I dagens samhälle är det viktigt för företag att vara proaktiva och ha ett aktivt miljöarbete. Det blir allt vanligare att företag väljer att marknadsföra sig som miljötänkande, då kunder i allt större grad kräver att de och deras leverantörer är miljöcertifierade eller på annat sätt arbetar för en bättre miljö. Rapporten innefattar en miljöutredning över Llentabs verksamheter i Sverige. Syftet med miljöutredningen är att utreda Llentabs verksamheter i Sverige och ta fram deras mest betydande miljöaspekter. Detta för att kunna se vilken del inom företaget som påverkar miljön mest, för att därefter sätta in åtgärder där det bäst behövs för att minimera miljöpåverkan.

Sammantaget tyder analysresultaten på att tron på kameraövervakningens möjligheter och användbarhet är omfattande. Teman rörande trygghet och säkerhet för personal, kunder, elever och så vidare är återkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rädsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förändras med uppsättningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjälp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskräcka brott samt att underlätta identifiering och gripande av dem som eventuellt begår brott trots kamerorna. Problem som identifieras och ämnas åtgärdas med övervakning är ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering där mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlätta för verksamheten ochskydda från olyckor med mera genom användningen av kameraövervakning.

Katter hålls som husdjur i många länder i världen och har mycket olika levnadsvillkor. Denna rapports syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar olika hållningssätt har. De vanligaste sätten att ha sin katt i Sverige är som innekatt utan tillgång till utevistelse eller som utekatt vilket oftast innebär att katten är delvis inne och delvis ute. Frågeställningarna är: vilken boendesituation är att föredra ur kattens synvinkel? Vilka välfärdsproblem kan uppstå om katten bara är inne? Vilka välfärdsproblem kan uppstå om katten får gå ut? De specifika aspekterna som undersöktes var naturligt beteende (jakt), hälsa, utrymme, flerkatts-hushåll, miljöberikning och problembeteenden. Jaktbeteende är ett av kattens grundläggande beteenden och utförs även om katten får mat på annat sätt.

Examensarbetet har genomförts på smidesföretaget Bharat Forge Kilsta AB under cirka två månaders tid med målet att CE-märka tre omärkta lyftdon som väntat på att sättas i arbete. Projektet startade med en nulägesbeskrivning där information från företaget och litteratur samlades. Bl.a. erhölls information om krav, material och tidigare arbete. Även handledarna på Örebro Universitet bidrog med mycket kunskap.

Hastighet är den största enskilt bidragande orsaken till att personer dödas och skadas i trafiken den är också en stor bidragande orsak till att olyckor inträffar. I åtgärder mot detta och i ett led mot nollversionen har staten satt upp trafiksäkerhetskameror längs ett antal av våra vägar. Detta för att få ner hastigheten och på så vis göra trafikmiljön säkrare.Vilken verkan har dessa kameror, som stat påtvingat medborgarna, i verkligheten? Enligt undersökningen verkar de flesta anpassa sitt beteende när det finns en uppenbar risk att kameran ser dem. När de är utom blickfånget för kameran är det många som gasar upp för att sedan bromsa inför nästa kamera.

Att uppfylla Sveriges lag om betesgång under sommarhalvåret är inte helt lätt för alla mjölkbönder. Särskilt i de större besättningarna krävs noggrann planering inför betessäsongen, exempelvis gällande drivgångar, kotrafik och tillhandahållande av betesareal. Inte alla gårdar släpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesättningar behöver komma ut på bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmånaderna ska ha rätt till bete. I denna litteraturstudie undersöks betets påverkan på mjölkkor, betets fördelar samt nackdelar och hur de påverkar djurens hälsa och produktion. Tjänar bönderna då på att släppa ut sina mjölkkor på bete eller kan de lika gärna fortsätta ha kvar dem inomhus även under sommarhalvåret? Självklart finns det risker med att släppa ut korna ? risken för stångningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under betesperioden.

Denna rapport sammanfattar det examensarbete som utförts 2012 på kandidatnivå av Erika Dahlström och Josefin Hult på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Examensarbetet har utförts i samarbete med ÅF Technology AB i Västerås.Projektets idé uppstod i ett tidigare fiktivt högskoleprojekt där tanken om ett vindkraftverk skulle vara intressant för privatpersoner kom till. Detta projekt har vidareutvecklat denna tanke och projektet har då utvecklats till att syfta till att undersöka om det finns en marknad för miniverk i byggsatsform avsett för privatpersoner, vad marknaden efterfrågar samt utveckla och konstruera en miniverksmast. Ett miniverk är ett vindkraftverk som vanligtvis inte behöver bygglov.För att kunna besvara hur marknaden ser ut har omfattande research utförts samt en marknadsundersökning. Från researchen sågs att det finns liknande befintliga produkter vilket innebar att projektets syfte gick från att konceptutveckla ett helt miniverk till att differentiera vår produkt från konkurrenternas.

Geparder minskar i antal och dödligheten hos ungarna är väldigt hög. Syftet med denna litteratursstudie är att ta reda på varför gepardungar dör och vad som är de största orsakerna. Geparder är utsatta för predatorer på två sätt; rovdjur kan stjäla deras byten eller döda geparder. Därför är studien främst inriktad på vilda geparder. Anatomin skiljer sig mellan geparder och andra kattdjur eftersom de är världens snabbaste landlevande däggdjur. De föder många ungar och har en hög reproduktionsförmåga.

Detta examensarbete beskriver en utvärdering och sammanställning av hur företaget Sh bygg, sten och anläggning AB för tillfället arbetar med arbetsmiljöarbetet. Rapporten tar även övergripande upp frågor om arbetsmiljö inom byggbranschen, vanligt förekommande olyckor och skador samt den lagstiftning som finns och reglerar arbetsmiljöarbetet. Företaget ville få reda på hur arbetsmiljöarbetet fungerade, om det fanns skillnader mellan kontoren i Uppsala och Stockholm och om de följde föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom diskussioner med bl.a. platschefer och en sammanfattning av företagets övriga delar i arbetsmiljöarbetet kunde en allmän bild av det arbetet skapas och analyseras.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes på Forsmarks kärnkraftverk åt FTQ-avdelningen. FTQ-avdelning på Forsmark ansvarar för erfarenhetsåterföringens ärenden på anläggningen och försörjer organisationen med nya infallsvinklar gällande erfarenhetsåterföringstekniken. För cirka 10 år kom Forsmarks kraftgrupp AB till insikt att det fanns ett behov av att införa en aktiv erfarenhetsåterföringsprocess för att undvika upprepade misstag. Detta resulterade i att en ny avdelning skapades år 2008 med namnet FTQ. Denna avdelning skapade en databas med namnet ERFKA där man började samla in och lagra erfarenhetsåterföringsärenden.

Vid projektering av förskolor i dag förutsätts det att barn är i behov av hjälp vid en utrymningssituation. Detta ställer stora krav på brandskyddet, både tekniskt och organisatorisk. Syftet med denna rapport är att utreda barns beteende vid en utrymningssituation samt ställa det i relation till det organisatoriska och byggnadstekniska brandskyddet. För att besvara frågeställningen har tre fokusområden arbetats fram; byggnadsteknisk och organisatoriskt brandskydd vid förskolor samt barns beteende vid utrymning. Det byggnadstekniska brandskyddet är undersökt utifrån hur regelverk och rekommendationer är skrivna.

Sammanfattning Projektarbetet syftar till ett åtgärdsprogram för brandskyddet på SSAB- tunnplåts gamla fartygsmanufakturbyggnad i Luleå. De resulterade brandskyddsförslagen fastställdes genom riskidentifieringar och undersökningar av lokalens verksamheter. Analyser utfördes på de valda riskobjekten samt bearbetades med ett flertal metoder. Rapportens huvudsakliga beslutsstöd är ett datorbaserat simuleringsprogram, Fire Dynamics Simulator. Programmet genomför bland annat beräkningar på brand- och rökgasspridning, effektutveckling och temperatur i lokalens brandceller, på dess material och fordon.

Detta examensarbete är det avslutande momentet i Civilingenjörsutbildningen Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet och har genomförts mot företaget Firefly AB, vilket är ett av de världsledande aktörerna inom brandskyddssystem mot processindustrin. Firefly AB:s lösningar bygger på att i ett tidigt stadium upptäcka och förebygga uppkomsten av heta partiklar som är källan till brand och dammexplosioner i en tillverkningsprocess. Dessa typer av olyckor blir allt vanligare idag med ökad automatisering och produktionstakt inom industrin. De heta partiklarna detekteras med hjälp av unika patenterade gnist-/glöddetektorer, vilka huvudsakligen sitter placerade i de materialtransportrör som avlägsnar spån och damm från tillverkningsprocessen. Om en het partikel detekteras sätts en automatisk släckningsåtgärd in.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft har allt större krav ställts på verksamhetsutövaren som individ och ägare till objektet med avseende på brandskydd. Denna lag innebär att den statliga målstyrningen har rätt att utöva tillsyn på diverse aktörer. Innebörden av lagen som trädde i kraft första januari (2004) är att verksamhetsutövaren själv står för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprättad. Detta innebär att räddningstjänstens ansvar är att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgängligt. Syftet med examensarbetet är att komma med åtgärdsförslag/-förbättringar gällande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade områden på Westinghouse bränslefabrik.

Målet med denna uppsats är att se vilka författningar som gör sig gällande vid planering, byggande och drift av en vägtunnel, främst med avseende på samråd men även brand och personsäkerhet. Processen kring att planera en tunnel är väl reglerad och innefattar många lagar. Väglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, när de olika stegen ska utföras, vad de ska innehålla samt när och med vilka samråd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar främst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkännas, men innehåller även generella regler om förebyggande skyddsåtgärder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs också gällande vid planeringen av en vägtunnel med avseende på detaljplaner och Länsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet.