ArbetsmarknadslÀget Àr idag hÄrdare Àn det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. VÀgen till drömyrket Àr krokig och kantas av flera val som mÄste göras, i frÄga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation pÄ arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhÄllande till olika aspekter sÄsom Älder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Uppsatsens teoretiska referensram prÀglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och BÀck-Wiklund.

Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden ? en intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i GÀvle 2011.För ett antal Är sedan sÄ blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle fÄ anvÀnda niqab, den klÀdedrÀkt som tÀcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen pÄ offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot pÄ arbetsplatser, och huruvida deras slöja Àr ett hinder eller en tillgÄng i sammanhanget, samt hur de ser pÄ sin identitet som sjalbeklÀdd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av nÄgon anledning hamnat i Sverige, och hÀr skapat sig ett liv utifrÄn olika förutsÀttningar. Tillsammans med sina familjer sÄ har de gjort en lÄng resa för att ta sig just hit.

I rapporten ges förslag pÄ hur arbetsmiljön och sÀkerheten kan förbÀttras pÄ Skanskas byggarbetsplatser i VÀrmland genom att integrera sÀkerheten i den visuella styrningen.PÄ skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmÀrkningar som ofta Äterkommer, nÀmligen fallskydd, allmÀn oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmÀrkningar och mÄnga olyckor som sker ute pÄ byggarbetsplatserna ligger ofta den mÀnskliga faktorn, vilket innebÀr att mÄnga av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning Àr en metod som tidigare provats pÄ Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-kÀnsla? ute i produktion, nÄgot som skulle kunna lösa mÄnga av de problem som finns pÄ arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt sÄ att en whiteboardtavla sÀtts upp ute pÄ byggarbetsplatsen, dÀr man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och gÄr igenom det som Àr prioriterat i produktionen pÄ tavlan.VÄr idé Àr att integrera sÀkerheten i den visuella styrningen genom att sÀtta upp punkter pÄ tavlan som Àr viktiga ur sÀkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sÀttas dÀr man enkelt kan se hur den aktuella sÀkerheten för varje punkt Àr pÄ bygget.

Det problem som ligger till grund för detta arbete Àr att det enligt lÀgesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gÀllande kvalitet och omfattning med avseende pÄ studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslÄngt lÀrande frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida för att upprÀtthÄlla god kvalitet och professionell standard pÄ studie- och yrkesvÀgledningen enligt LÀrarnas Riksförbund. Syftet Àr att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvÀgledare inom Malmö stads grundskolor gör för att frÀmja livslÄngt lÀrande. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar: Vilket lÀrande talar studie- och yrkesvÀgledarna om att de utövar i sitt arbete? PÄ vilket sÀtt nyttjar studie- och yrkesvÀgledarna sitt sociala nÀtverk för att upprÀtthÄlla det livslÄnga lÀrandet? Det framkom att studie- och yrkesvÀgledare bÄde tillÀmpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lÀrande.

Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.

I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per Är. Arbetet pÄ monteringslinan blir dÀrför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt anstrÀngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvÀrderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frÄgor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbÀttra den belastningsergonomiska situationen pÄ Saabs arbetsplatser.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om arbetsstationer som, utifrÄn BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dÄliga arbetsstationer Àr relaterade till sÀmre kvalitet, lÀgre produktivitet och dÀrmed högre kostnader jÀmfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska Àven undersöka om förbÀttringar inom LYFTET ger bÀttre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lÀttare arbete och belastningsergonomiskt bÀttre arbetsstationer.Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data frÄn Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Öppna kontorslandskap Ă€r ett sĂ€tt att möblera arbetsplatser sĂ„ att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbĂ€ttra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbĂ€ttra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan pĂ„verka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsstĂ€llelse negativt. Dessutom finns det en risk för sĂ€mre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vilka förutsĂ€ttningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap pĂ„ en specifik organisation.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera Àldre homo/bisexuella kvinnors tankar och strategier kring att ta del av Àldreomsorgen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar informanterna kring att vara homo/bisexuell och ta del av en heteronormativ Àldreomsorg? Vad har informanterna för strategier inför denna nya sociala situation, och hur resonerar dem runt dessa? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med socialpsykologiskteori och queerteori som grund. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och ett deduktivt arbetssÀtt har anvÀnts för att belysa empirin med hjÀlp av valda teorier. Vi ser det komplexa i att behöva förhÄlla sig till att vara homo/bisexuell i ett heteronormativt samhÀlle.

Syftet med uppsatsen har varit att fÄ ökad kunskap om nyexaminerade lÀrares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se pÄ kopplingen mellan lÀrarutbildningens olika delar och yrkeslivet. FrÄgor som har behandlats var om lÀrares socialisation in i lÀraryrket, pedagogiska teorier i lÀrarutbildningen och praxisnÀra teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie frÄn 2006 dÀr studenter under sin sista termin pÄ lÀrarutbildningen har intervjuats, och dÀrifrÄn har vi gÄtt vidare med en ny fallstudie dÀr lÀrare som har varit ute i yrkeslivet ett till tvÄ Är har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har Àven en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfÀllet. För att fÄ en uppfattning om studenters syn pÄ det teoretiska innehÄllet i lÀrarutbildningen har Àven en enkÀt med en öppen frÄga gjorts.Uppsatsen har visat pÄ att kraven som stÀlls pÄ lÀrarutbildningen Àr höga och motsÀgelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, dÀr sÀrskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet pÄverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? anvÀndes som frÄgestÀllningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrÄn en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, dÀr sÀrskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet pÄverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? anvÀndes som frÄgestÀllningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrÄn en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Introduktion: Stress i arbetslivet har ökat i samhÀllet och undersökningar visar att arbetsrelaterad stress Àr vanligare hos dem som arbetar med mÀnniskor exempelvis inom hÀlso- och sjukvÄrden. Tidigare forskning pekar pÄ att det finns mÄnga olika stressfaktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor och distriktssköterskor. Att kunna hantera stress genom att anvÀnda sig av egna strategier kan bidra till att minska den. Distriktssköterskors yrke innefattar ett brett kompetensomrÄde dÀr mÄnga olika arbetsuppgifter inkluderas. Förutom att vÄrda och hjÀlpa patienter pÄ olika sÀtt har hon eller han ocksÄ ett ansvar att styra, organisera och förbÀttra arbetet inom det egna arbetsomrÄdet.

HÄllbar utveckling handlar om att ha en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hÄllbarhet. Kommuner ses som nyckelaktörer i arbetet för en mer hÄllbar utveckling och har pÄ senaste tiden fÄtt en allt större roll. Karlstad kommun har tre hÄllbarhetsstrategier, dÀribland miljö- och klimatstrategin som skall se till att kommunen skall kunna vÀxa pÄ ett socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt hÄllbart sÀtt. I miljö- och klimatstrategin finns interna miljömÄl som Àr till för kommunens medarbetare. Studien söker att ta reda pÄ medarbetarnas kunskap och förstÄelse för de interna miljömÄlen och hur de skall kunna bidra till att uppfylla dessa.