Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Hållbarhet är något som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån..

Uppsatsen undersöker med hjälp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv. .

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling. Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan.

Uppsatsen syftar till att utifrån olika teorier som behandlar påverkan av konsumenters köpprocess, försöka öka förståelsen för den påverkan svenska tweens, barn mellan 8 och 14 år, utövar på varandra till konsumtion av statusprodukter. För att ytterligare söka svaret på vår forskningsfråga har vi utfört kvalitativa intervjuer med både flickor och pojkar i åldrarna 8 till 14. Under intervjuerna ville vi utreda hur dessa tweens ser sig själva som konsumenter och vad eller vem det är som påverkar mest när tweens tar till sig och uppfattar konsumtion av statusprodukter. Resultatet av intervjuerna pekar på att tweens, oavsett flickor eller pojkar påverkas och influeras av jämnåriga kamrater och grupptryck till att konsumera statusprodukter..

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig ? alltså din identitet.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att skapaförståelsen för unga kvinnors konsumtion avhandväskor. Vidare har vi undersökt hur och varfören grupp kvinnor använder och konsumerarhandväskor. Resultatet har belysts ur fem olika teman: synen på konsumtion, handväskans funktion, den trend-medvetna handväskan, handväska beroende på ekonomisk ställning, samt den kompletterande identiteten. Ur analysen av dessa teman har vi urskönjt två olika sorters väskkonsumenter: ?den praktiska väskshopparen? samt ?wannabe-fashionistan?.