I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

I denna studie får ni ta del av fyra pedagogers perspektiv på hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi använt oss av är teorier som utgår från begreppet demokrati där inflytande och delaktighet inte går att bortse från. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bättre kunna nå våra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom våra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns många faktorer i deras arbete med barnen som både hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) våldsbeteende ochdärigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrån ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har två frågeställningar använts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s våldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrån ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av åtskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte går attfinna i RUF:s våldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien på att RUF:s våldsbeteende inte kännetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla på etniska, religiösa eller ideologiska grunder och därför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stället menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone går att beskriva utifrån ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstår i den pedagogiska verksamheten. Fokus har även lagts på hur betydelsefull kommunikationen är i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv påverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas är betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhållningssätt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förståelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig på metoden stimulated recall, som består av både videoobservationer och intervjuer, och då sett utifrån fem pedagogers perspektiv. Undersökningen är av kvalitativ karaktär.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år.

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av ämnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien är inspirerad av.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de använder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lärande.MetodI vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att nå fram till ett resultat som har relevans för vårt syfte. Fenomenografi har använts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju använts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i två skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

Tema: Destinationsutvecklingsproblematiken handlar framförallt om svårigheterna att enas och agera utifrån en gemensam vision. Turismbranschen är starkt fragmenterad och uppfattningarna är många och olika beroende på utifrån vems perspektiv man betraktar fenomenet. Ambitionen är därför att belysa ett alternativt perspektiv på destinationsutvecklingsarbetet genom att se till samarbetsprocesser och attityder i nätverk.Frågeställning: Hur kan en positiv destinationsutveckling skapas i praktiken?Syfte: Det överordnade syftet med uppsatsen är att få kunskap om och förståelse för vad som skapar destinationsutveckling i praktiken. Vidare ska detta även leda till en förståelse för turistorganisationens betydelse för en positiv destinationsutveckling.Metod: Studien är av en teorialstrande natur och är utformad för att genom befintlig teori undersöka empirin och skapa ny kunskap om destinationsutveckling ur ett nätverksperspektiv.

Sjuksköterskestudenter får tidigt i utbildningen lära sig att de ska ta hänsyn till patientens sociala sammanhang. Faktorer som genus, etnicitet och ålder lyfts upp som väsentliga i omvårdnaden, men verktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att resonera kring dessa faktorer är få. Ett av genusvetenskapens grundläggande begrepp, intersektionalitet, undersöker vad faktorer som exempelvis genus, etnicitet och ålder kan ha för påverkan på människors liv och upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av ett intersektionellt perspektiv i praktiserandet av god omvårdnad. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk innehållande personcentrerad vård och intersektionalitet önskar denna litteraturstudie att begripliggöra hur intersektionalitetsbegreppet kan appliceras på sjuksköterskans profession, med målet att främja jämlik hälsa och sjukvård.

Sammanfattning/ Abstract Elsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv (Participation in preeschool ? about adopting children´s perspective). Problemområde Detta arbete är en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstås utifrån barnens perspektiv. Problemområdet baseras på förskolans värdegrund som den beskrivs i Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslår att förskolan ska arbeta för alla människors lika värde och anpassas till varje barn.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet.