Sök:

Sökresultat:

317 Uppsatser om Hästar i trafiken - Sida 16 av 22

Bilens framtid i Malmö

Denna uppsats, Bilens framtid i Malmö ? elbilar och bilpooler?, har som mÄl att utifrÄn beskrivningar av dagens biltrafiksituation i Malmö samt av de övergripande negativa effekterna den innebÀr för mÀnniskor och för miljö, leda fram till en presentation av en eventuell lösning pÄ dessa aspekter. Bakgrunden till vÄrt stÀllningstagande att inrikta oss pÄ elbilar och bilpooler utgörs av biltrafikens miljöpÄverkan frÀmst avseende luftföroreningar, buller samt trÀngsel. VÄr process med att bygga upp en teoretisk grund att stÄ pÄ inför vÄrt fortsatta arbete har gjort att vi anvÀnt oss av en del vedertagna metoder. Litteraturstudierna har haft en mÀngd olika syften, bland annat har de gett oss insikt i trafikutvecklingen i Malmö de senaste decennierna, förklarat trafikens skadliga effekter pÄ miljön, förklarat fördelarna men Àven nackdelarna med elbilen samt gett oss exempel pÄ bilpoolsutvecklingen sÄvÀl nationellt som ur ett Europaperspektiv.

Uppföljning av lokförare pÄ SJ och Green Cargo i Region VÀstra Sverige, med beviljad dispens frÄn hÀlsoföreskrifterna, avseende ev. olyckor eller olyckstillbud

JÀrnvÀgstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens JÀrnvÀgar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för sÀkerhetsuppföljning av den spÄrbundna trafiken i Sverige. AvsevÀrda tekniska förbÀttringar har lett till betydande ökad sÀkerhet sista 15 Ären. Lok-/tÄgförare arbetar under sÀrskilda medicinska sÀkerhetskrav, reglerade enligt jÀrnvÀgslagen (2004:19) och i JÀrnvÀgsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens frÄn vissa av dessa sÀkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. FöretagshÀlsovÄrden har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.

Strategiska alliansers pÄverkan pÄ det enskilda medlemsföretaget - en analysmodell

I dagens hÄrdnande konkurrens har mÄnga företag fÄtt erfara att de mÄste samarbeta för att stÀrka sin konkurrensförmÄga och framvÀxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton Ären varit ett av de mest framtrÀdande inslagen i den internationella affÀrsvÀrlden. Litteraturen som behandlar ÀmnesomrÄdet strategiska allianser Àr omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen Àr dock att den nÀstan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrÄn alliansens perspektiv och inte utifrÄn de ingÄende företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat pÄ det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fÄtal faktorer istÀllet för att se till hur alliansmedlemskapet pÄverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlÀnkas till företagets förmÄga att tillfredsstÀlla kunderna. Mot bakgrund av ovanstÄende torde det sÄledes vara intressant att försöka fÄ fördjupad förstÄelse för hur ett alliansmedlemskap pÄverkar det enskilda företaget.

RiskvÀrdering vid vÀgarbete

Stockholmsregionen Àr Sveriges mest trafikintensiva. VÀgarna belastas hÄrt och mÄste byggas om och underhÄllas av vÀgarbetare medan trafiken ska flyta pÄ som vanligt. VÀgverket produktion utför drift, underhÄlls- och tillbyggnadsarbeten Äret runt pÄ Stockholms vÀgnÀt. VÀgarbetarna upplever att de utsÀtts för stora risker nÀr de utför sitt arbete pÄ vÀgarna. Inför dessa arbeten ska det utföras arbetsberedningar med riskbedömningar.

Klassificeringssystem för hÄllbar stadsutveckling

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

KartlĂ€ggning och utformning av det systematiska arbetsmiljöarbetet: en studie utförd pĂ„ Hans Nilssons Åkeri AB

Hans Nilssons Åkeri AB Ă€r ett transportföretag inom koncernen LBC Bolagen i Nordöstra Götaland. Företaget transporterar frĂ€mst gods frĂ„n LantmĂ€nnen, betongvĂ€ggar och hus. Företaget har tio anstĂ€llda, utöver arbetsgivaren, varav en Ă€r transportledare. Studiens syfte var att kartlĂ€gga det systematiska arbetsmiljöarbetet pĂ„ Hans Nilssons Åkeri AB för att vidare kunna utföra grundlĂ€ggande undersökningar. Undersökningarna, i form av PLIBEL, ASA, intervjuer och enkĂ€ter, utgjorde grunden till Ă„tgĂ€rdsförslagen och dokumenten för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Reparation och underhÄll ur ett livscykelperspektiv: Korrosion av betongbroar

En fungerande infrastruktur Àr viktig för Sverige dÀr brokonstruktionerna innehar en viktig roll dÄ landets naturlandskap Àr fyllt av hinder som man mÄste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslÀngd pÄ 120 Är och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krÀvs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners bestÀndighet har under de senaste decennierna fÄtt en allt större betydelse. Anledningen till detta Àr att en del av de Àldre betongkonstruktionerna visat tecken pÄ tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dÄlig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpÄfrestningen under driften sÄ som exempelvis vÀgsalt och tyngre transporter.

Vellinge Centrum : Centrumförnyelse

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.

HÄllbarhetscertifiering av stadsdelar : En jÀmförelse mellan utlÀndska certifieringsystem, svenska aktörers Äsikter och svenska hÄllbara stadsdelsprojekt

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa i den somatiska vÄrden : En litteraturstudie om vÄrdpersonals upplevelser och attityder

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sÀmre balans och styrka jÀmfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes Àr att kronisk instabilitet i fotleden Àr vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriÀr. Följande tre frÄgestÀllningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sÀmre resultat i balanstestet SEBT, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lÀgre styrka, jÀmfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: BalansförmÄgan testades genom att mÀta rÀckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest dÀr antal repetitioner rÀknades.

Svaleboskogens förskola

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

BarriÀrer i Karlstad : en översiktlig analys

Överallt i samhĂ€llet finns en mĂ€ngd olika fysiska barriĂ€rer som fungerar som grĂ€nser och hinder. BarriĂ€rerna kan pĂ„verka rörelsemönstren hos stadens invĂ„nare och de kan pĂ„verka utvecklingen av staden. Begreppet barriĂ€r har en nĂ„got negativ klang men det Ă€r viktigt att tĂ€nka pĂ„ att barriĂ€rer kan vara sĂ„ mycket mer Ă€n hinder. MĂ„nga av de naturliga barriĂ€rerna, som vattendrag och berg, Ă€r viktiga för stads- och landskapsbilden. Andra barriĂ€rer, som till exempel vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar, har haft en stor betydelse för stĂ€ders utveckling, de Ă€r ocksĂ„ en förutsĂ€ttning för att dagens samhĂ€llen ska överleva. MĂ„let med examensarbetet, BarriĂ€rer i Karlstad ? en översiktlig analys, har varit att ta fram en översiktlig analys av de största fysiska barriĂ€rerna i Karlstad.

Somliga gÄr med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhÀllet syns dem?

FrÄn det att jag började första klass har jag förutom de första tvÄ veckorna fÄtt gÄ eller cykla sjÀlv till skolan. Innan man började fjÀrde klass fick man inte cykla, sÄ efter att jag började just fjÀrde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom tvÄ olika radhus- och villaomrÄden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksvÀg med tung och vÀltrafikerad trafik. HÀr fanns reglerade övergÄngstÀllen och vid det övergÄngstÀlle som ledde till min lÄgstadieskola stod det alltid skolpoliser.

Lessebo kommun : samordnad varudistribution

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade Ă„r 2012 en avsiktsförklaring om att gĂ„ med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs lĂ€n. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gĂ„ med i samarbetet. Thures utrĂ€kningar baserades pĂ„ uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs lĂ€n som ingĂ„r och kostnaderna kan i nulĂ€get mer exakt berĂ€knas. Det Ă€r tre kommuner som i nulĂ€get inte ingĂ„r och det Ă€r Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4).

Designutveckling av energidisplayen Eliq - En mÄlgruppsbaserad formgivningsprocess

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->