Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

VÄrt examensarbete behandlar lÀrande och grupprocesser, vi ville ta reda pÄ vilken faktor som pÄverkar lÀrandet i grupp. Det lÀrande som framförallt behandlas Àr nÀr elever lÀr av varandra, lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vÄr analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lÀrande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter tvÄ olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i vÄra arbetsgrupper har filmats och sedan jÀmförts med varandra.

Det hĂ€r examensarbete handlar om att ta fram en ny maskin, en hanteringsmaskin, till TEXO Application i Älmhult. Syftet med maskinen Ă€r att den ska vika IKEAs kundpĂ„sar, hanteringsmaskinen ska anvĂ€ndas pĂ„ samtliga IKEA varuhus vĂ€rlden över. Utvecklingen av hanteringsmaskinen gĂ„r frĂ„n enkla skisser av flera koncept till val av koncept och utveckling en denna till en fullstĂ€ndig ritning som det sedan byggs en prototyp utfrĂ„n. Effektiviseringen bland samtliga varuhus berĂ€knas att öka dĂ„ denna lösning ger de anstĂ€llda mer tid till annat arbete..

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur lÀrare sÀger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lÀrare pÄ gymnasiet. Vi anvÀnder oss av en indirekt, lÄgstrukturerad metod för att lÄta intervjupersonerna formulera sig sÄ fritt som möjligt. I skolan möts mÀnniskor med olika bakgrund, olika vÀrderingar, olika mÄl i livet och mÀnniskor i olika Äldrar. Skolan Àr en plats fylld av mÀnskligt utbyte, konflikter och stÀndiga förÀndringar.

Afasi, en förvÀrvad sprÄkstörning som pÄverkar kommunikationsförmÄgan, kan följa som sekundÀrt symtom till hjÀrnskada, exempelvis stroke. Störningar i kommunikationsförmÄgan kan pÄverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmÀrksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid afasi och pÄtalat att det behövs utökad kartlÀggning. Syftet med studien Àr att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid afasi med sÀrskilt fokus pÄ arbetet med nÀrstÄende. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner dÀr logopeder (n=6), i Sydostsverige, frÄn tre olika verksamheter deltog.

Syftet med denna rapport Àr att fÄ kunskaper om krogvÄld och förstÄ ordningsvakters vardag och arbetssituation samt att ge förslag pÄ brottsförebyggande ÄtgÀrder rörande krogvÄldet. I arbetet beskrivs kort den verklighet som utspelar sig pÄ landets krogar. Detta utifrÄn tre frÄgestÀllningar; alkoholens inverkan, ordningsvakternas arbete samt rutiner vid krogen. Vidare presenteras rutinaktivitetsteorin detta för att förstÄ de bakomliggande faktorer som gör att vÄld uppstÄr i krogmiljöer. Vi beskriver ocks beslutsteorin som ett verktyg för att förhindra och beivra krogvÄldet.

VÄrt övergripande syfte har varit att utifrÄn vÄr litteraturstudie undersöka hur lÀrare, som arbetar utifrÄn pedagogiska inriktningar dÀr tematiskt arbete Àr centralt, ser pÄ förutsÀttningar för detta arbetssÀtt. VÄrt arbete pÄbörjades 2002 och nÀr vi nu Äterupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsÀttningar kan ha förÀndrats. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att fÄ en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssÀttet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram till idag.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur timanstÀllda inom Àldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen Àr att genererar en förstÄelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anstÀllning i ett emotionellt arbete. Studien baseras pÄ 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa Àr intervjuer med timanstÀllda, entillsvidareanstÀlld samt en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjÀlp av socialpsykologiska teorier sÄ som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv pÄ den nya arbetsmarknaden..

Konceptet Lean har sitt ursprung frÄn industrin men anvÀnds idag Àven inom andra sektorer, exempelvis inom vÄrd- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar StÀndiga förbÀttringar. Syftet med studien Àr att ur ett chefsperspektiv fÄ kunskaper om specifika framgÄngsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med StÀndiga förbÀttringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller pÄbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar pÄ betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmÄga att anpassa arbetssÀttet till den egna enheten samt synen pÄ StÀndiga förbÀttringar som en stÀndigt pÄgÄende process.

Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssĂ€songen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kĂ€nnetecknat detta arbete.För att fĂ„ svar pĂ„ uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llningar valdes teoretiska utgĂ„ngspunkter inom organisationsstruktur och nĂ€tverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs nĂ€ringsliv valdes ut för intervju, dĂ€r de har svarat pĂ„ frĂ„gor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frĂ„gor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn pĂ„ att ÅRE ska bli en hĂ„llbar Ă„ret runt-destination men framhĂ„ller Ă€ven att det finns arbete att utföra innan man nĂ„r dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hĂ„llbar barmarkssĂ€song. UtifrĂ„n intervjuerna framkommer det strategiska frĂ„gor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnĂ„ Vision 2020:s mĂ„l om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

Detta arbete undersöker om anvÀndarfall, en metod som normalt sett anvÀnds för att utveckla och designa datorsystem, Àr lÀmplig att anvÀnda för att göra manualer som beskriver arbetspassen för sÀndningsproducenter. SÀndningsproducenter Àr en yrkesgrupp som jobbar med nyhets- och samhÀllsprogram pÄ enheten SVT Nyheter och SamhÀlle pÄ Sveriges Television i Stockholm. Syftet med arbetet var att ta fram manualer genom att göra anvÀndarfall över sÀndningsproducenternas arbete med olika datorprogram. Samtidigt som detta gjordes sÄ skapades en sammanstÀllning av hur systemet som sÀndningsproducenterna anvÀnder fungerar. En jÀmförelse mellan de olika arbetspassen gjordes ocksÄ för att se om det var nÄgot arbetsmoment som endast förekom under nÄgra arbetspass.

Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsÀkringarna i Sverige respektive Danmark. SÀrskild fokus ligger pÄ de krav som de bÄda försÀkringarna stÀller pÄ de individer som söker arbetslöshetsersÀttning. Uppsatsen belyser Àven begreppet ?lÀmpligt arbete? som Àr förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella omrÄdet, men syftar Àven till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsÀkringen. De bÄda lÀndernas arbetslöshetsförsÀkringar ter sig lika i den bemÀrkelsen att de Àr frivilliga och till en del statsstödda. Det stÀlls upp jÀmförbara krav angÄende rÀtt till ersÀttning som förutsÀtter att de sökande stÄr till arbetsmarknadens förfogande, det Àr frÄga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten.

Bakgrund: FörutsÀttningarna för sjukgymnasters arbete pÄ sÀrskilt boende ser olika ut beroende pÄ brukarantal, möjlighet att vara tillgÀnglig samt resurser frÄn kommunen. Flera studier visar pÄ att resursbrist försvÄrar sjukgymnasters arbete och att det Àr svÄrt att tillgodose brukarnas behov nÀr sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker pÄ specifik och allmÀn nivÄ, och till stor del genom omvÄrdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade pÄ sÀrskilt boende.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett sÀrskilt fokus pÄ barns sprÄkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktÀr dÀr halvstrukturerade intervjuer utfördes med Ätta verksamma förskollÀrare. I resultatet framgick det att bilderboken Àr en central del i förskolans verksamhet och att förskollÀrare försökte ha medvetna intentioner vid höglÀsning och val av bilderböcker. Vid höglÀsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens sprÄkutveckling, men att samtalet var det som vÀgde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna vÀljer böcker utgÄr de frÄn barnens intressen och aktuella temaarbeten.