Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförrÄd och strategianvÀndning pÄ arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svÄrare för att minnas visuellt presenterad information med hjÀlp av en fonologisk strategi, innebÀrande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsÀttning vad gÀller förmÄgan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne Àr viktigt vid förvÀrvandet av nya ord. Baserat pÄ detta formades vÄr hypotes om att ett större ordförrÄd skulle ha ett samband med anvÀndande av en fonologisk minnesstrategi.

I kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa stÄr det att man skall ha ett grundlÀggande hÀlsoperspektiv som utvecklar eleven pÄ ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa fÄr stor betydelse bÄde i de yngre Äldrarna men Àven i senare skeenden i livet.Studier visar att fysisk rörelse frÀmjar sÄ vÀl lÀs- och skrivinlÀrning som rumsuppfattning och motorisk fÀrdighet. Elever som inte Àr fysiskt aktiva riskerar utanförskap dÄ de vÀljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rÀdsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rÀdslan för att vara sÀmre Àn de övriga. VÄrt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever vÀljer att inte delta i idrottsundervisningen och frÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Varför vÀljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever pÄ idrottsÀmnet?I vÄr kvalitativa studie, med Ätta informanter, har det uppdagats tvÄ stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dÄlig sjÀlvkÀnsla samt bristande motivation.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Domesticerade djur separeras ofta abrupt frÄn sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare Àn nÀr den naturliga avvÀnjningen skulle ske. Naturligt sker avvÀnjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 mÄnader. De mjölkproducerande djuren separeras dock frÄn sina ungar direkt efter födseln pÄ de flesta gÄrdar i Europa och Nordamerika. Detta pÄverkar bÄde ko och kalv. Förutom att de separeras frÄn varandra innebÀr ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förÀndringar. Kor som separeras frÄn sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer Àn kor vars kalvar Àr yngre vid separationen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger anvÀnder sig av ett musiskt/estetiskt förhÄllningssÀtt till lÀrande för att underlÀtta inlÀrningen för elever med koncentrationssvÄrigheter. Med musiskt/estetiskt lÀrande menar vi att hela kroppen Àr integrerad i lÀrandet och att olika uttryckssÀtt möjliggör tillÀgnandet av ny kunskap. VÄr tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men pÄ grund av fÄ tillgÀngliga informanter sÄ har vi Àven gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska omrÄdet. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktÀr. Genom intervjuerna har pedagogernas syn pÄ koncentrationssvÄrigheter och musiskt/estetiskt lÀrande och dess koppling synliggjorts.Vi har Àven studerat lÀroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lÀrande i skolan dÀr det stÄr att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov och att de har rÀtt till att fÄ anvÀnda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting Àr mer orÀttvist Àn att mÀta alla med samma mÄtt? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lÀrande förekommer i vÄra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvÄrigheter men det Àr ett förhÄllningssÀtt till lÀrande som samtidigt kan försvÄra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vÄr text för att vi anser att barn Àr en stÀllning de yngre individerna alltid har men elever Àr de endast i skolsituationer.

Diabetes typ 1 Àr en sjukdom som oftast drabbar barn i tonÄren, men kan Àven drabba yngre. Den upptar mycket tid pÄ grund av blodglukoskontrollerna för att undvika komplikationer. Balanserad kost, samt daglig motion Àr en del av behandlingen. Barnen kan ta ansvar över egenvÄrden, men behöver stöd frÄn förÀldrarna. För att hantera sjukdomen krÀvs planering och för alla inblandade blir livet förÀndrat.

Den senaste femĂ„rsperioden har ett par mycket kraftiga stormar drabbat skogsbruket i Sydsverige. Detta har medfört sĂ„vĂ€l fördĂ€rvade livsverk, ekonomiska förluster och en stor mĂ€ngd merarbete för drabbade skogsĂ€gare. ÄndĂ„ verkar inte skogsfastighetsmarknaden ha tagit sĂ„ stor skada som det först kunde vara rimligt att anta. En del av den positiva prisutvecklingen pĂ„ skogsfastighetsmarknaden beror sannolikt pĂ„ externa faktorer som pĂ„verkat spekulanternas tilltro till den framtida fastighets- och virkesmarknaden.Arbetet Ă€r baserat pĂ„ litteraturstudier tillsammans med bearbetning av försĂ€ljningsdata frĂ„n LRF-Konsult i Kalmar lĂ€n för 256 skogsfastighetsöverlĂ„telser som LRF-Konsult har hanterat under perioden 2005-2006, samt 74 telefonintervjuer med dessa sĂ€ljare till dessa fastigheter.Trots motgĂ„ngarna med stormar och barkborrar sĂ„ har fastighetsmarknaden i omrĂ„det klarat sig bra under perioden 2005-2009. Skogsfastigheter i Kalmar lĂ€n har under perioden varit klart lönsammare Ă€n att investera i de 30 mest omsatta aktierna pĂ„ OMX Stockholmsbörsen.

VÄren 2009 spreds en ny subtyp av influensavirus A(H1N1) mycket snabbt över vÀrlden. Media hÄrdbevakade pandemins framfart och förmedlade bilden av en allvarlig smitta med högre dödlighet i yngre Äldrar. Hotet om pÄverkade samhÀllsfunktioner och en hÄrt belastad sjukvÄrd ledde till beslutet att lÄta massvaccinera hela svenska folket. I frontlinjen stod primÀrvÄrdssjuksköterskorna som hade till uppgift att bemöta en orolig allmÀnhet. Syftet med studien var att undersöka primÀrvÄrdssjuksköterskors upplevelser av svininfluensapandemin A/H1N1.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÄg- och mellanstadielÀrares syn och arbetssÀtt kring höglÀsning samt vilken betydelse dessa tror att höglÀsning har pÄ deras elever. För att kunna undersöka detta Àmne har jag anvÀnt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lÀrare pÄ lÄgstadiet och tre stycken pÄ mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat Äterkopplar till i analysen av intervjuerna innehÄller olika forskningsteman som handlar generellt om höglÀsning, betydelsen av att tidigt börja lÀsa för barnen, hur man som lÀrare eller förÀlder kan utveckla barnens lÀslust och sprÄkutveckling och sÄ vidare. Resultaten visar att de intervjuade lÀrarna Àr positivt instÀllda till höglÀsning och vilken pÄverkan denna har pÄ sina elever.

Det rÄder tuff konkurrens bland företagen för att fÄ konsumenterna att vÀlja just deras produkter. Det handlar om att profilera sig och skapa ett attraktivt utbud som ska Äterspegla företagets roll pÄ marknaden. För att skapa framgÄng idag krÀvs det ett stort vetande samt information för att förstÄ konsumenters köpbeteende och genom detta kan man tillfredsstÀlla kundernas behov bÀttre Àn konkurrenterna.Att konsumtionen ökar kraftigt rÄder det ingen tvekan om dÄ vi i snitt besöker vi dagligvaruhandeln varannan dag. Att svenskarna dricker mycket kaffe kommer inte heller som nÄgon nyhet och dÀrför Àr det vÀsentligt att ta reda pÄ vilka kriterier som ligger till grund för svenska kaffekonsumenters köpbeslut.Denna rapport kommer hÀrmed att fokusera pÄ konsumenternas köpprocess och vilka kriterier som Àr av störst betydelse nÀr det kommer till val av kaffesort. RÄder det nÄgra skillnader och likheter nÀr det kommer till genus och Äldersperspektiv.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som lÀste för en specialtrÀnad hund, vÀcktes vÄr nyfikenhet för möjligheten att anvÀnda sig av djur i undervisningssyften. VÄr utgÄngspunkt Àr att studera hur barn kan trÀna upp sina lÀsfÀrdigheter. AvgrÀnsningen i studien innebÀr att vi har för avsikt att studera yngre barns, i Ärskurs 2, upplevelser av att lÀsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, dÀr 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att lÀsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att nÀr eleverna talade om lÀsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att lÀsa för sin hund.

I denna studie utreds förÀldraansvaret i 3 kap. 5 § skadestÄndslagen, som infördes 2010.Regeln innebÀr att förÀldrar kan bli skadestÄndsskyldiga för skador som deras barn orsakar genom brott. DÄ regeln Àr förhÄllandevis ny, Àr dess faktiskaanvÀndningsomrÄde inte sÀrskilt utrett genom praxis och doktrin. Till skillnad mot skadestÄndsrÀttens huvudsakliga reparativa syfte, infördes förÀldraansvaret med ett preventivt syfte. Syftet med studien Àr dels att utreda lagregelns tÀnkta och faktiska funktion, men framför allt att klargöra om, och i sÄ fall hur, tredje mans möjlighet till ersÀttning pÄverkas av regeln.En skadelidande tredje man hade redan tidigare en möjlighet att utfÄskadestÄndsersÀttning av förÀldern, genom att hÀvda att denne brustit i sitttillsynsansvar.

Det hÀr Àr en kandidattuppsats i arbetsvetenskap som har undersökt hur brandmÀn beroende pÄ Älder konstruerar och reproducerar maskuliniteter. Undersökningens frÄgestÀllning var: Hur ser konstruktionen och reproduktionen av maskuliniteter ut beroende pÄ Älder? FrÄgestÀllningen formulerades efter ett konstaterande frÄn vÄr sida om att Äldersaspekten behöver lyftas fram vid studier av rÀddningstjÀnsten eftersom det sedan tidigare Àr ett outforskat omrÄde. Undersökningen hade sin utgÄngspunkt i genusteoretisk litteratur med kompletterande teorier kring Älder. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och har inneburit att vi har utfört Ätta intervjuer med olika brandmÀn pÄ tvÄ brandstationer i Sverige.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever och elever frÄn grundskolans tidigare Är uppfattar att arbeta med sagor och berÀttande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lÀrande och lÀroprocessen. Till lÀroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmÄga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmÄgan att lyssna samt förmÄgan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som lÀste första Äret samt en klass i Ärskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med bÄda klasserna.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.