Sök:

Sökresultat:

21753 Uppsatser om Hästförsäkring - Sida 23 av 1451

En gemensam vÀrdegrund : Förskolepedagogers förestÀllningar kring lÀroplanens övergripande mÄl

Examensarbete 10 poĂ€ngi LĂ€rarutbildningenVĂ„rterminen 2007SAMMANFATTNINGÅsa Lobsien, Annette Persson & Jennie SandbergEn gemensam vĂ€rdegrund? Förskolepedagogers förestĂ€llningar kring lĂ€roplanens övergripande mĂ„lEn studie om den gemensamma vĂ€rdegrunden inom förskolan?Engelsk titel: A common value-system: Pre-school teachersÂŽ thoughts about the general objectives of the Swedish curriculum.VĂ€rdegrunden Ă€r ett omdiskuterat begrepp som Ă€r svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„. Alla talar vi om en vĂ€rdegrund, men hur ska det kunna vara en och samma vĂ€rdegrund om inte vi inom förskolan för stĂ€ndiga diskussioner om innehĂ„llet och vad vĂ€rdegrunden stĂ„r för. Avsikten med vĂ„rt examensarbete har varit att undersöka pedagogernas förestĂ€llningar kring begreppet vĂ€rdegrunden samt hur pedagogerna arbetar med vĂ€rdegrunden i förskolan. För att finna svar pĂ„ detta har vi lĂ€mnat ut intervjuenkĂ€ter och haft fokussamtal med pedagoger pĂ„ tvĂ„ förskolor.

Pia Sundhage - FÄtt mer Àn Zlatans signerade cykel : Studie kring gestaltningen av damfotboll isvensk kvÀllspress under mÀsterskapsÄren 2009 och 2013

Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvÀllstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men Àven hur gestaltningen i rapporteringenförÀndrats. För att kunna se denna förÀndring har Ären 2009 och 2013 undersökts för attjÀmföra dessa tvÄ Är med varandra. Dessa Ärtal valdes för att de var mÀsterskapsÄr dÀrEuropamÀsterskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frÄgan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna frÄn den 1 januari till den 31 oktober under bÄde 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att fÄ svar pÄ hur hans redaktion tÀnker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll.

Sverigedemokraterna och medias objektivitet : En kvalitativ innehÄllsanalys av tvÄ dagstidningar kring valet 2014

Objektivitet i journalistiken Àr viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osÀkerhet. Detta pÄverkar bilden vÀljarna fÄr av SD. Syftet med denna studie Àr att granska objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. HÀr anvÀnds WesterstÄhls definition av objektivitetsbegreppet för att svara pÄ om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras Àven om nyhetsrapportering kan sÀgas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier.

Teknik och kÀnsla : konstruktioner i samtal med lÀrare inom högre musikalisk utbildning

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Pedagogiskt ledarskap : Ett tydliggörande av rektorns uppdrag och ansvar?

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.

Att skapa fo?rutsa?ttningar fo?r god praxis kring internationell medarbetarmobilitet : En systemutveckling av ett processto?djande informationssystem vid IKEA

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Inskolning : I trygghet och samverkan

I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Envars befogenheter och rÀttigheter med sÀrskild inriktning pÄ vÀrdar

Denna uppsats behandlar de potentiellt brottsbekÀmpande rÀttigheter och befogenheter som tillkommer oss alla. FrÀmst behandlas nödvÀrn och envarsgripanden som Àr de kanske tvÄ viktigaste stadganden i detta sammanhang. Uppsatsen trycker pÄ vikten av kunskap kring dessa omrÄden och utvecklar dem för att ge lÀsaren nödvÀndig kunskap. Den tar förutom de tvÄ viktiga juridiska stadganden ocksÄ upp en inledande diskussion kring grundlÀggande fri och rÀttigheter och en snabb genomomgÄng av grundlÀggande straffrÀtt. Detta för att de som kanske inte vardagligt i sitt arbete eller i sina studier arbetar med denna typ av frÄgor skall fÄ med sig en viktig bas inför den fortsatta fördjupande diskussionen kring envarsgripande och nödvÀrn.

Inkludering : En studie kring lÀrares uppfattningar om begreppet inkludering

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Pedagogisk dokumentation : Pedagogers syn pÄ inlÀrning i samband med individuella utvecklingsplaner (IUP)

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Dyslexi - sett ur ett elev-, förÀldra- och specialpedagogperspektiv

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur högstadieelever i Äk 7-9 med diagnosen dyslexi, dessa elevers förÀldrar samt studiens specialpedagoger upplever arbetet kring elever med denna diagnos. Vi Àmnar Àven granska huruvida den undersökta skolan antar ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv pÄ elever med denna diagnos.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med diagnosen dyslexi. Litteraturdelen innehÄller forskning kring en skola för alla, inkludering, olika specialpedagogiska perspektiv och naturligtvis forskning kring diagnosen dyslexi ur olika infallsvinklar.I studien har semistrukturerade intervjuer anvÀnts för att se hur elever med diagnosen dyslexi, deras förÀldrar och specialpedagoger upplever arbetet kring dessa elever. Vi ville ocksÄ se om vi utifrÄn dessa intervjuer kunde dra nÄgra slutsatser om den aktuella skolan hÄller fast vid det traditionella kategoriska arbetssÀttet eller om skolan har anammat det, enligt styrdokumenten, förordade relationella arbetssÀttet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr studie pÄ att elever med diagnosen dyslexi, deras förÀldrar och specialpedagogerna Àr förhÄllandevis nöjda med sitt gemensamma arbete kring dessa elever. Skolan lever fortfarande delvis kvar i det kategoriska arbetssÀttet, men samtliga tre informantgrupper verkar vara tillfreds med detta faktum.

Samverkan- en bro mellan skola och hem : en kvalitativ undersökning om hur samverkan mellan skola och hem fungerar i en kommun i Ärskurserna 7-9 

Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring hur skola och hem i Ärskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda pÄ detta anvÀndes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers Äsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgÄr frÄn Àr Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sÀtt att se pÄ samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen anvÀnder sig av tvÄ kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

MÅNGFALD : En studie baserad pĂ„ pedagogers syn pĂ„ och arbete kring begreppet mĂ„ngfald i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna pÄ förskolan resonerar kring begreppet mÄngfald samt hur de beskriver att de arbetar med detta i sin verksamhet. Vi valde att göra en kvalitativ studie baserat pÄ Ätta intervjuer pÄ tvÄ separata förskolor. Resultatet visade att mÄngfald var ett komplext begrepp som pedagogerna tolkade pÄ olika sÀtt,  men inte diskuterades inom arbetslaget. Pedagogerna arbetade med mÄngfald i den dagliga verksamheten dÀr de flesta lyfte barnens likheter och olikheter. Resultatet visade att mÄngfaldsarbetet utfördes pÄ en daglig basis och att det sÀllan förekom nÄgon fördjupad aktivitet kring mÄngfald.

Effekter av CI-Terapi hos patienter som drabbats av stroke

Varje Är insjuknar 30.000 svenskar i stroke, av dessa avlider 10.000 personer. De som överlever behöver effektiv rehabilitering. CI-Terapi Àr en behandlingsform dÀr den mindre pÄverkade extremiteten fixeras och den paretiska extremiteten tvingas till rörelse. Syftet med studien Àr att granska befintlig forskning angÄende CI-Terapins effekter pÄ rörelseförmÄgan och beteendeförÀndringar hos individer som drabbats av stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr data söktes pÄ Cinhal, Pedro, Pubmed, Academic Search och Swemed.

Maktens identitet -En intersektionell textanalys av barnböcker

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lÄnade böckerna av förskolor och skolor pÄ Malmös stadsomrÄdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ etnicitet och genus. Analysmetoden Àr influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförstÄelse- förstÄelse samt förklaring- förstÄelse. Vi presenterar ett sÀtt att tolka barnböcker som lÀses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om Àn begrÀnsade i kulturell mening.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->