Sökresultat:
145 Uppsatser om Hållbar dagvattenhantering - Sida 6 av 10
EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares
Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn
Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.
N?r v?rdande blir v?nda : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rd
Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.
Utemiljön ur ett ekosystemtjänstperspektiv : undersökning och gestaltning med fokus på en bostadsgård i stadsdelen Norra Fäladen, Lund
Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet
ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön
och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för
att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är
det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur
landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna
som har varit utgångspunkt för arbetet är:
? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre,
urbana sammanhang?
? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna
ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala?
Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund.
Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med
Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som
människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis
odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa
och symboliska värden.
Fler ?ldre, f?rre h?nder ? v?gen fram?t : H?llbar kompetensf?rs?rjning som politisk utmaning: en?fallstudie av ?ldreomsorgen i Kalmar kommun
More elderly, fewer hands: The way forward Sustaining the care workforce as a political challenge ? A case study of?elderly care in Kalmar Municipality This study examines how Human Capital Theory and New Public?Management are reflected in the governance of eldercare in Kalmar?municipality. Based on document analysis and interviews with politicians?and senior officials, the study shows that investments in staff competence?and well-being coexist with efficiency-oriented management practices.?Rather than being contradictory, these approaches are often combined in?everyday governance. The study concludes that the main challenge is not?funding, but capacity and that sustainable eldercare depends on aligning?national goals with local conditions and strong human capital.
TRANSPARENS OCH BLOCKKEDJETEKNIK INOM MODEINDUSTRIN. En kvalitativ studie om incitament f?r implementering av blockkedjeteknik i modef?retags v?rdekedja och hur det ?kar transparensen
Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess
skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r
att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential
f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa
innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder.
Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av
blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna
f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet
av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Hyllie vattenpark : ett gestaltningsförslag
This project is focusing on a future park that will surround Hyllie water
tower in the outskirts of Malmö. The water tower will be located in the
central part of the new building area Hyllievång. The park will function
as a town park with a special focus on water. The water council of the
municipality, Va-verket, has for the last 7 years built up and been in
charge for a pedagogical programme in the water tower, were schoolchildren
come to learn about the cycle of water and how we use water
in our daily life. In the park they want to build a new part that gives
experience of water, as a compliment to the information in the tower.
What will that park look like, and what shall it be constructed of?
How do you bring water to the surface in a park? How can landscape
architecture work to enhance the presence of water and make people
more interested in water issues? In the search to find the answers to all
my questions I have meet with people, read books and visited different
places.
Språkinlärning i mångkulturella klassrum
Fo?rfattare:
Ellen Hedin
Handledare:
Elisabeth So?derquist
Examinator:
Jan Ha?rdig
Titel:
Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet
A?mne:
La?rarutbildning
A?r:
2012
Syfte:
Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning.
Metod och teori:
Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna.
Slutsats:
En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.
Kan lokalt omhändertagande av dagvatten minska översvämningsrisken i tätbebyggelse?
Under människans livstid har vatten alltid spelat en central del på både gott och ont. I takt med
att städerna har fått fler och fler hårdgjorda ytor har också vattnets förmåga att infiltrera
försvårats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i städerna blivit allt viktigare. På
grund av fortsatt förtätning av städerna så förstoras också problemen med dagvattenhanteringen. De äldsta delarna i städerna är frekvent drabbade av översvämningar vid stora regnmängder.
Utvärdering av infiltrationskapaciteten hos substrat för regnbäddar
Regnbäddar, eller Rain Gardens, är växtbäddar som både fördröjer och renar dagvatten och är ett sätt att efterlikna naturens eget sätt att rena vatten. Regnbäddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan även vara en vacker detalj i en villaträdgård.
Klimatförändringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten från staden är omodernt och ineffektivt. Regnbädden tar hand om
vattnet på plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomsläppliga markbeläggningar skapas ett uthålligt dagvattensystem.
Den eko-effektiva staden : en studie av grönytefaktorns relevans för att säkra ekosystemtjänster
Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.
Ekosystemtja?nster vid exploatering : Arbete med ekosystemtja?nster i Huddinge, Nacka och Nyna?shamn
En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.
Erosionsproblematik vid dagvattenhantering : vegetationens betydelse
Erosion är en ständigt pågående naturlig process som kan bli ett problem när hastigheten överstiger vad som är hållbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av människan. Erosionshastigheten och omfattning-en påverkas av jordens egenskaper, graden av täckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger på erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid släntstabilisering.
Motivation som en grundsten i personlig tr?ning
Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag
?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt
att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt
beteendef?r?ndring.
Fr?n rapportering till transformering: H?llbarhetskonsulters perspektiv p? CSRD:s potential till h?llbar verksamhetsomst?llning
Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by
reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability
reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance
sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s
goal of net-zero emissions by 2050.