FörĂ€ndring och utveckling rĂ„der pĂ„ media - och reklammarknaden. Ökad grĂ€nslöshet och tillgĂ€nglighet skapar Ă„ ena sidan nya kommunikativa vĂ€gar, Ă„ andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna pĂ„ marknaden tvingas finna nya sĂ€tt att trĂ€nga igenom informationsbruset och nĂ„ ut med sina budskap. Detta krĂ€ver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hÀlsa. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att bidra med ökade kunskaper om hur lÀrare och pedagoger tÀnker kring och arbetar för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lÀrare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hÀlsoprofil respektive inte har en hÀlsoprofil. Arbetet utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker lÀrare och pedagoger kring barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Hur arbetar lÀrare och pedagoger för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrares och pedagogers tankar kring och arbetssÀtt för att frÀmja barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och skolan.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Idag tÀnker och tar alla, frÄn individen pÄ lÀgsta nivÄ till organisationer pÄ högsta nivÄ, hÀnsyn till miljön i större utstrÀckning Àn tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner frÄn olika hÄll, vilket stÀller nya krav pÄ företag och deras strategier. Numera verkar varje företag pÄ ett eller annat sÀtt för att ?tÀnka? och ?handla? ?grönt?. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som ocksÄ anses stÄ för en stor del av klimatförÀndringen, Àr för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för konsumenters preferenser och hur de förhÄller sig till ansvarsvarstagande, och dÄ frÀmst kring miljöarbete inom bilindustrin.

Synen pÄ hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhÀllen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad Àn i mÄnga andra lÀnder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervÀrd handling Àn hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i Ätanke fokuserar uppsatsen pÄ vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte Àr med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstÄ varför olika sociala regler och normer rÄder i olika samhÀllen anvÀnds Howard Beckers klassiska stÀmplingsteori.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolÄr F-6. Den inledande frÄgestÀllningen Àr vad laborativ matematik innebÀr. Vidare har jag undersökt hur lÀrare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssÀtt har för lÀrandet.Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frÄgan vad laborativ matematik Àr och vilken betydelse det laborativa arbetssÀttet har för lÀrandet. HÀr finns Àven en beskrivning av det laborativa arbetssÀttets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lÀrare. Litteraturen visar att laborativ matematik Àr nÀr eleverna fÄr göra nÄgot med sina hÀnder och sina kroppar.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Bilden av ideella hjÀlporganisationerna Àr positiv och relativt stabil över tiden, dock pÄverkas denna bild av hur mycket uppmÀrksamhet, positiv som negativ, organisationerna fÄr i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv instÀllning till ideella hjÀlporganisationer, Àr det mÄnga som fortfarande Àr kritiska till att pengarna som doneras verkligen nÄr fram till de behövande.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vÀlgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus pÄ UNCIEF, utifrÄn ett konsumentbeteende perspektiv. DÀrefter utvÀrderas denna information för att sedan bistÄ som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnÄ detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod dÀr den primÀra kÀllan för information Àr intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begrÀnsats till UNICEFS mÄlgrupp, engÄngsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande dÄ visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. ForskningsfrÄgorna som stÀlldes var hurnÄgra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förvÀg iordningstÀllt material bestÄende av föremÄl som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremÄlen, samt om det Àr möjligt att hos sÄ unga barn finna Äterkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgÄ nÀr det gÀller hur vÄra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstÄr budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mÀngd bilder och modeller av olika slag bÄde i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att smÄ barn faktiskt tillÀgnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt förÀnderligt samhÀlle torde det dÀrför ses som nödvÀndigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillÀgnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjÀlp av olika kvalitativa angreppssÀtt vars resultat redovisas i denna uppsats.

Detta examensarbete innehĂ„ller förslag till riktlinjer förgestaltning av en lekplats för fl er Ă€n bara yngre barn. DetinnehĂ„ller ocksĂ„ ett gestaltningsprogram för en lekplatsi Kumla, Örebro lĂ€n. UtgĂ„ngspunkten för lekplatseni Kumla Ă€r att den plats som gestaltas ska locka inteendast yngre barn, utan Ă€ven ungdomar och vuxna tilllek. Gestaltningsförslaget formades utifrĂ„n de riktlinjersom jag kommit fram till och som redovisas i arbetetsförsta del. Dessa tankar om en bredare ambition för enlekplats vĂ€cktes av stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Edit Ugrai,Kumla, som jag ocksĂ„ haft kontakt med under arbetetsgĂ„ng.Gestaltningen förbereddes genom studier avlitteratur, deltagande i konferensen ?Lekplatsens nyaklĂ€der? arrangerad av Movium samt genomförandetav en workshop.

Organisationskulturen Àr i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan dÀrför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har dÀrmed fÄtt ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrÄn handlande i olika situationer. Handlanden som Äterupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut sjÀlvklarheter och dÀrmed en del av kulturen.

Bakgrund: Denna uppsats skrevs pÄ uppdrag av Vasa stads miljöavdelning. Livsmedelsinspektörer som arbetar i Vasa upplever att café- och restaurangÀgare har bristfÀlliga egenkontrollprogram samt svÄrt att förstÄ protokoll som följer inspektioner. Dessutom har en negativ instÀllning till tillsynsavgifter uppmÀrksammats. I Finland kommer ett system som heter Oivahymy att införas vÄren 2013. Systemet innebÀr att livsmedelstillsynens resultat ska offentliggöras, bÄde pÄ internet och via mÀrkning vid ingÄngen till restaurangen.

Denna rapport handlar om ett idag debatterat Àmne, nÀmligen om en litterÀr kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterÀra verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar pÄ barn i de yngre Äldrarna i skolan. En enkÀtundersökning skickades ut med frÄgor angÄende författare, böcker samt pÄ vilken basis lÀrare vÀljer litteratur till eleverna. Svaren pÄ undersökningen var varierande under en del punkter.