Reklam används av många företag för att kommunicera specifika meddelanden till konsumenter. I dagens samhälle finns ett överflöd av information och meddelanden som vill fånga konsumentens uppmärksamhet. Detta leder till att planeringen av ett företags reklam blivit mer komplex. För att kunna konkurrera och fånga konsumentens uppmärksamhet på marknaden krävs en bra och utvecklad reklamstrategi. Två viktiga delar i reklamstrategin är att identifiera målen som ska uppnås med hjälp av reklamen och att välja ut specifika målgrupper till vilken en reklamkampanj skall rikta sig.

Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna.

Övervikt och fetma är idag ett av våra största folkhälsoproblem, vilket skapar både behov och intresse av kostråd för viktminskning. Internet är en växande mediearena där kostfrågan ständigt debatteras och där råden är många och ofta motstridiga. Många överviktiga ger sig själva in i denna djungel av kostråd, där enkla lösningar och mirakelkurer ofta går före vetenskaplighet. Som yrkesverksam inom kostrådgivning är det viktigt att känna till vilka kostråd som cirkulerar i media, för att veta vad som når våra klienter. Denna studies syfte var därför att skapa en ökad insikt och kunskap om vilka kostråd för viktminskning som presenteras på Aftonbladets webbplats Vikt, en del av Sveriges största hälsotidning, Kropp & hälsa.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till experter i media och i övriga samhället. Vi vill också ta reda på hur föräldrar reflekterar och resonerar kring sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. De frågeställningar som vi i studien ville undersöka var? Hur förhåller sig föräldrar till experter i dels media men även i övriga samhället?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap?? Vilket förhållningssätt har föräldrar till sin barnuppfostran?För att fånga in föräldrarnas tankar och uppfattningar kring föräldraskap och barnuppfostran användes strukturerade fokusgruppintervjuer som metod.Studiens resultat handlar om vilka förhållningssätt föräldrarna har till experter, sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. I resultatet framkom fem olika förhållningssätt som i sin tur uttryckte olika känslor av risk och olika strategier för att bemästra dessa känslor.? Det kritiska förhållningssättet där föräldrarna lägger ansvaret på samhället och förmedlar känslor av ambivalens och frustration.? Det positiva förhållningssättet där föräldrarna förmedlar känslor av optimism och tillförsikt samt upplever stöd och vägledning av experter i samhället.? Det reflekterande förhållningssättet där föräldrarna uttrycker en ambivalens inför budskap och värderingar från samhället men trots denna ambivalens har en tilltro till sin egen förmåga som förälder.? Det auktoritära förhållningssättet där föräldrarna inte uttrycker någon större ambivalens inför sin barnuppfostran utan beskriver tydligt hur regler och gränssättning är förutsättningarna för att det ska fungera.? Det realistiska förhållningssättet där föräldrarna inte problematiserar sin barnuppfostran utan har en accepterande hållning..

Detta är en undersökning av hur två tidningar som riktar sig till kvinnor konstruerar bilden av kvinnan. Analysen grundar sig på ett nummer av vardera tidningen (Femina Nr 9, september 2004 och amelia Nr 20, 16 september 2004) med fokus på ledarna och därtill en artikel som porträtterar en kvinna eller kvinnor. I Femina analyseras ledaren ?I kålrotens tecken? och artikeln om Marie Göranzon. I amelia analyseras ledaren ?Hjälp, ge mig stil!? och artikeln ?Skål för Elin, Elisabeth och Ada!?.Jag gör en textanalys av de utvalda texterna.

I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hälsobudskap och många gånger kan detvara svårt att bedöma sanningshalten i budskapen. Hälsobudskapen kan även skapa förvirringoch stress hos människor och framförallt ungdomar anses vara en mer sårbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspåverkan på människor och hur de kan bemötas på ett reflekterat sätt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vårt syfte därför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplärares uppfattningar om hälsa och hälsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9.

I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hälsobudskap och många gånger kan detvara svårt att bedöma sanningshalten i budskapen. Hälsobudskapen kan även skapa förvirringoch stress hos människor och framförallt ungdomar anses vara en mer sårbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspåverkan på människor och hur de kan bemötas på ett reflekterat sätt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vårt syfte därför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplärares uppfattningar om hälsa och hälsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva litteraturens betydelse för språkutvecklingen. Vi har studerat tidigare forskning om hur litteratur kan stimulera och utveckla språket och hur pedagoger kan förhålla sig till litteraturen. Olika arbetsmetoder har belysts i vår bakgrund som kan ge tips och inspiration till ett kommande eller pågående litteraturarbete. Undersökningarna genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. Vi använde oss av en fallstudie bestående av en referensgrupp på sex elever.

Syftet med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet.Min frågeställning är: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka?Min tes är att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist.För att uppnå detta syfte vill jagge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan.beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling.Utifrån frågeställningen om förändring av rådande förhållanden i sin tid har jag valtatt återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid..

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik. I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Bakgrund och problem:Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krävs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera på en internationell nivå. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte när de går ut på nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hållet eller räcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har länge pågått och det finns argumentationer för att tillämpa både standardiserad eller anpassad strategi. Forskningsfråga:Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring på de utländska marknader de är etablerade på? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse i vilken utsträckning de utvalda fallföretagen använder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring på internationella marknader.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.