I takt med samhällets utveckling och människans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida människan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslärares syn och uppfattning gällande motivation och dess betydelse. De frågeställningar studien utgått från är följande:- Hur definierar idrottslärare förmågan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslärare är viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg använder sig idrottslärare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats där metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av fyra idrottslärare verksamma inom grundskolans senare år.

Orden motivation och motivationsarbete är två ord som hör hemma i skolans värld men även utanför skolans väggar. De är i synnerhet viktiga inom ämnet idrott och hälsa, då många elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det är lättare att prata om motivation än att utföra det praktiskt. Elevers attityd till ämnet är det som är grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det är även den inställningen som är avgörande för om elever fortsätter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgång.

I Sverige är besvär i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och många personer lever med långvarig smärta. Många patienter som har långvarig smärta vill gärna prova på alternativ till medicinering och provar därför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smärtan. Forskningen kring dessa är ofta begränsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulära smärttillstånd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla går regelbundet på massage, samt utövar någon form av avslappningsteknik.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivå på ett företag. En vidare målsättning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mätmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 män. De fick dels besvara ett frågeformulär om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bära en accelerometer under 7 dagar i följd. Frågeformuläret bestod av delar av och hela redan befintliga frågeformulär: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hälsoenkät. Deltagarna delades in i två grupper efter aktivitetsnivå enligt accelerometrimätningen, de som uppnådde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.

Syfte: Syftet är att utifrån ett omvårdnadsperspektiv undersöka hur utvecklingen av syndromet sarkopeni på ett effektivt sätt kan förebyggas. Metod: Systematisk litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl varav 15 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som förebygger sarkopeni indelas i nutrition, styrketräning, vibrationsträning, och övrig fysisk aktivitet. Styrketräning kan med medelhög intensitet och proteinrik kost minska fettmassan, öka muskelmassan och muskelstyrkan och öka den fysiska funktionen. Fysisk aktivitet och ett stort proteinintag kan inte förhindra men bromsa utvecklingen av sarkopeni. Ett högt proteinintag i samband med träning är ett effektivt sätt att förebygga sarkopeni. Vibrationsträning kan stärka muskelgrupper och i kombination med styrketräning även öka muskelstyrka, rörlighet och muskelmassa. Slutsats: Fysisk aktivitet och då framför allt styrketräning kan motverka sarkopeni.

Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hälsa och kost är relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick på en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hälso-tema som behandlade kost, motion och välbefinnande. Mina frågeställningar lyder: ? Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut? ? Hur ser elevernas matvanor ut? ? Hur ser eleverna själva på sina skolprestationer och prestationer i övrigt? ? Har temaveckorna ändrat elevernas syn på någon av punkterna ovan? Jag har med hjälp av ovanstående frågor försökt se om fysisk aktivitet har någon koppling till hur eleverna ser på sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkäter som kompletterades med enskilda samtal angående enkätfrågorna. Enkätsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera så bra som möjligt i skolan med undantag av en elev.

Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie.

The aim of this work is to investigate what after-school teachers from various schools and after-schools feel about the importance of physical activity. But also how they work to stimulate and support children/pupils physical activity development in the after-school center.The work also highlights health from a physical perspective. The study provides a historic look of the conditions for the after-schools. Through qualitative interviews I want to find out how the after-school pedagogue thinks of physical activities importance for the health and development of the children. How they work with their new assignment Lgr11 to be a supplement to school.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i aktivitetsgrad mellan domänerna.  MetodStudien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens.

Denna studie undersöker lärare och elevers förhållningssätt till hälsa inom läroämnet idrott och hälsa. Detta gjordes genom två kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lärare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhållningssätten till hälsa användes hälsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lärare och elever uppfattade hälsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hälsa användes Quennerstedts hälsodiskurser.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hälsa. Enligt WHO så har övervikten fördubblats i Europa under de senaste årtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar än av svält. Även i Sverige så har övervikt ökat och fler barn väljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt ansträngning.Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hälsa hos barn i allmänhet. Syftet med studien var även att skapa en systematiserad bild av relevant forskning.13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och närmare genomgång av innehållet.Resultatet visade att de flesta artiklar hävdar att barn inte är tillräckligt fysiskt aktiva på förskolor och skolor. Fler barn väljer att ägna sig åt lugnare aktiviteter än fysiskt krävande lekar.