Sökresultat:
3370 Uppsatser om Hälsosam planering - Sida 16 av 225
Teori hand i hand med praktik. : Varför mÄste vi ha teori i slöjden.
Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.
Fysisk planering ur ett folkhÀlsoperspektiv ? fallstudie i Hjo
Hur samverkar de nationella folkhÀlsomÄlen med fysisk planering, och pÄ vilket
sÀtt kan folkhÀlsomÄlen beaktas för att förbÀttra förutsÀttningarna för ökad
fysisk aktivitet hos barn?
Denna studie Àr en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgÄngspunkt i
kommunens folkhÀlsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av
övervikt hos barn. Intentionen Àr att undersöka vilka organisatoriska processer
som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhÀlsomÄlen, liksom att ta reda
pÄ vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsÀttningar för barns
fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för
Hjo kommuns översiktliga planering.
Planering av tÀtortsnÀra rekreationsskogar hos kommuner i VÀsterbottens lÀn
Det svenska landskapet har under det senaste Ärhundradet förÀndrats. Detta har lett till att det finns en efterfrÄgan efter naturupplevelser och rekreationsomrÄden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av vÀrdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fÄtt mer ansvar för natur- och kulturvÄrd.
Tidigare studier visar pÄ att det behövs mer kunskap om den samhÀllsekonomiska potentialen som den tÀtortsnÀra skogen har för kommunerna. NaturvÄrdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tÀtortsnÀra skog.
I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda pÄ hur kommuner i VÀsterbottens lÀn hanterar den tÀtortsnÀra skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.
Rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel.
I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.
Gröna hjÀrtat - ett natur-, rekreations- och utvecklingsomrÄde i Nybro
Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.
Kollektivtrafik och cykel ger förutsÀttning för hÄllbart resande - En studie om planering för att öka hÄllbart resande och skapa hÄllbar utveckling i Halmstads kommun
Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.
Krympande kommuner - En innehÄllsanalys av kommunala översiktsplaner
Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i
landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet
med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de
krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt
att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden.
För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma,
befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en
befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda
befolkningsutvecklingen.
Hur styrning utan budget sker i praktiken : - En fallstudie pÄ Ahlsell AB
PÄ senare tid har en kritisk diskussion vÀxt fram kring anvÀndandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrÀvande och den anses Àven inte tillhandahÄlla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och Àr det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget fÄr problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter dÄ de saknar ett ramverk. Ahlsell AB Àr företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 Är.
Dokumentation i skolan - Att synliggöra elevers lÀrande
Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.
LÀrares planeringsarbete inom svenska och matematik pÄ grundskolan
Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.
Integration och planering
Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet,
inte minst pÄ grund av globaliseringen
som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och
skyldigheter i samhÀllet
och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken
socioekonomisk status man
har eller vilket kön man tillhör etcetera.
Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga
att de bÄda benÀmningarna
Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon
integration, och framför allt
inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara
grupper att integrera med varandra.
Integration Àr ett komplext Àmne och bör preciseras i sitt sammanhang för att
ordet skall ha nÄgon betydelse.
I politiken anvÀnds ordet flitigt, ofta utan att preciseras och dÀrmed blir
politikernas ord ganska
diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för
integration.
NÀr mÄlet inte Àr förhandlingsbart : Stadsplanering i centrala Nacka Är 2030 med backcasting
LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.
Ăversiktlig kustzonsplanering - hur kustzonsplanering behandlas i översiktsplaneringen
Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ i Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska
Högskola Àr en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med
uppsatsen att identifiera svÄrigheter och möjligheter med kustzonsplanering
inom översiktsplaneringen genom att utifrÄn teorin analysera hur ett antal
valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frÄgor i respektive
översiktsplan
med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen som lyder följande:
? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna?
? PÄ vilket sÀtt tillvaratas relevanta miljömÄl, riksintressen och lagstiftning
i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna?
? Vilka planeringsfrÄgor hanteras pÄ översiktlig nivÄ inom kustzonsplanering?
Fallstudien bestÄr av en analys av Blekinge LÀns fyra kustkommuner Karlskrona
kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen
utgÄr frÄn forskningsfrÄgorna. För att fÄ en bakgrund och ett stöd till
fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.
Ăversiktsplan- en "överdriftsplan"?
Kritik riktas till översiktsplanen som vÀgledande riktlinje för den vidare
detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses
leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och
lÄngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvÀndning samt
bebyggelseutveckling. Ăr dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte
anses leva upp till dess syfte? Vid ifrÄgasÀttandet av översiktsplanens
relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvÀndning av
översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i
detaljplanen ur översiktsplanen.
Hur kan naturvÀrden och rekreativa intressen tas tillvara vid byggnationsprojekt? : Fallstudie Tyresö strand
Under det senaste Ärtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer frÄn kusten, frÀmst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun Àr en av Stockholms förorter. Kommunen har under Ären köpt loss tomter i ett kustnÀra omrÄde vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har pÄ uppdrag av kommunen gjort bedömningar av omrÄdets naturvÀrden sÄvÀl som rekreativa vÀrden. Bedömningarna Àr tÀnkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering sÄvÀl som byggnationer i omrÄdet.