Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, närmare bestämt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som härstammar från deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö även spelar in i utformandet av deras personlighet.Genom att analysera tv-serien Oz, som är en av de mest ingående fiktiva skildringarna av amerikansk fängelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktär, kan skildras i västerländsk kommersiell populärkultur..

Bakgrund: Enligt WHO beräknas det vara 448 miljoner nya fall av STI årligen hos personer i åldrarna 15-49 år. Under de senaste tio åren har STI ökat kraftigt.  Det är framför allt ungdomar och unga vuxna som drabbas. Attityd- och beteendeförändringar bidrar till fler partners och fler tillfälliga partners. Idag finns ett annat synsätt på relationer vilket leder till en ökad risk för spridning av STI.

Den problembild som denna uppsats uppmärksammar är den att studenter vid Luleå tekniska universitet i hög utsträckning väljer att flytta från Luleå efter avslutade studier. Syftet med denna uppsats är att utvärdera Luleå kommuns policy gentemot studenterna vid Luleå tekniska universitet (LTU) för att dels undersöka om policyn grundas på migrationsteori, samt om målet med policyn uppnås. I uppsatsen kommer Vedungs interventionsteori att användas som redskap för att synligöra hur kommunens policy är tänkt att fungera. Vid undersökningen av hur policyn är konstruerad kommer Luleå kommuns policy, migrationsteori och studenters åsikter att sättas samman med interventionsteori som grund för att visa hur de olika delarna är tänkt att påverka varandra för att policyn ska få väntat resultat. Den metod som använts är dels en litteraturstudie angående ämnet migration för att undersöka vilka faktorer som påverkar människor att flytta eller stanna.

Genom kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Denna uppsats har behandlat 29 kap. 3 § BrB. Paragrafen innehåller en exemplifierande uppräkning av förmildrande omständigheter som, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, ska beaktas vid straffvärdebedömningen. Den första juli 2010 genomfördes en reform av 29 kap. 1-3 §§ BrB, vars ändamål var att höja straffvärdet för vissa brott och samtidigt skapa en mer differentierad straffvärdebedömning.

The purpose of this study was to review a group of youths in a municipality which all had committed criminal acts. The study is based on 66 youths between the ages of 13 and 20 that were all matters for the social services. The social inquiries of the youths where reviewed using a quantitative method. Their backgrounds where examined to identify what type of risk factors they had and what type of crimes they had committed with an aim to detect if there were a relationship between the risk factors and the art of the crime. The result of the study showed that the majority had committed crimes against another person and the risk factors included family related factors and school problems.

För att minska dagens klimatpåverkan krävs fullgoda energialternativ till de fossila bränslena. Utsläpp från fossila bränslen är idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförändringar som sker på jorden. Genom en ökad användning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutsläpp till atmosfären ske. Biogas är ett sådant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framställs från olika typer av restprodukter från samhället.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och våld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare våld. Data hämtades från en Svensk populationsbaserad studie baserad på 2500 20-24 åringar. Den aktuella studien fann att beroende på vilken variant av genen man besitter, kommer man att påverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer såsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med våld..

Det är ingen självklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav på specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som är i behov av särskilt stöd ska få det, men det beskrivs inte någonstans hur hjälpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förväntningar på specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram använde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade på att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero på styrdokumentens otydliga formuleringar.

Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elevernas motivation för geografi påverkades genom att ha lektioner utomhus. Undersökningen genomfördes i en klass 4 och i en klass 6 i Kiruna kommun. Under den sju veckor långa praktiken genomfördes lektioner i geografi utomhus. Under lektionerna observerade vi åtta elever för att utifrån deras beteende utläsa om de var motiverade för uppgifterna. I slutet av praktikperioden genomfördes två intervjuer i vardera klass som följdes upp med kompletterande intervjuer strax efter praktikperiodens slut.

Det generella sambandet mellan riskuppfattning och riskbeteende undersöktes. Etthundratrettiofem enkäter delades ut till studenter på Sjuksköterskeprogrammet sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Kristianstad. Resultatet i denna studie visar att det fanns ett signifikant generellt samband mellan riskuppfattning och riskbeteende. När riskuppfattning och riskbeteende korrelerades inom varje hälsodomän fanns ett signifikant samband inom domänerna rökning, motionering och användning av mobiltelefon, medan det inte fanns något samband inom domänerna solning och alkoholkonsumtion. Starkast var sambandet mellan uppfattning och beteende inom domänen motion.