Studiens syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med inkludering i Montessoriskolan samt den traditionella skolan. Vi ville ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader mellan dessa tvÄ verksamheter nÀr det handlar om ett inkluderande arbete. Resultatet av vÄra undersökningar visar att begeppet inkludering Àr svÄrdefinierat, Àven om det framkom att arbetet i de tvÄ skolorna inte skillde sig anmÀrkningsvÀrt mycket. Samtliga pedagoger hade en positiv instÀllning till att arbeta inkluderande och vi vÀckte en nyfikenhet hos nÄgra nÀr det gÀllde sjÀlva begreppet inkludering..

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar pÄ förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar pÄ förskolor utan uttalad genusinriktning ser pÄ genuspedagogik, samt pÄ vilka sÀtt dessa olika verksamheter kunde pÄverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omstÀndigheter finns svÄrigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsÀtt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av rÄdande normer och en syn pÄ kön/genus som konstruerat och dÀrmed nÄgot förÀnderligt. Inom feminismen efterstrÀvas en bredare syn pÄ genusfrÄgorna, nÄgot som den hÀr studien stÄr bakom.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förÀndrats över tid. Patienter Àr idag ofta vÀlinformerade om sin hÀlsa och medvetna om att de kan pÄverka sin hÀlsa. I dagens samhÀlle Àr internet en vanlig kÀlla till hÀlsoinformation, som har blivit allt mer tillgÀnglig. Det Àr viktigt att patienten kÀnner delaktighet i sin egen vÄrd.  VÄrdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskÀllor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hÀlsoinformation pÄ internet och hur det pÄverkar deras arbete.

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning ?Macken? and ?VĂ€gen uts? approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee?s own experience of exclusion.

Det saknas ofta ingÄende kunskap om vad som behöver dokumenteras inom nÀtverk och dess arkitektur. Vad bör dokumenteras? Hur bör man dokumentera det och hur bör man hantera den fÀrdiga dokumentationen? Detta Àr de frÄgor som vi med detta arbete vill ge svar pÄ.Vi har genom en kvalitativ fallstudie och deduktivt arbete kommit fram till en lösning som förenklar arbetet med dokumentering av servrar, nÀtobjekt och nÀtverksinfrastruktur. Denna lösning innefattar egenutvecklade mallar i Microsoft Word, en lösning för dokumenthantering i Windows SharePoint Services och ett verktyg för automatisk insamling av systeminformation..

Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet sjÀlvskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet Àr pÄ respektive skola samt vilka orsaker till sjÀlvskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes.Det framkom att skolkuratorerna definierade sjÀlvskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mÄngfald av beteenden. Kuratorerna hÀvdade att det inte gick att ge nÄgot enhetligt svar till varför en flicka skadar sig sjÀlv, utan detta varierade frÄn flicka till flicka. Krav och ideal i dagens samhÀlle nÀmndes dock sÀrskilt.

Begreppet vÀlfÀrdsfÀllan beskriver den situation dÀr det i vÀlfÀrdssamhÀllet inte Àr ekono-miskt lönsamt att övergÄ frÄn socialbidragstagande till arbete, dÄ bidragen minskar i samma takt som arbetsinkomsten ökar. Uppsatsen syftar till att svara pÄ vilka möjligheter som finns att ÄtgÀrda detta, med fokus vad som Àr möjligt i det svenska samhÀllet, och huruvida den nya svenska regeringens arbetsmarknadspolitik kan tÀnkas minska vÀlfÀrdsfÀllan. Den internationellt mest framgÄngsrika modellen med sÀnkt skatt pÄ inkomst av arbete har införts i Sverige i form av jobbskatteavdraget. PÄ grund av det svenska bidragssystemets struktur kan man inte vÀnta sig nÄgra större minskningar av vÀlfÀrdsfÀllan. Den ÄtgÀrd som förefaller vara bÀst lÀmpad att göra arbete mer lönsamt Àr förslaget om sÀnkta arbetsgivarav-gifter vid anstÀllning av lÄngtidsarbetslösa..

Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakÄt pÄ debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. HuvudfrÄgorna Àr:Vilka arbetsuppgifter ingÄr i en pressfotografs arbete?Hur har yrket förÀndrats de senaste 25 Ären?Hur ser pressfotograferna pÄ fotojournalistikens framtid?Metoderna har bestÄtt av observationer, intervjuer och en enkÀtundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag pÄ ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet.

Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.

Detta arbete syftar huvudsakligen till att bidra med rekommendationer för hur ett system för mÀtning av kvalitetsbristkostnader hos ABB-enheten Control products Sweden bör upprÀttas. ABB:s globala riktlinjer för vad som ska mÀtas i ett sÄdant system har fungerat som utgÄngspunkt. I rapporten diskuteras vidare hur arbetet med mÀtsystemet ska upprÀtthÄllas utifrÄn ett ledarskapsperspektiv. I studien har en litteraturstudie legat till grund för en nulÀgesbeskrivning, en benchmarkingstudie, deltagande observationer och intervjuer. Rapporten innehÄller ocksÄ en sÀllsynt detaljerat beskriven kvalitetsbristkostnadsmÀtning som fungerar som riktmÀrke för enhetens fortsatta arbete med kvalitetsbristkostnader..

Detta kandidatexamensarbete handlar om en konstruktion av ett sÀkerhetsystem för tÄg med fokus pÄ programmering av systemet. Programmeringen görs genom att anvÀnda realtidsoperativsystemet ?C/OS-II som idag Àr en av vÀrldens mest kÀnda och anvÀnda för mikrokontrollers. Programmet laddas sedan ner till en mikrokontroll för att testas. AnvÀndningen av ?C/OS-II blir ocksÄ syftet av detta arbete dÄ jag vill visa hur anvÀndbar den Àr.Rapporten börjar med att beskriva de olika komponenter som ingÄr i tÄgsystemet och fortsÀtter genom att ta upp det programmeringskod som Àr det viktiga i detta arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. UtifrÄn Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang, KASAM har vi stÀllt frÄgorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi anvÀnt oss av Àr semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lÀrare som arbetar i grundskolan och har klasslÀrare/mentorsansvar. Resultatet av vÄrt arbete Àr att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lÀrare upplever en kÀnsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna Àr salutogena, dÄ vi har fokuserat pÄ de styrkor och tillgÄngar som lÀrarna upplever.

Uppsatsen behandlar hur tvÄ organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjÀlp av en artefakt. De tvÄ organisationerna Àr Marinmuseum och TuristbyrÄn dÀr deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot mÄlgruppernas mÄlsÀttningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet Àr att förmedla förstÄelse för hur organisationerna idag anvÀnder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat pÄ intervjuer och observationer. HuvudfrÄgorna i vÄr studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de tvÄ olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbÀttra koordinationen i det fall dÄ de anvÀnder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primÀr informationsplats? Hur kan denna artefakt ersÀttas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmÄgor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar mÄnga positiva egenskaper som vid digitalisering mÄste tas hÀnsyn till.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors kÀnslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna dÄ en ÄtergÄng till arbetsliv blir aktuellt efter förÀldraledighet. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr vilka kÀnslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna dÄ ÄtergÄng i arbetsliv Àr ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssÀtt och fem kvinnor har intervjuats dÀr deltagarna var mellan 25-39 Är. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit förÀldralediga men ÄterintrÀtt i arbete. Resultatet innehÄller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt dÄ den dagliga separationen frÄn barnet blir vardag.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.