Konfektionsbranschen har sedan tidigt 1900-talat fungerat genom ett massproducerande maskineri som erbjudit ett likriktat utbud till sina kunder, kunder som ansetts vara en enda stor massa, idag har konsumenter en större insikt i sin egen konsumtion och en stor vilja att påverka. Tack vare den tredje industriella revolutionen är ett nytt paradigmskifte på väg, kunden involveras i design- och produktutvecklingsprocessen och resultatet är att en unik produkt kan produceras samtidigt som företaget uppnår stordriftsfördelar genom modularisering, detta kallas för Mass Customization. Forskning visar att kundinvolvering ofta leder till en lojal kund och utifrån detta är uppsatsens syfte undersöka hur konfektionsföretag inom Mass Customization arbetar med att skapa kundlojalitet. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där intervjuer med företagen Tailor Store Sweden AB och Suitopia Scandinavia AB är grunden för informationsinsamlingen. Analysarbetet har en teoretisk syntes som utgångspunkt, syntesen bygger på teorier gällande relationsmarknadsföring, kundanpassningar, hur företag skapar lojala kunder samt e-lojalitet.

Hushållens aktiviteter ger upphov till en signifikant andel av växthusgasutsläppen i världen, och åtgärder för att begränsa deras klimatpåverkan är således av stor vikt.  Trotts att många städer lyckats reducera sina utsläpp av växthusgaser på lokal nivå ger  invånarna istället upphov till allt större utsläpp i utlandet via de varor de konsumerar. Den konventionella metoden för att  mäta  växthusgasutsläpp från  aktiviteterna  i en stad baseras  dock  på ett produktionsperspektiv, där endast de utsläpp som görs inom regionens geografiska gränser inkluderas, vilket innebär att potentiella utsläppsreduceringar  från konsumtion  inte åskådliggörs. I denna rapport beräknas de potentiella utsläppsminskningarna från ett antal klimatåtgärder som kan utföras på individ-  och  hushållsnivå för att minska växthusgasutsläppen. Dessa analyseras sedan ur ett produktions- och konsumtionsperspektiv med syftet att undersöka hur valet av utsläppsperspektiv påverkar möjligheterna till minskad klimatpåverkan på individ- och hushållsnivå. Resultatet visar att det är viktigt att svenska städer betraktar växthusgasutsläppen från hushållets aktiviteter ur ett konsumtionsperspektiv för att kunna åskådliggöra den fulla potentialen hos utsläppsreducerande åtgärder som utförs på hushållsnivå.

 Titel:                           Va´då finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt.

Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer. EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag.

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 åren har en global oro växt kring konsumtionens påverkan på miljön. Faktorer som den globala uppvärmningen, hål i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var några av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framträda på marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövänliga produkter, designade för att främja en hållbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det är dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil.

Jakten på bushmeat är en aktuell och komplex fråga i Central- och Västafrika som har ägnats mycket uppmärksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebär både en födokälla för fattiga, samt som inkomstkälla vid ökande efterfrågan från västvärlden och Asien där djurdelarna ses som lyxvaror och används inom blandannat naturmedicin. Jakt på de stora aporna såsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebär också en risk mot folkhälsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat är många men särskilt stor är skövling av stora skogsområden samt minskade habitat. Vägar som går genom tidigare svårtillgängliga områden och bättre jaktvapen har också haft stor påverkan och resulterat i att många av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar är ett hot mot både djur- och folkhälsa när människan konsumerar och kommer i kontakt med sina närmaste släktingar. Olika typer av virus såsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förväntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Det är få personer som idag köper alla sina kläder i en och samma butik. Konsumtion inom detaljhandeln har idag svag koppling till fysiska behov det är emotionella behov som styr konsumenten. Allt fler konsumenter fyller sina plånböcker med fler och fler klubbkort som ett tecken på att de är medlemmar i butikernas lojalitetsprogram. Det kan utläsas en tydlig trend i att allt fler butiker använder sig av kundklubbar. Forskare menar att det skulle kunna bero på att en stark förankrad marknadsföringsstrategi är att kopiera konkurrenterna.

I denna uppsats studeras gymnasieungdomars alkoholvanor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om alkoholvanor på en gymnasieskola i Stockholm och mer specifik bemärkelse undersöka om programinriktning respektive kön, har någon effekt på vad, hur mycket och hur ofta man dricker alkohol. Huvudresultaten i min undersökning är att 75 % av både flickor och pojkar konsumerar alkohol. Flickor föredrar vin medan pojkarna föredrar öl. Det som skiljer sig hos flickor och pojkar är att flickorna dricker oftare men mindre per tillfälle medan pojkarna dricker mindre ofta men mer alkohol per tillfälle.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

This report is the result of a master thesis carried out by the author, student at the Royal Instituteof Technology(KTH). The task was performed as a product development process at a companycalled Ameibo AB, located in Stockholm. It is the final task of the studies at the Master'sprogramme Design and Product Realization. The report is structured in a chronological order anddescribes the methods used, the implementation of these methods and a presentation of theresults given from these studies.Ameibo is a company located in Stockholm, distributing films on the internet. The aim of thismaster thesis was to investigate the possibilities of entering the market for portable devices.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Surdegsbrödet har förekommit i den mänskliga historien sedan 7000 år tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste åren frekvent synts såväl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmärksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen är idag konsumentinriktad och endast ett fåtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever på den tuffa marknaden. För att produkten ska sälja är det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pågående forskningsprojekt är en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning på livsmedelsforskning.

Många människor är inte medvetna om försäkringsbolagens ambitioner att påverka och förbättra miljön. Försäkringsbolaget Folksam arbetar aktivt med miljö inom företaget men har inte engagerat sig i att kommunicera sitt miljömässiga budskap till sina kunder. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Folksams bilförsäkringskunder är intresserade av miljöfrågor. Det undersöks även om en profiliering inom miljöområdet skulle skapa ett mervärde hos Folksams bilförsäkringskunder. Studien är baserad på en enkätstudie som skickades till Folksams bilförsäkringskunder i åldern 20-30 år.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende. Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs.