Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig på kostillskott, vars uppgift är att få styrketränande människor att prestera maximalt. Många sätter idag sin tro på de preparat som säljs i kostillskottsbutiker, detta medför att försäljningen av kosttillskott under de senaste åren har ökat explosionsartat runt om i världen, inte minst i Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka friska, fysiskt aktiva mäns styrka, muskulära uthållighet och deras mentala tillstånd vid konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin.Metod: Denna studie använde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign där 18 fullt friska, fysiskt aktiva män deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthållighetstester samt tester gällande deras mentala tillstånd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS.  Resultat: Bänkpressen samt uthållighetstestet påvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knäböj visade däremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) där deltagarana presterade bättre efter PWO (p=0,007).

Denna kartläggning ingår som en del i ett större forskningsprojekt, Idefics (Identification and prevention of Dietary and Lifestyle?induced Health Effects in Children and Infants) som har tagits fram för att förebygga övervikt och fetma bland barn mellan 2?4? och 6?8 år i Europa. Syftet med vår kartläggning är att utifrån ett stickprov bestående av 100 barn ur Idefics population kartlägga livsmedelsintag. Detta som underlag för deras kommande intervention där två av nyckelbudskapen är att öka konsumtionen av vatten samt frukt och grönsaker. Även skillnader i livsmedelsintag mellan interventions? och kontrollgrupp, flickor och pojkar samt förskole? och skolbarn studeras.

Remitteringar är pengar som migranter skickar till sina ursprungsländer. Syftet med denna studie var att undersöka hur migranter från utvecklingsländer upplever att remitteringarna påverkar livsvillkoren i Sverige samt hur de upplevda livsvillkoren kan förstås utifrån teorier kring social exkludering och relativ fattigdom. För att kunna undersöka detta var utgångspunkten tre frågeställningar: Upplever migranter från utvecklingsländer att remitteringarna påverkar deras val av sysselsättning, och i så fall hur? Upplever migranterna att remitteringarna påverkar deras val av var de bosätter sig, och i så fall hur? Om migranterna inte hade skickat pengar vad hade de valt att lägga dem på då?Metoden för insamling av material var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att det finns migranter vars val av sysselsättning påverkas av att de skickar pengar till sina ursprungsländer, på så vis att de tenderar att prioritera arbete framför utbildning.

Att som ett större företag profilera sig som miljövänligt är idag i princip ett krav snarare än ettmål. I takt med att antalet människor och dess konsumtionsvanor i stadig tak ökar, ökar samtidigtkraven på att faktiskt bidra till ett fungerande och socialt-, ekonomiskt och ekologiskt hållbartsamhälle. Detta måste kombineras med ett fungerande affärsklimat där det inte går att kommaifrån att konsumtion och försäljning är det som får ett företag att leva vidare.Syftet med denna studie är att skapa en grund och en förståelse för de olika aspekter som finnsinom miljövänlig produktutveckling. Den ska också redovisa möjliga alternativ och koncept somkan infria de krav som ställs sett ur ett komfort-, ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv. Studienär genomförd på IKEA of Sweden och har utgått ifrån madrasser och de skummaterial somanvänds som komfortmaterial.Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod med en explorativ ansats grundade på tvåintervjuserier med personer som ansågs ha lämpiga kunskaper inom området erhölls värdefullinformation om material och angreppssätt.Studien visar på vikten av att ha en tydlig och genomtänkt strategi som bör grundas i en djupareidiologi snarare än genom mekanisk traditionell produktutveckling.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

In Sweden there has been a surge of interest in the films classified as pilsnerfilms, i.e. comicalfilms produced for little money in the 1930's and containing a more working class and/or ruralsetting then the so called "champagne comedies" from the same era. The concept"pilsnerfilm" is how ever a little vague and although the main focus of this paper ispilsnerfilms, it will also cover other types of comical films made in Sweden between the1930's and 1940's.This paper examines the now-existing network of people interested in these types of movies.It will do so by interviewing seven of the most prominent fans of movies made during the1930's and 1940's. Most of them are living in Stockholm. The paper discuss how through theconsumption of these types of films, a nostalgic gaze is created.

Bakgrund Vi ser att det finns ett växande intresse hos män att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts kläder man väljer att ta på sig. Internets exploatering av näthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera på därför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur män i åldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. Vår målgrupp valde vi på grund av att vi tror att det är ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sätt att konsumera kläder. Idag finns det inte så mycket forskning kring mäns konsumtionsvanor av just kläder därför fann vi det som intressant att studera hur de tänker och agerar kring shopping. SyfteVårt syfte med arbetet är att få en djupare insikt kring hur vissa män konsumerar kläder.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel.

Syftet med studien var att granska Vår kokbok för att se om det skett några förändringar över tid, i relation till rekommendationer om hållbara matval. Hållbar utveckling handlar om hur vi kan tillfredställa våra behov utan att riskera kommande generationers. I denna fråga har matvanor och konsumtion fått allt större betydelse. Detta eftersom dessa står för en stor del av utsläppen och klimatpåverkan samtidigt som det är något varje individ kan vara med och påverka. En betydelsefull kanal för förmedling av hållbara matval kan således vara kokböcker som genom sitt budskap kan inspirera läsaren och därmed påverka dennes beteende.

Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt som utgår vid all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster i Sverige. Mervärdesskatten styrs av den så kallade neutralitetsprincipen. Principen innebär i stort att mervärdeskatten inte ska påverka vare sig en enskild individs val till konsumtion eller ett företags utformning. Mot bakgrund av neutralitetsprincipen är det av stor vikt att ett företag förblir oförändrat rent mervärdesskatterättsligt även i det fall företaget väljer att ändra sin struktur.Ett företag kan överlåtas på två sätt, genom en verksamhetsöverlåtelse eller genom en andelsöverlåtelse. I enlighet med 3 kap.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image.

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stå på, men för att detta ska vara intressant krävs lönsamhet. Då energipriserna varierar och kraven på energieffektivisering blir hårdare, ökar intresset i gårdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med åren blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk på 2 MW har en investeringskostnad på ca 30 miljoner, en summa som är så hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre näringsidkare. Men nu har intresse väckts från mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete är att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gårdsverk. För att besvara frågan görs en fallstudie. I fallstudien räknas på ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gårdsverk från WindEn Sweden AB.

Målet med detta arbete är att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men även att jämföra vild fisk mot den odlade. Med avseende på detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar använts från databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har använts. Det finns många hälsofördelar med att konsumera fisk då den bland annat innehåller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av växter, djur och människor. I Sverige innebar det att älg (Alces alces), rådjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de människor som åt av köttet. Upptaget i ekosystemet påverkas av flera faktorer; jordmånen och dess förmåga att binda radionukleider, växter och svamps benägenhet att ta upp dem, hjortdjurens val av föda beroende på tillgång och årstid samt tiden på året som jägare och samer fäller hjortdjuren. Denna litteraturstudie ämnar ta reda på hur hjortdjur (Cervidae) och människor i Sverige påverkades av nedfallet. Utifrån de studier som granskats har inga rapporterat märkbar påverkan hos hjortdjur.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.