Sök:

Sökresultat:

844 Uppsatser om Hćllbar konsumtion - Sida 55 av 57

MellanmÄlsvanor i Sverige : en enkÀtundersökning om preferenser och vanor kopplade till konsumtion av mellanmÄl

Denna studie kartlÀgger vad personer i Sverige konsumerar till mellanmÄl, vilka preferenser och vanor de har samt undersökt hur olika demografiska attribut pÄverkar mellanmÄlskonsumtion, preferenser och beteenden. HuvudfrÄgorna Àr: Vad Àter svenska mellanmÄlskonsumenter till mellanmÄl och hur pÄverkas vanorna av demografiska attribut? NÀr konsumerar de sina mellanmÄl? Vilka preferenser kring mellanmÄl har de? Vilka vanor har de? Hur ser trenderna ut som rör mellanmÄl? Studien som genomfördes mellan den 16 och 30 juni 2004 bygger pÄ en enkÀtundersökning över Internet i vilken 343 svenska mellanmÄlskonsumenter i Äldrarna 16-45 tillfrÄgats. 193 personer svarade pÄ enkÀten varav hÀlften var kvinnor. I undersökningen framkom att det i likhet med tidigare studier Àr relativt fÄ som Àter de 2-3 rekommenderade mellanmÄlen om dagen.

"ICA I love eco" : - nÄr budskapet fram?

Konsumtionen har under de senaste Ärtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmÀngden i vÀrlden, men Àn mer Àr ökningen relaterad till att vi mÀnniskor har förÀndrat vÄrt konsumtionsmönster. För att skapa en hÄllbar konsumtion krÀvs att konsumenterna handlar pÄ ett mer miljömedvetet sÀtt. Marknadsföring Àr en av flera faktorer som har kommit att skuldsÀttas för jordens miljöförstöring. Mycket visar pÄ att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohÄllbara konsumtionen och dÀrmed ocksÄ varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag.

Utveckling av ett flexibelt produkt- och processvalideringssystem: en fallstudie pÄ Atlas Copco Rock Drills AB

Detta examensarbete syftar till att utforma ett förslag pĂ„ ett produkt- och processvalideringssystem som skall kunna anvĂ€ndas för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten pĂ„ inköpta komponenter. Valideringssystemet Ă€r utformat för att anvĂ€ndas av företag som arbetar med lĂ„ga volymer, hög Ă€ndringsfrekvens och stor artikelflora. UtgĂ„ngspunkten i utformningen har varit standarder och metoder som anvĂ€nds inom fordonsindustrin: QS-9000, ISO/TS 16949, APQP och PPAP. Examensarbetet Ă€r genomfört pĂ„ Atlas Copco Rock Drills AB (AC) och systemet har utformats och anpassats utefter de förutsĂ€ttningar som rĂ„der dĂ€r vad gĂ€ller volym, Ă€ndringsfrekvens och artikelflora. Ökad tillvĂ€xt och konsumtion vĂ€rlden över har medfört ett stigande behov av metall, vilket i sin tur har inneburit en vĂ€xande efterfrĂ„gan pĂ„ gruvutrustning.

Utveckling av ett flexibelt produkt- och processvalideringssystem: en fallstudie pÄ Atlas Copco Rock Drills AB

Detta examensarbete syftar till att utforma ett förslag pĂ„ ett produkt- och processvalideringssystem som skall kunna anvĂ€ndas för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten pĂ„ inköpta komponenter. Valideringssystemet Ă€r utformat för att anvĂ€ndas av företag som arbetar med lĂ„ga volymer, hög Ă€ndringsfrekvens och stor artikelflora. UtgĂ„ngspunkten i utformningen har varit standarder och metoder som anvĂ€nds inom fordonsindustrin: QS-9000, ISO/TS 16949, APQP och PPAP. Examensarbetet Ă€r genomfört pĂ„ Atlas Copco Rock Drills AB (AC) och systemet har utformats och anpassats utefter de förutsĂ€ttningar som rĂ„der dĂ€r vad gĂ€ller volym, Ă€ndringsfrekvens och artikelflora. Ökad tillvĂ€xt och konsumtion vĂ€rlden över har medfört ett stigande behov av metall, vilket i sin tur har inneburit en vĂ€xande efterfrĂ„gan pĂ„ gruvutrustning. AC som bland annat levererar produkter till gruvindustrin har upplevt en förhĂ„llandevis stor ökning i produktionsvolym de senaste Ă„ren.

Offentlig och privat etisk upphandling - En explorativ jÀmföresle

GrÀsrotsorganisationer, Àven kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har pÄ senare Är inte bara riktat uppmÀrksamhet mot multinationella företag, utan Àven den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhÀllsdebatt att etiskt ansvar berör Àven offentlig upphandling. En lagÀndring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hÀnsyn i upphandlingar. Inom privat nÀringsliv Àr etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som Àr ett frivilligt Ätagande. Etisk upphandling gÄr ut pÄ att krav stÀlls pÄ leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som frÀmjar mÀnskliga rÀttigheter i arbetslivet.

Vem packar matkassen? : En kvalitativ studie om konsumentens vÀrdeupplevelse av den fÀrdiga matkassen.

Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och nÀringsliv Àr enklare och mer tillgÀngligt Àn nÄgonsin tidigare. Dagligvaruhandeln Àr inget undantag och finns sedan 1989 pÄ internet, men det Àr först pÄ senare Är som mathandel pÄ internet blivit utbrett. I dagslÀget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom bestÀllningar via internet. Av denna procent utgörs hÀlften av fÀrdiga middagslösningar omnÀmnt som fÀrdiga matkassar. Den fÀrdiga matkassen Àr en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid.

Second hand: en studie om hur Second hand shopping kan bli ett alternativ till First hand shopping, för en framtida hÄllbar miljö

MÄnga gÄnger missar vi det slutliga vÀrdet i de klÀder vi Àger. Kan vi inte sjÀlva tÀnka oss att anvÀnda dem lÀngre, slÀnger vi dem hellre Àn att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion Àr nyproduktion, vilket bidrar till ökade utslÀpp. KlimatförÀndringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val frÄn konsumenternas sida och en förÀndrad livsstil. HÄllbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömÀssigt-, ekonomiskt- och socialt hÄllbar.

Burning Beauty & Konstkritiken : David LaChapelle pÄ Fotografiska museet 2012-2013

Syftet med undersökningen Àr att analysera hur svensk dagspress framstÀller Fotografiska museets utstÀllning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur konstkritikerna framstÀller konsten och konstnÀren som person. Undersökningsmaterialet bestÄr av artiklar, konst- och kulturtidskrifter, nÀttidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utstÀllningen. Jag har genom att nÀrlÀsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utstÀllningen, konstnÀren och konsten.Konstkritikerna framstÀller utstÀllningen som vÀlgjord och ett unikt tillfÀlle att fÄ se en konstnÀrskarriÀr under ett och samma tak dÄ den innehÄller över 250 bilder frÄn 1980-talet fram till 2012. Det Àr den största utstÀllningen som Fotografiska museet visat och den största utstÀllningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbÄge som följer vÀggarna pÄ Fotografiska.

A tale of two cities- en fallstudie om Acne Jeans

Som med mÄnga svenska varor och tjÀnster, rÀcker inte den svenska marknaden till för att vara tillrÀckligt lönsam. Detsamma gÀller Àven mÄnga modeföretag dÀr exporten Àr nödvÀndig för att den svenska modebranschen skall ha möjlighet att utvecklas. I och med globaliseringen kan allt fler modeföretag expandera och agera pÄ marknader vÀrlden över, vilket för konsumenten innebÀr ett brett utbud av internationella klÀdmÀrken. Konsumenterna blir samtidigt Àven allt medvetnare i sina val, vilket tillsammans med stark köpkraft betyder att de vÀljer att lÀgga extra pengar pÄ varumÀrken. Allt större summor spenderas pÄ sig sjÀlv, och konsumtion av klÀder har övergÄtt till att Àven vara ett sÀtt att kommunicera sin identitet.

Hemparty - en studie om hur det Àr möjligt att tillÀmpa hempartyts sÀljverktyg pÄ internet

I ett samhÀlle dÀr tiden blir en allt mer avgörande faktor ökar konsumenternas efterfrÄgan pÄ tidsbesparande konsumtion. E-handel erbjuder konsumenter besparandet av tid och bekvÀmlighet genom att det Àr möjligt att göra inköp, nÀr som helst och var som helst. NÀr företag vÀljer att tillÀmpa e-handel innebÀr det att de inte lÀngre kan möta kunden öga mot öga. Vid hemparty, som Àr en form av direkthandel, sker försÀljningen i direktkontakt med kunden. FörsÀljningen Àger rum i kundens hem tillsammans med dennes vÀnner och bekanta.

SMS-lÄn : den skambelagda lÄneformen

Ett SMS-lÄn Àr ett lÄn som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulÀr pÄ företagets webbplats. LÄnen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. LÄnen karakteriseras av den korta löptiden och de lÄga lÄnebeloppen. DÀrför kallas SMS-lÄn ofta för snabblÄn, snabbkrediter, microlÄn och korttidskrediter.Det finns ingen statistik över hur mÄnga SMS-lÄn som Ärligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelÀgganden till följd av obetalda SMS-lÄn. NÀr myndigheten gjorde sin första sammanstÀllning för Är 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken.

UtvÀrdering av hÀlsokontroller pÄ ett vÀletablerat byggföretag i Göteborg

Syftet med projektet var att utvÀrdera lÀkarledda hÀlsokontroller tio mÄnader efter undersökning med avseende pÄ livsstilsförÀndringar, kroppsliga besvÀr och arbetssituation. Syftet var ocksÄ att kartlÀgga vad som gjorde att anstÀllda upplevde hÀlsokontrollen som vÀrdefull och att fÄ synpunkter frÄn de berörda om vad som eventuellt kunde förbÀttras.Undersökt grupp var 124 anstÀllda pÄ ett byggföretag i Göteborg. De undersökta var fördelade pÄ 9 avdelningsansvariga och 14 kontorsanstÀllda som tillsammans utgjorde gruppen administration, samt 21 arbetsledare och 79 yrkesarbetare som utgjorde gruppen produktion.Metoden var en enkÀtundersökning med 24 flervalsfrÄgor och tvÄ öppna frÄgor. FrÄgor som berördes var pÄverkan pÄ hÀlsotillstÄnd, kostvanor, vikt, intag av alkohol och nikotin, kroppsliga besvÀr, arbetsrelaterade frÄgor, om hÀlsokontrollen upplevdes vÀrdefull och om den lett till uppföljande lÀkarbesök. De tillfrÄgade fick i de öppna frÄgorna redogöra för varför de eventuellt upplevde att hÀlsokontrollen varit vÀrdefull och vad som kunde förbÀttras.

DE TRE MODEJÄTTARNA : Det gröna arbetet i modeindustrin

Miljöproblematiken i samhÀllet har under de tre senaste decennierna utgjort stort fokus i olikadebatter. Idag belyses miljöfrÄgorna mer Àn nÄgonsin och kopplas allt mer frekvent sammanmed vÄrt ohÄllbara konsumtionssamhÀlle. Forskning inom omrÄdet belyser problematikenkring att vi konsumerar mer Àn vad vi har rÄd med. DÀrav blir miljödebatten i relation tillkonsumtion extremt viktig att föra, eftersom vi behöver medvetandegöra samhÀllet omproblemets allvar. VÄrt intresse för miljön och viljan att bidra till denna debatt Àr bakgrundentill denna studie.

FRIVILLIG MERVÄRDESSKATT

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare undersöka de tillÀmpningsproblem som uppstÄr utifrÄn den frivilliga skattskyldigheten pÄ verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet Àr i vilken grad fastighetsÀgarnas ekonomi samt hyressÀttningen pÄverkas. Det Àr i huvudsak den rÀttsdogmatiska metoden som anvÀnds, med gÀngse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jÀmstÀlls med doktrin. För att fÄ ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervÀrdesskatten pÄverkar ekonomin för hyresvÀrd och hyresgÀst i ett mindre fastighetsbolag.MervÀrdesskatt Àr en konsumtionsskatt och en sÄkallad indirekt skatt i den mening att den ska vÀltras över pÄ slutkonsumenten, vilket nÀr det gÀller bostÀder och skattefria lokaler Àr hyresgÀsten. Fastigheter Àr undantaget den generella mer-vÀrdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstÄr i och med att fastighetsÀgaren inte fÄr lyfta mervÀrdesskatt pÄ t.ex.

Hypotekspension : Lev hÄrt, dö fattig?

Bostadsmarknaden har de senaste Ären kÀnnetecknats av en kraftig prisutveckling med ökande taxeringsvÀrden, vilket för mÄnga inneburit en betydande ökning av fastighetsskatten. Detta har bland annat slagit hÄrt mot pensionÀrer med lÄg pension, som fÄtt ökade boendekostnader och dÀrför inte haft rÄd att bo kvar i sina hus som de bott i under flera decennier. För vissa pensionÀrer hade en alternativ lösning kunnat vara att teckna ett banklÄn. Problemet Àr att de flesta banker ansett att pensionen varit otillrÀcklig för Äterbetalning av lÄn. 2002 kom Finansinspektionen med ett uttalande, vilket innebar att det blev möjligt för banker och lÄneinstitut att lÄna ut pengar mot förmögenhetsvÀrdet i fastigheter.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->