I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck.  Min frågeställning var:Hur beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till slangartade uttryck?För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning.Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av slang, från lärare.I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap..

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvärdera ett arbetssätt där eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner på skolarbetet, i skolan och hemma. Med det ändrade arbetssättet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssättet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnåtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvärdera elevernas arbete samt genom lärarens iakttagelser..

En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme..

Särskrivningar anses allmänt öka i samhället. Dessa skrivfel irriterar och stör läsaren. Informationen går inte fram. I denna studie granskas kandidatuppsatser från två olika utbildningar och två olika årgångar vid Högskolan i Gävle. Det framkom att särskrivningsfrekvensen är högre bland manliga studenter, och mycket högre bland studenter inom datavetenskap jämfört med omvårdnadsvetenskap.

Syftet med detta arbete var att undersöka vad elever reflekterar över vid problemlösning. För att finna svar på detta genomfördes observationer, där elever i årskurs 8, fick lösa ett matematiskt problem. Eleverna arbetade enligt Polyas problemlösningsmetod. Denna metod är indelad i fyra faser där den sista fasen är att se tillbaka och reflektera över det lösta problemet. Resultatet visar på en ovana bland eleverna att reflektera efter löst problem.

SammanfattningIntroduktion: I dagens arbetsliv och samhälle har individen blivit allt mer stillasittande och minskat mängden motion med risk för sämre kondition trots att detta är en känd riskfaktor för sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. Syftet med denna studie var att studera konditionsnivån hos kontorsanställda i förhållande till BMI, kön och ålder.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts baserad på data från hälsoundersökning där BMI, kön, ålder och konditionstal undersöktes. 100 personer deltog i studien, varav 33 kvinnor och 67 män i åldern 25-63 år.Resultat: De kontorsanställda hade en god syreupptagningsförmåga på i genomsnitt 37,3 ml/(kg x min) och låg över det rekommenderade konditionstalet 35 ml/(kg x min) för kontorsarbetare. Kvinnorna i gruppen hade bättre konditionstal än männen. Medelålders kvinnor (41-50 år) hade något lägre konditionstal än yngre (25-40 år)och äldre kvinnor (51-63 år).

Sammanfattning Kristina Adolfsson Anna Thelander Vad ska du bli när du blir stor? Maj 2006 Det finns många faktorer som påverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda på hur eleverna själva anser sig ha blivit påverkade till detta val. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som går ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi ville också ta reda på vad de värderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievägledning de fått innan sitt val. I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ metod och gjort en enkät undersöking bland avgångselever på de studieförberedande programmen på en gymnasieskola. Litteraturgenomgången utgåt från frågeställningarnas olika områden.

Denna text analyserar hur positiv utveckling på landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nå landsbygdsprogrammets mål att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling på landsbygden. Texten kartlägger förutsättningar bland invånare på landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de människor som håller vårt landskap levande. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre faktorer påverkat projektgruppers utvecklingsarbete på den svenska landsbygden. Syftet ska svara på frågorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jämställdhet haft i projektgrupperna? Teorier kring känsla för platsen, socialt kapital och jämställdhet används till empirin.

Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail.

Fredrikson (2002) menar att föräldrasamarbetet är viktigt i de övergripande samhällsmålen och att det är förskolan tillsammans med föräldrarna som sak rusta barnet inför samhället. "Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande målen, även föräldrasamarbetet. När utgångspunkten för skolans arbete är demokrati, jämlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att föräldrarna har hand om barnen hemma och sedan lämnar in barnen som ett slags föremål till förskolan där det är personalens sak att fylla på enligt samhällsmålen. det kan endast uppnås när maänniskor har kontakt med varandra. Likaväl som föräldrar måste har kontakt med personalen och personalen med föräldrarna måste föräldrarna också ha en inbördes kontakt, för deras barn påverkas av andras barn"(s.42). Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar föräldrasamverkan i förskolan. För att få en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollärare och föräldrar, samt vilka samarbetsformer de använder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrån intervjuer från de båda grupperna.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som kantänkas ligga bakom medias sätt att skriva om socialt arbete, på vilket sätt media skriver om socialt arbete utifrån hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession åren 2002 och 2012 och vad detta kan tänkas ha för påverkan på läsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som används i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys och en diskursanalys. Materialet begränsas till artiklar publicerade i Sverige åren 2002 och 2012, från en national-, en regional- och åtta landsortstidningar. Faktorer som kan tänkas ligga bakom tidningars sätt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media använder sig av ett stiliserat berättande med bestämda roller. Socialt arbete får rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Detta arbete ämnar ge en över gripande inblick gällande supportervåldet somuppkommer i samband med fotbollsmatch, polisens generella struktur gällandearbetet med detta. Genom diverse källor som litteratur och intervjuer med berördaparter har vi sökt kartlägga och synliggöra problemet. Dels genom att undersökadess omfattning, struktur och genom kriminologiska perspektiv försöka tolkavåldsamma supporters beteende. Undersökningen har resulterat i en analys avsituationen och utifrån både supportervåldets sammansättning, dess medlemmaroch polisens nuvarande arbete har frambringat en rad förslag till förbättring, blandannat anmälningsskyldighet till det brottspreventiva arbetet mot supportervåld..