Sök:

Sökresultat:

870 Uppsatser om Hćllbar bank - Sida 34 av 58

Communicating criteria

In the light of the criticism from the Swedish Consumers? Association towards the actions of modern fund managers on the Swedish Sustainable and Responsible Investment (SRI) market, discussions of change has increased. The reasons underlying a change and communication process are scarcely focused on. Thus, grounded on theories in the fields of Critical Management Studies (CSR), Corporate Social Responsibility (CSR), change and communication, this study analyses how a change of implementing revised SRI communication is carried out at Handelsbanken Asset Management, existing motives for the change in communication, and how key actors can affect the process. A participant observation and in-depth interviews were carried out enfolding a discussion that contributed with a critical analysis and discussion, concluding external motives to be dominant and that key actors of the change process are influential to a various extent.

Investerargrupper : En studie utifrÄn WÀrneryds investerarmodell

Listed corporations achieve effectiveness through segmentation of investors. Categorization of like- minded investors diminishes goal incongruence. This thesis aim to examine an Investor models accuracy, provided by a Professor Emeritus in Economic Psychology in 2001. This model segments investors as active, passive, speculative and naive investors. This thesis has a demarcation to private investors on the Swedish stock market. It has a deductive and qualitative approach as the purpose is to study the Investor model.

ANSTÄLLNINGSOTRYGGHETENS KONSEKVENSER I SYDAFRIKA OCH SOCIALT STÖD SOM MODERATOR

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

VÀlbefinnande och positiva kÀnslor i arbetslivet : En balansakt som krÀver samspel

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare vÀlbefinnande ochpositiva kÀnslor pÄ arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare pÄ fyra bank- och försÀkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjÀlp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva kÀnslor och vÀlbefinnande i stor grad Àr relationer,dels med kollegor men ocksÄ med kunder. Positiva kÀnslor kan ha en vÀldigt högspridningsförmÄga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade ocksÄ att det Àrviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Sparbankernas vara eller icke vara - En kvantitativ studie av sparbankernas bidrag till attraktivitet, företagande och regional tillvÀxt i de kommuner de verkar i.

This thesis investigates the 200 year old phenomena of savings banks and if they increase the economic growth (GDP) in the local region they act in. That is being done by testing three hypotheses; the savings banks increase the attractiveness of the region they act in; the savings banks increase the entrepreneurship in the region they act in; and the savings banks increase the economic growth in region they act in. This quantitative cross-sectional study with data from the year 2010, finds that the savings banks increase the attractiveness of the local region, most likely through the efforts and financials they put into different local projects. A positive result is also found for increased entrepreneurship in the regions that have a local savings bank. The result is explained by the savings banks relationship lending, which increase the likeliness for a company to get the credit they need to start and develop.

Kreditgivares agerande vid sjunkande skogsfastighetspanter

Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country.Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005.Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg.Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation..

HÅLLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

VarumÀrkespositionering i serviceföretag : En studie om skillnader mellan banker och fastighetsmÀklarföretag

Bakgrund: De flesta Àr medvetna om att vi matas med och pÄverkas av varumÀrken, men sÀllan om det arbete som ligger bakom ett varumÀrkes uppbyggnad. DÀrför Àr det av stor vikt vid varumÀrkesuppbyggnaden att förankra de vÀrderingar som företaget vill positionera sig med. För att i sin position kunna differentiera sig gentemot konkurrenter med ett starkt varumÀrke mÄste företaget kommunicera samma vÀrderingar, bÄde i den interna och externa marknadsföringen för. Det finns de som anser att man kan utföra detta genom marknadsföring pÄ tvÄ skilda sÀtt, genom att agera ?marknadsförare? eller att agera ?försÀljare? gentemot sina kunder, dÀr ?försÀljare? ofta Àr bÀttre pÄ att skapa relationer dÀr kunden rekommenderar företaget vidare Àn en ?marknadsförare?.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Corporate Social Responsibility i praktiken : En studie av hur Swedbank utformat sitt CSR-arbete

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Ger Hedgefonder högre riskjusterad avkastning Àn Traditionella fonder? : En jÀmförelsestudie mellan Hedgefonder och Traditionella fonder

Purpose: The purpose of this study is to examine whether hedge funds generate higher risk-adjusted returns than traditional managed funds in Sweden.Methodology: This study was based on quantitative data about the funds historical returns. The funds historical returns were taken from the database Morningstar and the risk-free rate from the Swedish central bank. Random samples of 36 funds have been divided into three portfolios in the form of a hedge fund portfolio, stock portfolio and mix fund portfolio.Result & Conclusion: The study concluded that the stock portfolio has shown the highest average yield for the study period where all portfolios below market index. Hedge fund portfolio has achieved the highest risk-adjusted return calculated by the portfolios Sharpe Ratio. Of all hedge strategies, arbitrage had the highest average return and risk-adjusted returns..

SakrÀttsligt skydd vid strukturerad finansiering. SÀrskilt om betydelsen av kravet pÄ rÄdighetsavskÀrande för borgenÀrsskydd vid en helsvensk vÀrdepapperiseringsstruktur

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

K2 och K3 -De nya regelverkens pÄverkan pÄ kreditbedömning ur bankers perspektiv

FrÄgestÀllning: Hur ser bankernas kreditbedömning för smÄ och medelstora företag ut och hur kommer den att förÀndras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning nÀr företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra Ät en viss tillÀmpning eller önskar de rapportering pÄ basis av den löpande bokföringen?Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för smÄ och medelstora företag, samt vilken pÄverkan kreditbedömningen kommer fÄ efter införandet av de nya redovisningsregelverken.Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjÀlp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning.Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgÄngspunkt Àr vÀldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har Ànnu inte pÄverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan Àndras i framtiden.

Förvaltarens betydelse : En jÀmförande studie av storbankernas förvaltning av regionala fonder inriktade pÄ Europa

The success of fund saving in Sweden came in 1978 when the government introduced the favorable tax fund savings system. Today funds are the most used form of saving in Sweden, so that it can be calculated that the value of fund savings exceeds 1500 billion SEK. Savers can choose from a variety of funds, the most common being mutual funds. Since many banks offer similar funds it is difficult to know which one has the best fund administrationThe purpose of this study is to examine which of the four biggest banks in Sweden has the best fund administration. The banks are, SEB, Handelsbanken, Nordea and Swedbank.

Bankers bedömning av smÄbolag efter avskaffandet av revisionsplikten

Det har gÄtt tre Är sedan revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag. Kraven för frivillig revision Àr högst tre anstÀllda, balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre kriterier under tvÄ rÀkenskapsÄr i följd har dÄ möjligheten att vÀlja bort revisorn. Detta innebÀr att de aktiebolag som vÀljer bort revisorn samtidigt vÀljer bort den externa parten som ska sÀkerstÀlla kvalitén i Ärsredovisningen. En kvalitetsstÀmpel som anvÀnds ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->