Sökresultat:
2874 Uppsatser om Hästens beteende - Sida 9 av 192
Etik i revisorsbranschen
Under senare Är har intresset för etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom nÀringslivet, bÄde inom företag och i olika yrkesgrupper. VÄra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s etikregler, hur de Àr skrivna samt vilken syn revisorer har pÄ dem. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer utöver FAR:s etikregler som pÄverkar det etiska beteendet hos revisorer samt pÄ vilket sÀtt revisionsbyrÄerna arbetar för att frÀmja etiskt beteende bland sina anstÀllda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem revisorer vid olika revisionsbyrÄer i LuleÄ.
Ăkad Ă„tervinning? En statistisk analys av tvĂ„ teoretiska vĂ€gar framĂ„t! : Studenters syn pĂ„ Ă„tervinningsfrĂ„gan
Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur Ätervinningsföretag borde gÄ tillvÀga i sina försök att höja Ätervinningsgraden. För att kunna utrÀtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer Àven att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstÀmmelse mellan individers avsikter och deras beteende..
JÀmstÀlldhet bland brÄkstakar och hjÀlpfröknar i en feminiserad skola - existerar det?
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka nÄgra lÀrares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förÀndrat elevers beteende och lÀrares undervisningsformer, hur insatta lÀrarna Àr i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lÀrarna uppfattar, bemöter och hanterar tvÄ olika kön i samma klass. Med hjÀlp av intervjuer med fyra lÀrare har jag sökt svar pÄ dessa frÄgestÀllningar. Resultaten visar att lÀrarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar Àr "brÄkstakar" och flickor Àr "hjÀlpfröknar". Det har Àven visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader Àr lÄg bland lÀrarna. NÄgra slutsatser Àr att elevers beteende och studieresultat Àr följder av den feminisering som de senaste decennierna Àgt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lÀrarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig Ät beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lÀrare..
HjÀlpa eller StjÀlpa? Konsumentens förhÄllningssÀtt gentemot ekologiska klÀder och informationens betydelse för skapandet av ett beteende.
Sammanfattning Uppsatsens titel: HjĂ€lpa eller StjĂ€lpa? - Konsumentens förhĂ„llningssĂ€tt gentemot ekologiska klĂ€der och informationens betydelse för skapande av ett beteende. Universitet: Lunds Universitet, Service Management, Campus Helsingborg. Ămne/NivĂ„: SMTX06, Kandidatuppsats 15 p Seminariedatum: 29 maj, 2008 Författare: Olivia Borsos, StĂ©phanie Carlström och Malin Engblom Handledare: Stefan Gössling och Pia Valentin Rehncrona Nyckelord: Ekologiska klĂ€der, konsumtion, information och beteende Syfte: Syftet med denna undersökning var att studera hur konsumenter förhĂ„ller sig till ekologiska klĂ€der inom konfektionsbranschen med utgĂ„ngspunkt i konsumenternas attityd och beteende. Vidare ville vi Ă€ven undersöka om och hur en attityd inverkar pĂ„ konsumenters mottagande av information om ekologiska klĂ€der.
Effekter av kastration pÄ kortisol- och serotoninnivÄer hos hund : samband mellan hormoner och beteende
Hur hundars beteende pÄverkas av kastration Àr till stor del oklart men antalet kastrerade hundar ökar i Sverige och en vanlig anledning till kastration Àr beteendeproblem som Àgaren hoppas ska minska hos hunden. Att undersöka om koncentrationer av hormoner med beteendekoppling förÀndras efter kastration och om detta korrelerar till förÀndringar i
beteende skulle kunna bidra till mer kunskap om hur hundar pÄverkas av kastration.
I det hÀr examensarbetet studerades sju tikar och tre hanhundar före och upp till fyra veckor efter kastration genom att analysera urinprov avseende koncentrationer av hormonerna kortisol och serotonin samt genom beteendeenkÀter till hundarnas Àgare. Kortisol Àr ett viktigt stresshormon och serotoninsystemet Àr i hög utstrÀckning inblandat i det psykiska vÀlbefinnandet. Dessutom analyserades kreatinin som anvÀnds som en markör pÄ hur koncentrerad urinen i provet Àr. I arbetet redovisas dÀrför kvoterna mellan hormon- och kreatininkoncentrationer.
Tikarna hade signifikant lÀgre kortisolnivÄer efter kastrationen Àn före.
Beteende och fysiologiska reaktioner hos mÀnniskovana grÀvlingar i fÀlla
Det hÀr Àr en studie med syftet att ta reda pÄ hur grÀvlingar reagerar pÄ att vistas i fÀlla och om det kan pÄvisas att djuren upplever stress. FÀllvistelserna har varit korta och lÄnga, under dagtid samt nattetid. GrÀvlingarnas beteenden, hjÀrtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns Àven en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fÀlla, men Àven under de nÀrmast följande dygnen efterÄt samt under en avslutande period av naturligt beteende.
?Varken E=mc2 eller Det förlorade paradiset rafsades ihop av en festprisse? : En kvalitativ studie om introvert beteende i skolan
Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvÀrlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan pÄverka elevers utbildning. Vi lyfter Àven fram lÀrares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgÄr ifrÄn Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv pÄ introvert beteende för att kunna identifiera och analysera vÄra resultat. Studiens metod Àr en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del rÄder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sÀllan anvÀnds i verksamheten utan istÀllet beskrivs i andra termer, vilka dÄ delvis kan ha en annan innebörd.
Vad vet man? Vad gör man? : KartlÀggning över tid av koronarpatienters livsstilskunskap och beteende efter en hjÀrtinfarkt
Vetskapen om att hjÀrtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjÀrtskyddande livsstil gör omrÄdet mycket intressant.Syfte: Att göra en undersökning över tid angÄende livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjÀrtinfarkt med fokus pÄ fysisk aktivitet, stresspÄverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.Metod: EnkÀtutskick gjordes till tvÄ patientgrupper, som haft hjÀrtinfarkt för 2-4 mÄnader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 Är sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. Resultat: KunskapsmÀssigt framgick det att bÄda grupperna hade överlÀgset bÀst kunskaper gÀllande rökning och stress. Störst osÀkerhet rÄdde inom omrÄdet frukt/grönsaker. Efter tvÄ Är sÄg man att samtliga omrÄden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjÀrtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga omrÄden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant frÄn de övriga.
Varför blir det ibland sÄ fel i mötet med personer med demens? - En litteraturstudie
Bakgrund: NÀr en person drabbas av svÄr demens innebÀr det problem med
varseblivning, aktivitet, minne, tÀnkande och kommunikation. Det Àr vanligt att
betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de
upplever vÄrdlidande. Agitation Àr en övergripande term som ofta anvÀnds som
benÀmning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och
skrik. Agiterat beteende kan uppstÄ pÄ grund av vÄrdpersonalens beteende. Detta
kan vara till exempel prealistiska förvÀntningar och krav, maktkamper, inte
avpassande och motsÀgande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner,
okunskap om vÄrdtagarens behov och utmattning hos vÄrdpersonal.
Att styra genom tydlighet : En fallstudie om hur DeLaval anvÀnder beteendeutvÀrdering som styrmedel samt upplevelser av styrningen
Denna studie genomförs pÄ det multinationella företaget DeLaval. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med högsta personalchef samt med fem chefer pÄ företaget. Syftet Àr att undersöka sÀttet pÄ vilket en utvÀrdering av medarbetarnas beteende fungerar som styrmedel. De frÄgor vi genom studien besvarar Àr dels varför DeLavals högsta personalchef implementerade den bedömningsmall som under medarbetarsamtalen anvÀnds för att bedöma de anstÀlldas beteende och dels hur man vill anvÀnda bedömningsmallen som styrmedel. Utöver detta undersöks hur denna styrning upplevs av ett antal chefer pÄ företaget.
FramgÄngsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonÄren som uppvisar ett utagerande beteende
Abstract
Malmö högskola, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap
Titel: FramgÄngsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonÄren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior.
Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena Hörnfeldt
Typ av arbete: Examensarbete 15 högskolepoÀng, avancerad nivÄ.
Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim
Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgÄngsrika hanteringsstrategier, nÀr det gÀller arbetet med elever i Äldrarna 13 ? 19 Är som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen Àgde rum pÄ tvÄ högstadieskolor i ett medelstort samhÀlle samt pÄ en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad.
Actor observer bias : PÄverkar könet hur vi attribuerar?
Actor-observer bias Àr benÀgenheten för mÀnniskor att attribuera sitt eget beteende utifrÄn omstÀndigheter och andras beteende utifrÄn deras person. Vi tenderar dessutom att favorisera och vara mer förlÄtande i attributionerna till de som tillhör vÄr ingrupp. Studiens syfte var att undersöka huruvida graden av tillhörighet till ingruppen, kön, pÄverkar hur vi attribuerar. Studien genomfördes med 102 deltagare, 51 kvinnor och 51 mÀn. En konfliktsituation mellan ett par presenterades för deltagarna dÀr den ena parten i förhÄllandet (X) beter sig illa mot den andra.
Hundar och kommunikation
I dagslÀget saknas det erforderlig mÀngd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och mÀnniskor som inte Àr bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer, sammanstÀlla information om hundsprÄk och hundars beteende pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehÄllet. Rapporten innehÄller Àven en fördjupning som erbjuder lÀsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som pÄverkar hundars beteende. Rapportens bygger pÄ en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, dÀr lÀsaren sjÀlv kan styra sin egen kunskapsinhÀmtning..
Ungdomars avvikande & hotfulla beteende i media
Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hÀlsa och samhÀlle VÄrterminen 2007 Syftet med min uppsats Àr att genom en diskursanalys av mediatexter klarlÀgga hur avvikande beteende bland ungdomar framstÀlls av media och dÀrigenom kan konstrueras i samhÀllet. Syftet leder fram till följande frÄgestÀllningar:o Vilken bild skapar medias framstÀllning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgÄngspunkt för min studie som Àven till stor del grundar sig i tidigare forskning inom omrÄdet dÀr artiklar frÄn Brottsförebyggande rÄdets tidsskrift ApropÄ blir anvÀndbara i min analys. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit Àr att media framstÀller en ganska hotfull bild av ungdomar i samhÀllet och medias nÀrmande av underhÄllningsindustri innebÀr att det mÄnga gÄnger Àr en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (ApropÄ Nr 3 2001).
Tidiga insatser i förskolan : För barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende
Studiens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollÀrare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus pÄ barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet Àr ocksÄ att belysa nÀr pedagoger i förskolan upplever att barn Àr problemskapande. Studien Àr kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebÀr att tolka och sÀtta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med Ätta förskollÀrare pÄ fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori anvÀnts i första hand.