Sökresultat:
844 Uppsatser om Hćllbar konsumtion - Sida 37 av 57
Barkar det Ät skogen för svenskt tidningspapper? : empirisk analys av efterfrÄgan och företagsstrategier pÄ den svenska marknaden
According to Food and Agriculture Organization newsprint is defined as: Uncoated paper, unsized (or only slightly sized), containing at least 60 percent of mechanical wood pulp. The consumption of newsprint in Sweden was just over 798 000 tonnes in 2009, which represents approximately 90 kg per person. Although there are studies that predict a drastic reduction in newsprint consumption in the Western world, there seems to be a clear difference between forecasts for the future given by statistical analysis of newsprint consumption and forecasts given by experts in the industry. The former predict a continuing increase while the experts see a coming decrease in consumption.In this report, both demand and business strategies of newsprint in Sweden are studied. The study also presents a forecast of the future which is based on historical data and qualitative interviews.
Grönare konsumtion : Hur konsumerar deltagare i MiljöVarDag projektet idag?
The way we socialize today is radically different from how it was only twenty years ago. Since the arrival of the Internet more and more of what we know about the lives of our friends comes from text-based social networks, or blogs. This means that we all, more or less, have become authors of our own life stories and that the reality we live in have become fictionalized. In this paper I explore what effects this postmodern process of dissolving boundaries has had on the autobiographical genre, where the line between fiction and reality is traditionally stressed. By analysing Carina Rydberg?s (b.
Att vÄrda sitt yttre - En studie av yngre mÀns attityder till groomingprodukter
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka yngre mÀns attityder till, sÄvÀl som deras konsumtion av groomingprodukter. Genom detta Àmnar vi lyfta fram de aspekter som Àr viktiga för företag i skönhetsbranschen att ta hÀnsyn till vid utformningen av marknadsmixen. Metod: En kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av djupintervjuer i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer. Vidare anvÀnds en hypotetisk-deduktiv ansats och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Teoretiska perspektiv: Teorier om marknadsmixen och kommunikation Àr tvÄ viktiga utgÄngsteorier för vÄr studie.
Kostar det sÄ smakar det? : Ett experiment för att se om varumÀrkeskonsumenter upplever högre produktkvalitet vid ett högre pris.
Vi har sett trender i samhÀllet som tyder pÄ att vÄr konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lÀgger mycket pengar pÄ varumÀrken. Vi tittar pÄ fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumÀrke och hur pris pÄverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frÄgan om varumÀrkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, fÄr ut ett mervÀrde i form av en högre upplevd kvalitet just pÄ grund utav ett högt produktpris. Vi frÄgar oss samtidigt om varumÀrkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmÀnhet dÄ de betalar mer Àn bara för varans fysiska egenskaper.
Tysk smak för svensk mat : en beskrivning av tyska turisters efterfrĂ„gan pĂ„ svensk mat och matupplevelserÂ
Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nÀstan 100 procent. NÀstan 35 procent av all turism Àr utlÀndsk konsumtion, dÀr Tyskland nÀst Norge Àr Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjÀrde utlÀndsk turist Àr tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar Àn den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, dÀr Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.
DBT i den kliniska vardagen. : UtvÀrdering av Dialektisk beteendeterapi inom vuxenpsykiatrin i Norrbotten.
Dialektisk beteendeterapi (DBT) Àr idag den behandlingsmetod för behandling av borderline personlighetsstörning (BPS) som idag har starkast empiriskt stöd i ett flertal randomiserade och kontrollerade studier. Inom vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus i Norrbotten har under drygt tvÄ Ärs tid pÄgÄtt ett projekt i syfte att införa och bedriva DBT vid kliniken samt utvÀrdera resultat av behandlingen. Patientmaterialet bestÄr av 6 st kvinnor med BPS-diagnos i Äldrarna mellan 19-23 Är(M=21,3). Resultaten visar att gruppen efter 12 mÄnader i DBT behandling uppvisar lÀgre genomsnittliga mÄtt pÄ psykisk ohÀlsa, markant minskad frekvens av suicidförsök och sjÀlvskadebeteende samt minskad konsumtion av sÄvÀl öppen- som slutenvÄrd. Uppföljningen av de tvÄ patienter som fullföljt och avslutat behandling visar att den erhÄllna minskningen av symtom och vÄrdkonsumtion vid avslut av behandlingen kvarstÄr efter 18 mÄnader.
För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökare
Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KÀllströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att fÄ kunskap om unga vuxna som gÄr pÄ musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien Àr att de Àr kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, Àr högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade Àr de som konsumerar mest nöje inom alla omrÄden.Restaurang Àr det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och Àr det nöjesom utmÀrker sig bland deras utgifter. Att gÄ ut och Àta Àr Àven nÄgot som majoritetenönskar att kombinera med en förestÀllning nÀr de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat Är eller mer sÀllan, medan ett fÄtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer Àn en gÄng per Är. Vidare visar studiens resultat att uppvÀxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.
MÄltiden som symboliskt kapital - en etnologisk studie av mat, medelklass & identitetsskapande
This paper aims to investigate how human beings uses food to found an identity, with regards to how social class affects their choice of food and if trends play a part when it comes to cooking and purchasing food. The paper applies theorist Pierre Bourdieu's concepts such as habitus, capital and field.The main part of the material is composed of four interviews with seven informants; all of which is middle class. The paper also looks at how lifestyle, taste and attitudes to consumption are used when the informants build identity. The empirical part is split into three main subjects, where I first seek to find each informants food habits. What do they eat, and what do they not eat?It showed that a large part was due to their varied lifestyles, however generally speaking the day to day meals should be quick while meals during the weekends could take longer and also cost more.
Ger Red Bull dig vingar? - Faktorer som pÄverkar barns konsumtion av energidryck
FörsÀljningen av energidryck sÄsom Red Bull, Monster och Burn har under 2000-talet ökatoch marknadsföringen frÄn energidrycksföretagen Àr ofta intensiv och inriktas mot ungaindivider, för att locka dem att köpa deras produkt. Drycken innehÄller höga halter av koffein,taurin, glukoronolakton och tenderar ofta att innehÄlla fler kalorier Àn vanlig lÀsk.Biverkningar som kan drabba konsumenten vid ett högt koffeinintag Àr huvudvÀrk, trötthet,irritabilitet, koncentrationssvÄrigheter, hjÀrtklappning etc. men enligt Livsmedelsverket finnsdet inget som i dagslÀget tyder pÄ att energidryck Àr hÀlsofarligt. Det efterfrÄgas dock merforskning kring hur Àmnena i energidryck gemensamt pÄverkar kroppen.Tankar kring vÄrt examensarbete vÀcktes under kursen FolkhÀlsoarbete 15 hp dÀr vi blevuppmÀrksammade pÄ att elever redan i skolÄr 6 intar energidryck dagligen. I dagslÀget finnsdet fÄ kartlÀggningar av svenska ungdomars konsumtionsmönster av energidryck.
"Det Ă€r sĂ„ tyst om allting" : Jokkmokk ÂÂÂ? en publikstudie av en kommun som lĂ€mnats i medieskugga
Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedlÀggningar. I dag stÄr kommunen utan regelbunden bevakning och har nÀstintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att fÄ en uppfattning om hur invÄnarna i Jokkmokks kommun upplever den rÄdande lokalmediebevakningen. Studien svarade pÄ frÄgestÀllningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invÄnare, hur de anser sig pÄverkas av nedlÀggningarna samt vilka andra kÀllor de vÀnder sig till för att fÄ samhÀllsinformation. Publikstudien grundades pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmÀssigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun pÄ en telefonenkÀt.
En kvantitativ studie om köpbeslutsprocessen ? En undersökning inriktad pÄ kvinnors konsumtion av konfektionsvaror till lÄga priser
Den svenska klÀdimporten har ökat dramatiskt och vÄrt samhÀlle har förÀndrats till ett konsumtionssamhÀlle dÀr vi shoppar efter ?köp och slÀng? istÀllet för ?slit och slÀng?. Den ökade klÀdkonsumtion Àr ett omdiskuterat samhÀllsproblem och mode Àr en fÀrskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de lÄga priser som klÀdmarknaden Àr uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svÄrare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgÄ frÄn Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som Àr uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen.
Variation i grönsakers metallupptag : biokoncentrationsfaktorer för kadmium, bly och arsenik frÄn litteraturen och Glasriket jÀmfört med NaturvÄrdsverkets generella vÀrden
Kadmium, bly och arsenik Àr ur hÀlsosynpunkt de mest kritiska metall(oid)erna i Glasriket och pÄ mÄnga andra förorenade omrÄden. Konsumtion av grönsaker som odlas pÄ förorenad mark kan utgöra en hÀlsorisk eftersom vÀxter tar upp föroreningar. Upptag i grönsaker sker frÀmst frÄn porvattnet via rötterna. För att skatta föroreningsupptag kan man tillsammans med halten i jord anvÀnda biokoncentrationsfaktorer (BCFs) för den aktuella grödan. En BCF visar förhÄllandet mellan halten i grödan och halten i jord.
MiljömÄl 17: HÄllbar konsumtion : Ett försök att integrera den svenska konsumtionens globala miljöpÄverkan med miljömÄlssystemet
Environmental objective 17: Sustainable consumption - An attempt to integrate the global impact of the Swedish consumption with the environmental objectives system The aim of this report was to integrate the global impact of the Swedish consumption withthe environmental objectives system through presenting a suggestion for a seventeenth environmental objective ? Sustainable consumption. How the Swedish consumption pressures the global environment and methods to measure the affects was investigated. The pressure was divided into five main fields: climate, air, water, land and chemicals. The impacton humans and the biodiversity was also discussed, as well as differences between how men and women affect the environment and get affected when the environment changes.
Ungdomars lÀskedrycksvanor - En studie gjord pÄ tvÄ skolor i Göteborg
Den pÄgÄende sockerdebatten vÀckte vÄrt intresse för ungdomars lÀskkonsumtion. VÄrt huvudsyfte med arbetet var att se hur lÀskkonsumtionen ser ut hos skolungdomarna genom att ta reda pÄ var, nÀr och hur mycket de dricker. Tror de att deras hÀlsa pÄverkas av att dricka lÀsk? Vi ville Àven belysa sockerintaget i lÀsken i relation till det totala sockerintaget utifrÄn referensvÀrdena för energiintag för pojkar respektive flickor.Metoden vi anvÀnde oss av var en enkÀtundersökning. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor i Göteborg i klass 9.
"Mobilen - En extra kompis" : En kvalitativ studie av mobilanvÀndning bland högstadieelever
Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och dÄ framförallt i skolan. Vi har intervjuat Ätta elever pÄ en högstadieskola samt utfört observationer för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt av deras förhÄllande till mobilanvÀndning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utstrÀckning skett ansikte mot ansikte Àr nu mer benÀgen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan pÄ individ och samhÀllet har bÄde positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frÄgestÀllningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvÀndning, hur de anvÀnder sina mobiler och hur detta pÄverkar den sociala interaktionen.