Psykisk ohälsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhälsoproblemen i samhället. Skolhälsovården är en del av samhällets folkhälsoarbete, där skolsköterskan har en viktig roll med sitt hälsofrämjande arbete kring skolungdomars fysiska och psykiska hälsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda på hur skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med skolungdomars psykiska hälsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa hos skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Uppsatsens syfte är dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förändring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förändringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. På grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förändring.I både forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur på socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

BakgrundDyspraxi är ett funktionshinder som enligt undersökningar i England och USA tycks drabba mellan 2-10 % av befolkningen i dessa länder. Problematiken finns omnämnd i svensk specialpedagogisk litteratur. Den forskningsfråga som ställts i detta arbete be-handlar hur pass allmänt känd problematiken är bland svenska specialpedagoger.SyfteSyftet var att undersöka hur elever med funktionshindret dyspraxi uppfattas i skolan av specialpedagoger, vilka pedagogiska strategier de föreslår, vilket kunskapsbehov de uttrycker och vilka externa resurser som finns att tillgå.MetodFör att besvara syftet gjordes en enkätundersökning respektive en intervju. I enkäten ingick en fallstudie, vilken tillsammans med intervjusvaren gav ett kvalitativt perspek-tiv.ResultatResultatet pekar på att specialpedagoger känner igen de symtom som tas upp i fallbe-skrivningen. Helhetsbilden av vad dyspraxi innebär kommer däremot inte till uttryck.

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

I denna kvalitativa studie undersöker vi möjliga faktorer som kan bidra till en jämn könsfördelning bland besökarna på en fritidsgård. Detta vill vi göra genom att, ur ett socionomperspektiv, undersöka Syltes fritidsgård som har lyckats med att nå en sådan fördelning. Syftet är att undersöka vilken syn som finns hos personalen och besökarna om orsaker till den jämna könsfördelningen bland besökarna på Syltes fritidsgård. Vi utgår från tre frågeställningar; Vilka genusnormer grundar sig fritidsgårdens arbete på? Vilka attityder och metoder i fritidsledarnas arbete bidrar till den jämna könsfördelningen? Vilka faktorer utanför verksamheten kan ha påverkat den jämna könsfördelningen på fritidsgården? För att få svar på frågorna genomförde vi två djupintervjuer med fritidsgårdens personal samt två gruppintervjuer med ungdomar, 12-16 år gamla, som besöker den.

Abstract Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning: Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete? Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande.I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad.

Inom en industri visade det sig i den årliga medarbetamätningen att i påståendet ?Jag är motiverad i mitt arbete? var det en avdelning som hade en stor andel som instämde i påståendet medan på en annan avdelning var det ytterst få som instämde i påståendet. Därför ville företaget få det närmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero på. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av två arbetsgrupper, ta reda på hur de anställdas inställning till arbete generellt, vilka förväntningar de hade på arbete och hur de såg på det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de två arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkät.

Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.

Vår projektredogörelse beskriver utformandet av ett läromedel som främjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B på gymnasiet. Vår intention har varit att läromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgångspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mål. Vi har ställt oss frågorna: ?Hur kan man gå till väga för att skapa ett undervisningsmaterial där problemorienterat tematiskt arbete främjas?? och ?Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla läroplanens mål??. Vi har valt att utforma vårt undervisningsmaterial i form av en lärarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex.

Syftet med vårt examensarbete är att studera leken och dess betydelse i förskolan. Vi har tagit del av litteratur som belyser leken på ett relevant sätt och det redovisar vi i vår teoriedel där vi tar upp olika perspektiv på leken som är: Fröbel, utvecklingspsykologiskt perspektiv och kulturpedagogiskt synsätt. Teoridelen avslutas med en jämförelse mellan de olika teoretikerna. Undersökningen som vi har gjort består av sju intervjuer på fyra olika förskolor som vi belyser i vår resultatdel. Resultatet av våra studier visar bland annat att det sociala samspelet har stor betydelse i barns lek.

Syftet med denna studie är att kartlägga på vilket sätt lärare i förskoleklass anser att det är betydelsefullt att ha kunskap om läsinlärning i deras verksamhet, samt hur lärare arbetar för att främja elevers läsinlärning. Dessutom är syftet med denna studie att undersöka vilka kunskaper och förmågor som lärare anser är betydelsefulla att elever besitter från förskoleklassen inför kommande läsinlärning i årskurs 1. Detta är en kvalitativ studie, inom vilken nio förskollärare som arbetar i förskoleklass har intervjuats. Tidigare forskning är enig om att det är betydelsefullt att arbeta läsinlärningsfrämjande redan i förskoleklassens verksamhet. Lärarna i studien poängterar vikten av att besitta kunskap om läsutvecklingen för att bland annat kunna stötta och främja denna.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar.