lÄga konjunkturen i Sverige drev pÄ försÀljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd. För mÄnga tyska turister kunde dÀrmed drömmen av ett eget fritidshus pÄ landet förvekligas. Husköpen ansÄgs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tÀtbebodda Tyskland, i hopp om ett bÀttre liv pÄ fritiden. En del blÀndades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande lÄga fastighetspriserna.
Varbergs goda jord : en fallstudie om vÀrdering och förvaltning av Äkermark i Varbergs kommun
This is a bachelor thesis about arable land in Varberg, from sustainability and it?s relation to local government and management. Arable land has become more important as a natural resource from a global point of view and in concerns of higher demands of food supply, as a result of population growth, higher consumption worldwide and climate change. But the arable land in Sweden is being exploited an increasingly rapid pace and the arable land in Varberg is not an exception of this development. The issue is most topical and the discussion holds questions about a declining agricultural sector, the formal and administrative protection of arable land and because other interests of land use often is given higher priority in community development and planning.
?Man mÄste visa hÀnsyn Àven om man inte tycker om dem? : vargfrÄgan i glesbygden
Vargen fridlystes 1966 och var i det nĂ€rmaste utrotad i Sverige. Vargens Ă„teretablering Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, dĂ€r licensjakten var en viktig frĂ„ga. Ăven i den senaste debatten nĂ€r det kommer till vargfrĂ„gan, handlar det om licensjakten pĂ„ varg. Denna debatt delar Sverige i tvĂ„ lĂ€ger.
Samband mellan Identitet & Image - En studie av Centerpartiet
Sammanfattning Under de senaste decennierna har de politiska kampanjerna blivit alltmer professionella och de politiska partierna bör dÀrför likt företagen förlita sig pÄ etablerade marknadsföringsteorier. NÀr politiska partier ska pÄverka sina vÀljare Àr sambandet mellan organisationsidentitet och image viktigt dÄ identiteten ska Äterspeglas i den image som vÀljarna har av partiet. Centerpartiet tappade i vÀljarstöd i det senaste riksdagsvalet 2010 och Àr ett parti som haft anledning att analysera och reflektera över sin identitet och image. Tidigare var Centerpartiet ett utprÀglat landsbygdsparti medan de numera, i en högre utstrÀckning Àn förut, vill identifiera sig med stÀderna och de vÀljare som finns dÀr. Centerpartiet har Àven under den senaste mandatperioden kompromissat i politiska frÄgor som var och Àr viktiga för partiet, partiets medlemmar och vÀljarna.
Struvit i Skövde biogasanlÀggning : En studie av struvitpÄvÀxt i rör och alternativa lösningar för att minska problemet och dess uppkomst
Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.
Stagnation och krympning : behöver vi Àndra vÄrt sÀtt att planera?
SamhÀllsplaneringen idag anknyts ofta till nÄgon form av expansion och förbÀttring. Genom dessa anknytningar skapas en förestÀllning om att Sveriges befolkningsmÀngd vÀxer oupphörligt, och stÀder behöver stÀndigt utvidgas för att skapa plats för fler. Men stÀmmer förestÀllningen överrens med den verkliga situationen?
I verkligheten Ă€r det mĂ„nga kommuner i Sverige som minskar i invĂ„narantal. ĂndĂ„ föresprĂ„kas en regionpolitik som prioriterar tillvĂ€xt.
E-handel : Ur ett geografiskt konsumentperspektiv
Studien har genom en enkÀtundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns nÄgra regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan stÀder i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar pÄ att det finns nÄgra smÄ skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, smÄstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgÄngspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning.Det författarna kan konstatera i studien Àr att de hittat smÄ skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att anvÀnda e-handel mer frekvent Àn smÄstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden Àr dock inte sÀrskilt stor. Pris, bekvÀmlighet och utbud har visat sig vara de frÀmsta anledningarna till att man handlar pÄ internet.
En evidensstudie. Finns evidens för de metoder som anvÀnds av specialpedagoger pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen?
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.
Med framtiden för fötterna, En kvantitativ studie av ungdomars framtidsplaner
Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan mÀn och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gÀller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss pÄ omrÄdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna kÀnner oro för sin framtid och om nÄgon grupp utmÀrker sig inom detta omrÄde. De tvÄ frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: finns nÄgra tydliga skillnader vad gÀller ungdomars framtidsplaner dÄ vi jÀmför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som Àr mer oroliga Àn andra inför framtiden?Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀt.
Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : tvÄ aktörers huvudsakliga tankegÄngar
Decennierna efter krigsÄren bidrog en mÀngd faktorer sÄsom förbÀttrad ekonomi, stora Ärskullar och en stark migration frÄn landsbygd till stÀder till att en stor
efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der uppstod i Sverige. Ă
r 1965 kom ett beslut frÄn regeringen om det sÄ kallade miljonprogrammet, dÀr mÄlet var att bygga en miljon bostÀder pÄ tio Är. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte lÀnge innan miljonprogrammet började utstÄ stark kritik. Idag har mÄnga miljonprogramsomrÄden utvecklats till förorter med stora sociala problem.
Glappet i den svenska vargattityden - en frÄga om nÀrhet till naturen?
Humans attitudes towards different animals are very complex were culture, genetic, psychology and evolution are some of the factors that influence. The order of animals that can provoke the most intense and extreme attitudes, both positive and negative, are the carnivores. Wolves are a constant debate in Sweden and even though a big part of the population are neutral towards the wolf, a clear friction of the attitudes can be seen. Some factors that have been seen to influence the attitude are age, education and the size of the hometown. The aim of this study is to investigate whether outdoor activities, time spend in rural areas, and time spent in a weekend cottage, also correlate with attitude towards wolf.
Kort livsmedelskedja : faktorer som sÀkerhetsstÀller livsmedelskvalitet i en kort livsmedelskedja
Livsmedelsindustrin har förÀndrats under de senaste decennierna. En gradvis globalisering av livsmedelsmarknaden har bidragit till förÀndringar i hela livsmedelskedjan. Flera sjukdomar hÀnförda till livsmedel har rapporterats i media de senaste Ären. Som en följd av detta ifrÄgasÀtter fler konsumenter leverantörskedjans distributionsmetoder. Det har Àven lett till en ökad efterfrÄga pÄ nÀrproducerade livsmedel.
Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn? : En enkÀtstudie av förstaÄrselever pÄ Naturvetenskaps- och SamhÀllsvettenskapsprogrammet
Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkÀtundersökning genomfördes bland elever som gÄr första Äret pÄ Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP). EnkÀten formulerades för att utifrÄn svaren kunna jÀmföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig Ät mellan grupperna. En huvudfrÄga formulerades utifrÄn dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, Ät mellan alla de grupper som jÀmfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna pÄ landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lÀgenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar Àn tjejer att de pÄverkats av andra, och kompisar har pÄverkat mest.