Denna uppsats behandlar lärarens arbete kring bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och så fall hur, de använder sig av formativ bedömning och återkoppling i deras arbete när de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera väl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lärarnas arbetssätt kring bedömning skiljer sig en del åt men att det finns en tydlig koppling till betygssättning som är målet för samtliga lärare.

En explorativ studie har gjorts för att undersöka ett eventuellt förväntningsgap och dess effekter kring den nya rekommendationen för FoU mellan analytiker och redovisningsexperter. Det finns många tankar kring de nya redovisningsreglerna av FoU. Det väcker en diskussion kring fördelar och nackdelar med att aktivera och direkt kostnadsföra FoU-utgifter. Fou räknas som en immateriell tillgång vilket innefattar svårigheter att beräkna det framtida värdet för tillgången. De nya reglerna sägs ge en bättre matchning och bli ett rättvisare system.

Uppsatsen fokuserar på skapandeprocessen kring prototypen av det interaktiva och generativa elektroakustiska verket City Sound Generator. De konstnärliga beslut som togs under arbetsprocessen kommer att diskuteras i relation till rådande tekniska och konceptuella restriktioner, tidigare forskning samt andra kompositörers verk. Vidare kommer dessa beslutsreflektioner ligga till grund för en diskussion kring huruvida prototypens klingande resultat bör benämnas som musik eller inte..

Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar.

Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA.

Elevers motivation, lärande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans värld. Då studier saknas på området kring hur elever påverkar eller påverkas av skolans fysiska miljö, har en enkätundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utsträckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö är sval och oklar. Ytterligare forskning på området elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslås.

Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.

Denna kandidatuppsats syfte är att analysera svensk bibliotekspolitisk debatt kring årtalen 1912 och 1974. Teori och metod som används vid analysen utgår från diskursteori och diskursanalys. Materialet består i artiklar från tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrån antagandet att det kring tiderna vid årtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfären, skett förändringar i föreställningar kring folkbibliotekets roll i samhället. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i två övergripande diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa två diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pågått diskursiva kamper mellan olika läger för att få definiera diskursernas innehåll.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom grundskola och grundsärskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor.

Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som är tänkt att användas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta är en undersökning som syftar till att ta reda på vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och åsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de även fått berätta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser på teknik och genus i allmänhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefär lika ut med något undantag.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriär, familjeliv och identitet. Dessa ämnen är saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns många tankar och frågor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man får livspusslet att gå ihop och hur tankar kring identitet, karriär och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrån två synsätt, dels från det individuella planet, där jag utgår från mina intervjuer och berättar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv där jag sätter informanternas berättelser i ett större samanhang, men fokus på unga människors situation i Sverige..

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga..

Konsumenter använder varumärken dagligen och exponering av varumärken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, människor och så vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter använder varumärken för att bygga upp sin självbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumärken. Varumärken i sig är bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först då de sätts in i ett sammanhang och får en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte är att utifrån ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumärke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frågeställningen: ?Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumärke??.

Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i årskurs tre ser på sin närmiljö. Vidare vill vi ta reda på hur pedagoger arbetar med närmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkät. Resultatet visar att eleverna i studien utgår ifrån sin bostad och pedagogerna utgår ifrån skolan när de reflekterar kring närmiljön. Undersökningen uppmärksammar också att pedagogerna verkar tänka på närmiljö på två sätt, dels professionellt och dels privat.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.