Sök:

Sökresultat:

17057 Uppsatser om Hćll Sverige Rent - Sida 44 av 1138

Stockholmsflaskan.

Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..

Digital dynamisk geometrisÀkring : En kartlÀggning av dagens arbetssÀtt

Detta examensarbete innehÄller en kartlÀggning av Scanias arbete med digital dynamisk geometrisÀkring samt ett förslag pÄ hur arbetet kan utvecklas.KartlÀggningen skapar en översiktlig bild av hur dagens arbete utförs och beskriver de ingÄende delmomenten. Observationer av hur arbetet utförs har gjorts och dokumenterats och samtal med berörda personer pÄ Scania har skapat förstÄelse för behovet av ett bÀttre och mer utvecklat arbetssÀtt.Scania vill bli bÀttre pÄ digital dynamisk geometrisÀkring för att kunna minska den idag relativt stora verksamheten med fysisk provning av prototypartiklar och fÀrdiga bilar. Ett förslag till ett nytt arbetssÀtt har tagits fram och förutsÀttningar för detta har undersökts pÄ företaget. Förslaget bygger pÄ ett ökat samarbete mellan grupper med olika ansvarsomrÄden kopplade till vilka krav som stÀlls pÄ lastbilen. Utöver den rent organisatoriska delen innefattar det Àven mer handgripliga förslag pÄ fortsatt arbete som bland annat behöver ett underlag i form av trovÀrdiga simuleringsmodeller.En jÀmförelse mellan resultaten frÄn dagens simulering och fysisk provning har genomförts och resultatet visar att vidare arbete med förbÀttring av de digitala modellerna krÀvs innan det nya arbetssÀttet kan anammas tillfullo..

Kariesprevalens i Irak och Sverige - en jÀmförelse och analys av faktorer

Som tandhygienist Àr det mycket intressant att studera karies-epidemiologiska undersökningar pÄ bÄde nationell och internationell nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva och jÀmföra kariesstatus (DMFT) hos 12-Äringar i Sverige och Irak, och nÄgra av de faktorer som kan pÄverka DMFT komponenternas roll och inverkan. För att besvara syftet anvÀndes information frÄn litteratur och tidskrifter samt WHO:s databas om lÀnderna. Resultatet visar att DMFT för 12-Äringar i Irak var 1.7 (2003) och i Sverige 1.0 (2005). DT-komponenten, d.v.s. obehandlad karies, var hög hos irakiska barn medan FT- komponenten var hög för danska barn (inga data tillgÀngliga för Sverige).

Sanning eller konsekvens? En studie av ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund och deras bild av den svenska arbetsmarknaden

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Systematiskt Brandskyddsarbete pÄ AarhusKarlshamn: Hur Lagen om skydd mot olyckor pÄverkar en större svensk industri

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

FRIVILLIG MERVÄRDESSKATT

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare undersöka de tillÀmpningsproblem som uppstÄr utifrÄn den frivilliga skattskyldigheten pÄ verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet Àr i vilken grad fastighetsÀgarnas ekonomi samt hyressÀttningen pÄverkas. Det Àr i huvudsak den rÀttsdogmatiska metoden som anvÀnds, med gÀngse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jÀmstÀlls med doktrin. För att fÄ ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervÀrdesskatten pÄverkar ekonomin för hyresvÀrd och hyresgÀst i ett mindre fastighetsbolag.MervÀrdesskatt Àr en konsumtionsskatt och en sÄkallad indirekt skatt i den mening att den ska vÀltras över pÄ slutkonsumenten, vilket nÀr det gÀller bostÀder och skattefria lokaler Àr hyresgÀsten. Fastigheter Àr undantaget den generella mer-vÀrdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstÄr i och med att fastighetsÀgaren inte fÄr lyfta mervÀrdesskatt pÄ t.ex.

Sverige i en nordisk valutaunion? : En analys baserad pÄ makroekonomisk teori och empiri frÄn 1999-2011

Syftet Àr att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska lÀnderna kan utgöra en optimal valutaunion. UtifrÄn ett svenskt perspektiv visar resultaten att det Àr lÀmpligast för Sverige att ingÄ i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa lÀnder har varit störst. Taylors rÀnteregel visar att Sverige och Norges rÀntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge prÀglas av störst ekonomisk integration.Vi har anvÀnt tvÄ olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrÄn ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors rÀnteregel. De bÄda tillvÀgagÄngssÀtten fokuserar pÄ hur ekonomiskt integrerade lÀnderna Àr, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln Àr den som har störst inverkan pÄ den beroende variabeln, vÀxelkursvolatilitet.

PrestandautvÀrdering av firmwares baserade pÄ öppen kÀllkod för routrar/brandvÀggar pÄ MIPS-arkitektur : JÀmförelse mellan Open-WRT, DD-WRT och Tomato firmware

Den hÀr undersökningen jÀmför prestanda hos tre olika firmwares som Àr baserade pÄ öppen kÀllkod. DD-WRT, Open-WRT samt Tomato Firmware för MIPS-arkitektur. Testerna följer tvÄ RFC som beskriver hur en prestandaanalys av ett nÀtverk ska genomföras.De sammanfattade resultaten pekar pÄ en vinnare som presterat generellt bÀttre genom alla tester och det var Tomato firmware. Dessa resultat Àr hÀmtade frÄn tre olika tester: genomströmningstest, svarstidstest och test med samtidiga sessioner.Undersökningen visar ocksÄ att prestandan rent generellt Àr vÀldigt jÀmlik över alla firmwares i de olika testerna. En viktig aspekt Àr att det finns ingen överlÀgsen vinnare, vilket beror pÄ, till exempel, hur konsekventa resultaten varit.

Sverige ? ett varumÀrke? : Hur Visit Sweden marknadsför Sverige internationellt

Bakgrund: Till Är 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer Àn fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igÄr i. Visit Swedens roll i projektet Àr att marknadsföra Sverige till mÄlgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda mÄlgrupper internationellt.FrÄgestÀllning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda mÄlgrupper?Vilken kommunikation finns med mÄlgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stÀrka Sveriges image hos resenÀrerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder anvÀnts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av Àmnet för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna. Intervjuer gjordes med representanter frÄn Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina mÄlgrupper utifrÄn analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rÀtt mÄlgrupp.

Blivande socialarbetares vÀlfÀrdspolitiska attityder i institutionell kontext : En jÀmförande studie mellan socionomstudenter i Sverige och Storbritannien

Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i de generella vÀlfÀrdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i vÀlfÀrden. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om det finns nÄgra likheter eller skillnader i vÀlfÀrdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktÀriserar olika vÀlfÀrdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign dÀr digitala enkÀter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de vÀlfÀrdspolitiska attitydmönstren i viss mÄn Äterkopplas till lÀndernas vÀlfÀrdsinstitutionella kontext men inte i sÄdan utstrÀckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsregimer..

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder. Vad skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige?

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder. Vad skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige?

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Meticillin-resistent Staphylococcus aureus hos hÀst : djurhÀlsopersonalens roll för att undvika vidare spridning

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och Àr ett stort problem inom humansjukvÄrden dÀr den orsakar vÄrdrelaterade infektioner. En ökad anvÀndning av antibiotika Àr en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin kÀnslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i lÀngden ökar morbiditet och mortalitet hos mÀnniskor och djur. Spridningen av resistenta bakterier pÄ sjukhus runt om i vÀrlden beror i sin tur till stor del pÄ grund av dÄliga vÄrdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA Àven blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror pÄ den nÀra kontakten som mÀnniskor och djur har till varandra. HÀstsjukhus bÄde i Sverige och utomlands har kunnat bekrÀfta utbrott dÀr samma stam av MRSA kontaminerat omrÄden i miljön, patienter och personal under en lÀngre tid, vilket tyder pÄ att bakterien har en stor förmÄga att överleva och spridas. HÀstar kan bÀra bakterien i den nasala passagen och pÄ huden utan att den orsakar infektioner, men lÄnga sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar Àr nÄgra faktorer som ökar risken för att bÀrare av MRSA utvecklar infektioner.

HjÀrtinfarkt ? patientens upplevelser av hjÀrtinfarkt efter utskrivning frÄn sjukhuset

Varje Är drabbas mÄnga svenskar av hjÀrtinfarkt, deras livsvÀrld och subjektiva kropp förÀndras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förÀndringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om omrÄdet, upptrÀda pÄ ett lugnt sÀtt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad patienter drabbade av hjÀrtinfarkt upplever efter utskrivning frÄn sjukhuset. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie.

Sex Sigma vid Coca-Cola Drycker Sverige AB: ett DMAIC-projekt för att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Coca-Cola Drycker Sverige AB. En av de största produktionskostnader som företaget har Àr koncentratet för dryck som köps in frÄn the Coca-Cola Company. Innan projektstart visste Coca-Cola Drycker Sverige AB att svinnet av dryck under produktionsprocessen var stort men hade ingen kunskap om vilka faktorer som orsakade svinnet. Coca- Cola Drycker Sverige AB har för ett par Är sedan implementerat förbÀttringsverktyget Sex Sigma i sin organisation och detta projekt har bedrivits som ett Sex Sigma-projekt. Syftet med detta projekt har varit att kartlÀgga var i processen svinn av dryck uppkommer, föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder samt implementera förbÀttringsÄtgÀrder med avseende pÄ att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->