Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ur ledningens perspektiv undersöka hur företag med olika kundgrupper arbetar med intern marknadsföring. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsintervju, pÄ tvÄ företag som verkar i olika branscher. Slutsats: För tjÀnsteföretag ses personalen som den viktigaste tillgÄngen. Teorier inom intern marknadsföring syftar till att behandla medarbetarna som företagets interna kunder. VÄrt resultat visar att det föreligger bÄde likheter och skillnader i företagens arbete med intern marknadsföring.

SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka och skapaförstÄelse för hur klÀdkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmÀrksamheten kan varabidragande faktorer till det.METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot?s CSR-arbete pÄderas hemsida.SLUTSATSER: Gina Tricot?s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhÀllet, meden önskan att skapa trovÀrdighet och fÄ förtroende frÄnsina intressenter Àr detta ett sÀtt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt pÄhemsidan kallat ?The Good Projcet?. .

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur arbetet kring social trÀning ser ut i nÄgra fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssÀtt har de i verksamheterna? Jag syftar ocksÄ till att genom detta arbete utveckla mig sjÀlv som fritidspedagog inom detta omrÄde dÄ den sociala trÀningen pÄverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkÀtfrÄgor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete Àr att jag har fÄtt svar pÄ hur det ser ut i nÄgra fritidshem angÄende den sociala trÀningen.

Under en kurs om mÀnniskans fysiologi letade jag anvÀndbara hemsidor pÄ Internet. Jag slogs dÄ av att det fanns mÄnga bra hemsidor pÄ engelska, men knappt nÄgra pÄ svenska. Jag bestÀmde mig dÄ för att göra en svensk sida som Àr anvÀndbar för skolbruk. DÄ datorer och Internet mest anvÀnds för faktasökande i samband med eget arbete ville jag bygga upp nÄgot annorlunda. Meningen med detta arbete Àr att försöka bygga upp ett interaktivt lÀromedel med program som gÄr att hitta gratis pÄ Internet, samt att undersöka vilka problem som kan uppstÄ vid framstÀllningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka danslÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda pÄ om danslÀrare arbetar Àmnesövergripande pÄ dansundervisningen och Àven hur de arbetar Àmnesövergripande. Varför anvÀnder danslÀrarna detta arbetssÀtt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta Àmnesövergripande? För att ta reda pÄ detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslÀrare frÄn olika grundskolor och gymnasium, tvÄ lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet, tvÄ frÄn högstadiet och tvÄ gymnasielÀrare. Enligt lÀroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lÀrare integrera andra Àmnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförstÄelse för eleverna.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ redogörelser frÄn behandlingsassistenter, som gÄtt MIutbildningvia Social resursförvaltning, om deras tankar kring MI-metoden i förhÄllande tillsitt arbete.FrÄgestÀllningar i uppsatsen:? Hur redogör behandlingsassistenterna för sina erfarenheter och kontakter med MImetodeni sitt dagliga arbete?? Hur beskriver behandlingsassistenterna sitt arbete och hur vÀl tycker de att metodenpassar in i den lokala praktiken?? Vad tycker de om MI som metod och MI-utbildningen de fick?? Hur upplever de att MI-utbildningen följts upp, vilket stöd och engagemang kÀnner deatt de fÄtt frÄn sina chefer att anvÀnda MI?I uppsatsen anvÀnds kvalitativ forskningsmetod. Genom sex stycken semistruktureradeintervjuer med sex olika behandlingsassistenter ges behandlingsassistenternas bild av det somfrÄgestÀllningarna i denna uppsats vill klarlÀgga.De teoretiska utgÄngspunkterna i uppsatsen anvÀnds för att belysa pÄ vilket sÀtt mÀnskligarespektive organisatoriska faktorer pÄ olika sÀtt kan pÄverka om och hurbehandlingsassistenterna anvÀnder MI. Den första teorin, lÀrandeprocessen i platÄer ochproblemlösningsspiralen, anvÀnds för att försöka komma Ät och förstÄ behandlingsassistenternas inifrÄn perspektiv och hur processen att börja tillÀmpa MI metoden ser ut inomdem. Teorier kring implementering som betonar viktiga faktorer för att en ny metodlyckosamt ska kunna implementeras i en verksamhet anvÀnds ocksÄ i analysen.Resultatet i uppsatsen visar att ingen av de intervjuade behandlingsassistenterna har haft nÄgotrenodlat MI-samtal med en klient.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka tvÄ företag med olika ÀgarförhÄllande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig Ät avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen vÀljer att arbeta med. VÄr avsikt Àr att undersöka om och hur ÀgarförhÄllande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. OmrÄdet Àr intressant att undersöka dÄ ÀgarförhÄllande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta Àr relativt outforskat..

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 berĂ€knades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar pĂ„ behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie Ă€r att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill Ă€ven belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrĂ„n olika synsĂ€tt pĂ„ diagnosen.

MÄnga mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt ett förhÄllande till musik, positivt eller negativt. Detta gÀller sÄvÀl för barn och ungdomar som vuxna. Detta gÀller Àven författarna till detta arbete. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka musikundervisningen i skolan. StÀmmer pedagogernas syfte och mÄl med vad eleverna sjÀlva uppfattar att de lÀr sig? Hur förhÄller sig musikpedagogerna till vÄra styrdokument och överförs musiken i den övriga undervisningen? VÄr undersökning Àr kvalitativ och utgÄr frÄn intervjuer med elever och pedagoger samt observationer av musiklektioner.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmÄlsundervisningen ochmodersmÄlsstödet som barnen och eleverna fÄr ta del av i skolan och förskolan. Föratt fÄ fram detta har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Vi ville Àven fÄ delav elevernas egna tankar kring modersmÄlsundervisningen och det framgÄr i vÄraintervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nÄtt fram till Àr att eleverna Àr nöjdamed sin modersmÄlsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bÀttre.De slutsatser vi kan dra av detta arbete Àr att modersmÄlsundervisning ochmodersmÄlsstöd Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt för barn i alla Äldrar och att det ÀrnÄgot som barnen behöver för att kunna kÀnna sig delaktiga i den övrigaskolverksamheten, dÄ det ger dem en djupare förstÄelse..

Idag kommunicerar allt fler företag externt om sitt CSR-arbete. DÄ den externa kommunikationen inte samstÀmmer med det interna arbetet sÄ uppstÄr sÀrkoppling som kan ge kritik som greenwashing. Företaget Vattenfall har fÄtt sÄdan kritik, vilket gör det intressant att studera företagets interna arbete. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och fÄ en ökad förstÄelse för hur CSR anvÀnds och uppfattas internt bland medarbetare genom att undersöka problem som företaget kan möta i sitt interna CSR-arbete. VÄr uppsats bygger pÄ en kvalitativ studie.

Varför vi valt att rikta in oss pÄ Grön IT Àr för att det Àr ett relativt okÀnt begrepp som berör ett vÀldigt aktuellt Àmne, klimatfrÄgan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet dÄ det var mÀrkbart hur stor Àmnets kunskapsskillnad var mellan de tvÄ myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien Àr baserat pÄ intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att fÄ insikt i hur lÄngt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jÀmföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi faststÀlla att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevÀrt i bÄde kunskap och arbete och att den myndighet som kommit lÀngre i sitt arbete mot en grönare IT sparar bÄde pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika lÄngt.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll lÀraren har i skapandet av elevers hÀlsa i en grundsÀrskola. Studien lÀgger fokus pÄ vilka förutsÀttningar som skapas av lÀraren och hur dessa kan pÄverka grundsÀrskoleelevernas hÀlsa. Det finns forskning som tyder pÄ att funktionshindrade generellt har sÀmre mÀtbar hÀlsa. Författarnas studie tar utgÄngspunkt i upplevd hÀlsa men med stöd i tidigare forskning om mÀtbar hÀlsa kan studien ÀndÄ ge ett riktmÀrke för hur hÀlsan ligger till.  För att studera detta sÄ anvÀndes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jÀmfördes och huvudkategorier skapades med hjÀlp av dessa i resultatkapitlet.