Syfte med vår undersökning har varit att ta reda på vilka eventuella föreställningar elever som gått ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa föreställningar är. Undersökningen bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland gymnasieelever som gått ut grundskolan våren 2006. Resultatet i vår studie visar att majoriteten av de tillfrågade eleverna lämnat svar som innehåller vardagsföreställningar, såsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bära med oss i vår kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstå evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

Vid varje nytt projekt står landskapsarkitekten inför en oändlig mängd ny information som direkt eller indirekt har potential att påverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den här uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och åsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. Målet är att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förståelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnärliga friheter.

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har växt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hållbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hållbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, främst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnå meningsfullhet kring hållbarhetsarbetet och redovisningen av detta är det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, något som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder: Vilka undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna? På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar? I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära.

Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid..

Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ?Syror och baser?, ?pH-skalan? och ?Neutralisation?.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (Pedagogue´s experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

I samband med att Wechsler Memory Scales-III översatts och utprovats för svenska och norska förhållanden har deltestet Ansikten analyserats med avseende på fenomen som sedan tidigare är kända kring ansiktsigenkänning. Med hjälp av signaldetektionsteori har den eventuella förekomsten av own race bias och könsskillnader undersökts samt kontrollerats för ålder och utbildning. Slutsatsen är att varken kön eller etnicitet har någon avgörande påverkan på testresultatet och de behöver därför inte särskilt beaktas när personer liknande de som ingår i utprövningsgruppen testas med WMS-III. Förslag ges på fortsatt forskning kring deltestet Ansikten i Sverige..

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet.

Bakgrund: Som lärare i svenska som andraspråk upplever vi att det finns en risk attandraspråkselever inte aktivt tränas i att reflektera. Förmågan att kunnareflektera över det man lär sig, och vidare att försöka förstå hur man lär sig, trorvi är en kunskap som andraspråkseleven inte har råd att klara sig utan. På olikahåll har vi kommit i kontakt med aktivt lärande, ett pedagogiskt förhållningssättsom är upplevelsebaserat och elevaktivt - man lär sig utifrån gemensammaaktiviteter, kring vilka man reflekterar. Stommen i aktivt lärande bygger bl.a. påJohn Deweys klassiska tes ?learning by doing?.

Uppsatsens syfte är att försöka utreda en eventuell relation mellan mål- och uppköpsföretagets q-värden och aktieägarnas avkastning i samband med ett företagsförvärv, samt vilken relation som skapar störst aktieägaravkastning. Teorin kring Tobins q samt teorier kring aktieägarnas avkastning i samband med företagsförvärv och faktorer som påverkar denna ut-gör grund för uppsatsen. Henri Servaes artikel om företagsförvärv och Tobins q på den amerikanska marknaden fungerar som refe-rensstudie. En kvantitativ undersökningsmetod med hypotesprövning används i arbetet. Relationen mellan mål- och uppköpsföretagens q-värden och aktieägarnas avkastning analyseras med multipel regression.

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.       Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu..

Detta examensarbete handlar om utvärdering i skolan. I bästa fall kan utvärdering, enligt en av våra informanter, tala om vad som gått fel och leda läraren tillbaks på banan igen, eller från ?way-off? till ?speaking terms? som dessutom fått bli vår undertitel. Genom intervjuer undersöker vi fenomenet utvärdering samt vad det innebär för våra intervjuade lärare. Intervjuerna har bearbetats med fenomenologisk metod för att sedan kopplas till forskning kring utvärdering, professionsutveckling och kvalitet i skolan.

Uppsatsen syfte har varit att undersöka rättsliga förutsättningar för ersättningsfrågor, kompensationsåtgärder och skyddsåtgärder vad beträffar rennäringen och järnvägsprojekt. Undersökningen har genomförts bl.a. genom att jag har intervjuat representanter för Banverket. Materialet har sedan bearbetas till syftet för uppsatsen. Utöver intervjuerna har jag använt mig av lagstiftning, förarbeten, rättspraxis, doktrin, utredningar från Banverket samt universitetspublikationer.