Sök:

Sökresultat:

140 Uppsatser om Hälsooch sjukvćrd i glesbygd - Sida 3 av 10

TillgÄng till skolbibliotek i glesbygd

This is a two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies, which purpose is to find out what ideas there are about school libraries and to get an idea of how informants interpret the new Education Act, which requires all students to have access to school libraries. Another intention of this paper is to highlight the potential rural-related attitudes of the responents. The study includes the sparsely populated municipality of Krokom and is based on interviews with librarians, the school director, principals and politicians who work there. The theoretical basis for this paper is Loertscher?s model för school libraries and a centerperiphery perspective.

Leva och bo i VÀstra TorsÄs

AbstractLeva och Bo i VÀstra TorsÄsFörfattad av:Hanna Andersson och Sandra JohanssonStudien Àr ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invÄnarna i VÀstra TorsÄs Ät SockenrÄdet. Avsikten med utredningen Àr att kartlÀgga invÄnarnas Äsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vÀgleda SockenrÄdet i det framtida arbetet.Uppsatsens fokus ligger pÄ invÄnarna i VÀstra TorsÄs vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som Àr grundlÀggande för att trivas i samhÀllet, dessa Àr: kön, Älder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, mÀnniskor i individens nÀrhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.Vi anvÀnde oss av en av en enkÀtundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval pÄ 15 procent av totalpopulationen i Äldrarna 20-79 Är.

Sjuksk?terskors erfarenheter av att anv?nda spr?ktolk : En litteratur?versikt

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

Sjuksk?terskors erfarenheter av att v?rda patienter med HIV inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Prestationsm?tningens p?verkan p? urologmottagningen. Effektivitet, produktivitet och kvalitet

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

SKOLSOCIONOM I GLESBYGD Roll, team och ensamarbete

Purpose of this study is to describe and analyze school social work in rural area and being alone in social work at the school welfare/health team and how this affects the individual, professionally and privately.The theoretical framework highlights the empirical data through Goffman's dramaturgical perspective. The study highlights school social workers role on the scene as Goffman divided as the front and rear arena and how school social worker find strategies to cope with it alone work it takes to be a counselor in rural areas.One way to handle her role involves acting in one of the following three characters: the self-employed, infiltrator and tough guy.The study describes how the social worker harboring the stress in the profession; through recovery - physical and mental, on the back stage, backstage.On stage there are other players such as student health team, which also acts and affect what happens on the front stage.School social workers are working hard to position itself in relation to other professions in student welfare/health team and to have a mandate to act.In the analysis, it appears that the school social workers want a clearer role profession/ occupation profession and mandate to act, which may be complicated by today is the only counselor in student welfare/health team lacking identity. There is also a desire for further/ continuing education, but this is seen as an organizational pitfall when the manager does not have the same educational background as school social worker.Ultimately, it is the peripatetic life as a social worker at the school who is considered the most exhausting part of the work as a school social worker in a rural area. There is a great desire among the interviewed school social workers to have fewer schools to relate to and work on..

Patienters upplevelse av landsvÀgsburen ambulanssjukvÄrd i glesbygd

Vid akut insjuknande eller skada upplever mÀnniskor starka kÀnslor och trots försök att bemÀstra situationen behöver de akut hjÀlp. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelser som patienterna i glesbygd gjort under tiden nÀr de insjuknat akut eller skadat sig och anvÀnt sig av landsvÀgsburen ambulanssjukvÄrd. I studien deltog 14 personer frÄn en kommun i norra Sverige som varit i behov av och nyttjat ambulanssjukvÄrd. Intervjuerna spelades in pÄ band och skrevs sedan ordagrant ut till text. För att analysera intervjutexterna anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys.

F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN MED CANCERSJUKDOM

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

JordförvÀrvslagens Àndring 2005 och dess pÄverkan vid skogsfastighetsköp : The amendment of Lad Acquisition Act 2005 and its influence on forest property purchase

Since the beginning of the 1900s Sweden has had laws and rules governing the ownership of agricultural and forest land. The foundations of the current Land Ownership Law, ?JordförvÀrvslagen 1979:230(JFL)?, are from 1979. The most recent review and adaptation of the law occurred in 2005. Its main purpose is to prevent a passive ownership of land in Sweden and to ensure that the land is actively worked.

Arbetslivsintroduktion : Möjliga faktorer och förutsÀttningar för att komma nÀrmre arbetsmarknaden efter programmet

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgrÀnser för hur lÄng tid mÀnniskor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnÄtt maximal tid i sjukförsÀkringen blev man utförsÀkrad och fick ett erbjudande att gÄ ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet gÄr ut pÄ att kartlÀgga individernas arbetsförmÄga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet Àr det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik frÄn arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan visar dock att det Àr en ganska stor del som gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen efterÄt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som pÄverkar möjligheten för deltagare att komma nÀrmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handlÀggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera nÄgra sÀrskilda faktorer eller förutsÀttningar som avgör om deltagare i programmet gÄr vidare mot arbetsmarknaden eller gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen.

Den samhÀllsekonomiska lönsamheten av att grÀva ned elledningarna i Sveriges lokalnÀt -en kostnads-intÀktsanalys

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt att grÀva ned de elledningar som ingÄr i Sveriges lokalnÀt för att pÄ sÄ vis göra elleveranserna sÀkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 fÄr som följd att nÀtbolagen mÄste betala ut höga avbrottsersÀttningar till dess kunder om avbrott intrÀffar. Det innebÀr att nÀtbolagen mÄste sÀkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersÀttningskostnader. I lagförslaget stÄr det inte att nÀtbolagen skall grÀva ned sina elledningar, men för att kunna sÀkra elleveranserna till sÄvÀl tÀtort som glesbygd menar nÀtbolagen att de Àr tvungna att grÀva ned elledningarna vilket skulle innebÀra stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nÀtbolagen skulle kunna leda till höjda nÀtavgifter för dess kunder och frÄgan Àr om kunderna Àr beredda att betala höjda elkostnader för att sÀkra elleveranserna till glesbygden.

Patienters upplevelser av postoperativa s?rinfektioner: En systematisk litteratur?versikt

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Klimatf?r?ndringar och h?lsa : Sjuksk?terskans ansvar i en global utmaning: En litteratur?versikt

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Beredskap inf?r det of?rutsedda- Anestesisjuksk?terskors upplevelser av beredskap inf?r en s?rskild h?ndelse eller katastrof

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->